Ingen vill vara en Ove Sundberg!

Källa: https://www.gamereactor.se/blogs/Petter/267651/Svenska+The+Office/, hämtad den 7 september 2017

 

I förberedelse av detta blogginlägg ställde jag två frågor på Twitter: Vad är snålhet? och Varför är det tabu att prata om ekonomi? Responsen jag fick på frågorna var enorm vilket gläder mig. Det finns sannerligen mycket att säga om dessa ämnen och efter lite eftertanke kommer jag därför att skriva två olika blogginlägg istället för ett om just dessa ämnen.

 

Snålhet. Ett ord vi nog alla kan komma överens om är något nedvärderande och icke önskvärt. Ove Sundberg (Henrik Dorsin), den extremt framfusige tillika snåla karaktären från serien Solsidan är ett bra exempel på en snål person. En av mina favoritscener ur serien är när Ove och Alex (Felix Herngren) är och storhandlar på Jysk och Ove ber om att få hans och Alex saker på samma kvitto eftersom “det blir lättare så”. Alex (som vet hur snål Ove brukar vara) går med på det, om Ove betalar. Kassörskan slår in alla prylar Ove plockat på sig och säger att det blir 4950 kr. Ove känner efter i jackan men utropar snart att “plånkan is at home” vilket betyder att Alex får betala även för honom. En klassisk scen och har ni tidigare inte sett denna, gör det! Plånkan is at home: https://www.youtube.com/watch?v=s64hDosVq0Y

 

Ove Sundberg är ett tydligt exempel på en snål person. Men behöver man vara så illa för att vara “snål”? När går gränsen mellan snål och sparsam? De flesta på Twitter verkade vara överens om att gränsen där sparsam övergår till snålhet sker när handlingen påverkar någon annan än dig själv (negativt). Att inte låta sina barn få köpa glass en varm sommardag för att du själv hellre sparar pengarna kan alltså då anses vara snålt, eftersom det påverkar barnen.

 

Snål mot sig själv = sparsam?

Att vara snål mot dig själv uppfattades snarare sparsamt än snålt eftersom handlingen påverkade endast dig själv. Jag kan dock inte helt hålla med om detta utan kan tycka att det finns folk som är snåla mot sig själva också och där sparsamheten gått för långt. Att till exempel åka över hela staden för att köpa olika saker på olika ställen för att det är extrapris osv. Bara bensinen (om man inte cyklar 😉 ) kostar ju antagligen mer än vad man tjänar in för besväret! Viktigt att komma ihåg är att tid också är pengar och att man ibland kanske mår bra av att stämma av med sig själv vad som är viktigt och vad som är rimligt att “snåla” på. Något som är viktigt för mig är att alltid ha hela och rena kläder, till exempel. Jag skulle aldrig gå i strumpor med hål i eller t-shirts som blivit urtvättade. Detta leder mig till nästa fråga…

 

Hur vill du att andra ska se dig?

En annan väldigt viktig fråga inom detta ämnet kan jag nämligen tycka är andra människors bild av dig. Hur vill du att dina vänner, familj och kollegor ska se dig? Vill du att de ska se dig som en sparsam person som kan hålla igen (rimliga) kostnader när det gäller dig själv eller vill du att de ska se dig som en snål person som inte lägger pengar varken på dig själv eller andra? Kanske är sparsamhet den allra bästa när den egentligen inte märks så mycket. Att man fortfarande kan gå ut på restaurang och fira något speciellt med sina vänner för att sedan spara in på något i det egna hushållet. Ingen vill ju vara en Ove Sundberg!

 

/Elin

Elin
elincathrinenelson@gmail.com
No Comments

Post A Comment