Hur ska man göra med bostad!?

Bostad är för många den största enskilda utgiften man har. Så är det för mig, så är det för Elin. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS) har 41% av studenter boendekostnader på över 4 000 kr per månad, det med inkomster (bidrag och lån) på runt 11 000 kr1. Så hur ska man egentligen göra för att hålla nere sina boendekostnader?

 

Jag bor i en korridor som ligger centralt i Uppsala, där jag delar toalett, dusch och kök med 3 andra studenter. För mig har det hittills bara varit positivt att bo i korridor; jag slipper bo själv och jag har en förhållandevis låg hyra (3290 kr). Dessutom har jag hamnat i en bra korridor (i större korridorer där det är fest varje kväll kan jag förstå att man lätt tröttnar!). Elin hyr en bostadsrätt i andra hand. Hon har eget kök, eget badrum och till och med balkong på sina nästan 40kvm! För det betalar hon dock 4800kr, alltså mer än 1500kr per månad än vad jag gör. Det kan alltså skilja mycket i pris, beroende på hur man kan tänka sig att bo.

 

 

Men när analysföretaget Evidensgruppen har undersökt vilken boendeform som egentligen är bäst2, är den totala boendeutgiften lägre om man köper en bostadsrätt än om man bor i en hyresrätt. Man menar på att flyttningarna bland unga minskar med anledning av att det blivit svårare att etablera sig i en hyresbostad. Detta samtidigt som prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden har inneburit att unga inte kunnat köpa en bostadsrätt för att fullt ut kompensera minskad etablering i hyresrätt.

Det finns risker med bostadsrätt

Man ska komma ihåg att bostadsbyggandet kommit igång de senaste åren samtidigt som priserna på bostäder fortsatt öka i de flesta studentstäder. Det finns därmed alltid en risk för att en bubbla, då risken att bostadspriserna kraftigt kommer falla på kort till medellång sikt, ökar. Vet man att man ska plugga i 5 år är det definitivt värt att överväga att köpa en bostadsrätt om man kan. En stor nackdel med bostadsrätt som student är dock   att handpenningen om 15% behövs (det krävs för de flesta att man har föräldrar som har pengar tyvärr), och man måste kunna få ett lån från banken vilket man utan fast anställning ofta har svårt att ta. Därmed är trösklarna för lägenhet mycket höga och något politikerna måste fortsätta jobba med att sänka. I min mening bör delen handpenning man måste erlägga vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre. Samtidigt som man måste fortsätta bygga små lägenheter som inte kostar så mycket. I Oslo behöver man 15% kapital som i Sverige, men när man köper en andra lägenhet behöver man 40% kapital för att undvika spekulation eller att föräldrar köper lägenheter tills sina barn flyttar hemifrån. Detta skulle behövas i Sverige också!

 

Bostadskö för studenter

I de flesta universitetsstäder finns bostadsköer för studenter, där det både finns studentlägenheter och rum i studentkorridorer i vilka man delar kök med andra studenter. På vissa orter finns bostadsgaranti för studenter, och på andra kan det vara väldigt långa köer. I både Uppsala och Lund har nationerna egna bostadsköer, som är värda att ställa sig i när man börjar. Vissa nationer har dessutom väldigt “korta” köer (på upp till en termin). Ofta kan man ställa sig i köer redan innan man börjat studera vilket verkligen rekommenderas. I vissa köer krävs dock antagningsbesked. Ett tips är att höra med studentkåren hur det funkar där du ska plugga!

 

För att summera, finns det många olika varianter och vad som passar bäst är individuellt. Det löser sig alltid, men man kan behöva vara beredd på att bo hos en fadder i några dagar, framförallt om man blir antagen sent inpå studiestart. Kolla vad som gäller för där just du ska plugga, gärna en bit i förväg.

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

  1. https://www.sfs.se/sites/default/files/sfs_studentbudget_2017_1.pdf
  2. https://www.evidensgruppen.se/sites/default/files/L%C3%A5ngsiktiga%20effekter%20av%20att%20%C3%A4ga%20och%20hyra%20sin%20bostad.pdf
Johannes Frosteman
johannesfrostis@gmail.com

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

3 Comments
  • chip
    Posted at 13:13h, 29 augusti Svara

    ”I min mening bör delen handpenning man måste erlägga vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre.”
    Tvärtom min käre watson, den bör vara större!

    • Johannes Frosteman
      Posted at 15:59h, 06 september Svara

      Hej, varför tycker du det?

      • chip
        Posted at 14:27h, 14 september Svara

        Jag har antagit att du med ”handpenning” menar kontantinsats, då den är just 15% (handpenningen brukar ligga på 10%)
        så mitt svar grundar sig på det antagandet.
        Fundera på varför det ens finns någon regel på att man måste ha en kontantinsats, det är för att folk inte ska köpa ett boende de inte har råd med
        och de 15% skyddar dom mot en nergång i pris där de annars riskerat att ha ett större lån än bostaden är värd.

        I min mening skulle en person som nyligen fått en väldigt hög lön men inte har så mycket sparat kunna ta ett lån med en mindre kontantinsats
        då denna personen har möjlighet att snabbt amortera ner lånet till önskad nivå, till skillnad från de med låga inkomster som du tyckte skulle ha en lägre insats.

Post A Comment