Vad är courtage?

Avgift till banken

Courtage är den avgift man betalar sin bank när man köper och säljer aktier. Pengarna går till banken (det är ju en av deras affärsidéer) och till börsen man handlar på. Hos de allra flesta banker är avgiften baserad på storleken på ens affär och består ofta av två delar: minimicourtage och rörligt courtage.

 

Hur mycket betalar man?

Minimicourtage

Minimicourtage är den minsta avgiften du får betala för en affär. Beroende på vilken depåtyp du har (t.ex. ISK, KF eller aktie- och fonddepå) och vilken funktionalitet den innebär kan du få ett courtage från 1 kr (de två största internetbankerna har förvisso courtage från 0 kr för att värva användare). Det normala i Sverige är dock 99 kr (främst om man inte har en rörlig del), men priserna varierar däremellan. Att handla på vissa storbanker är ofta dyrare, Handelsbanken har exempelvis ett minimicourtage på 99 kr.

 

Rörligt courtage

När man köper aktier för en större summa träder det rörliga courtaget in i form av en procentsats. Här beror avgiften också på vilken typ av depå du har. Generellt är det högre när du har ett lägre minimicourtage, och lägre när du har ett högre minimicourtage. Då kan procentsatsen variera från 0,069 % vid ett minimicourtage på 69 kr, till 0,25 % vid ett lägre minimicourtage.

 

Köp aktier billigt

Eftersom courtageavgifterna varierar är det viktigt att välja den courtageklass som är mest fördelaktigt för sitt sparande. De som jobbar med miljontransaktioner bör se efter lågt rörligt courtage, medan de som jobbar med exempelvis fyrsiffriga transaktioner bör se efter ett lågt minimicourtage. Fråga därför dig själv hur stora dina normala transaktioner är och hur ofta de brukar ske. Du kan räkna ut din alternativa avgift hos olika banker och utifrån det välja det courtage som passar ditt sparande bäst. Kom också ihåg att courtage för utländska aktier kan vara olika, och detsamma för mindre listor som till exempel Aktietorget.

 

Ett tips är att använda sig av någon av de hemsidor som jämför courtage mellan bankerna. På Compricer (vi är ej sponsrade) fyller man exempelvis i hur många affärer per år man förväntas göra, den genomsnittliga storleken på affärerna och storleken på depån. Därefter rekommenderar sajten vilken bank och courtageklass som är bäst.

 

Glöm inte att det självklart är mer än kostnaderna som räknas när du väljer bank. Se även till komponenter som kundnytta, användarvänlighet och funktionalitet för bästa möjliga trivsel. Vissa banker har mervärdesfunktioner (Nordnet med Shareville och Avanza med Aktiegeneratorn exempelvis). Leta efter det bästa alternativet för dig, både vad det gäller kvalitet och pris.

Johannes Frosteman
johannesfrostis@gmail.com

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

No Comments

Post A Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.