Gästblogg: Handlarn om minimalism

En introduktion

Jag påbörjar detta inlägg med 10 minuter kvar till augusti månads Uppesittarkväll med Unga Aktiesparare. En fantastisk organisation att tillhöra, med mycket karismatiska och trevliga människor bakom. I skrivande stund publicerade UA en omröstning på Twitter, och den fråga de ställer till sina följare är otroligt intressant och viktigt enligt mig. Ta en titt nedan.

 

Även om omröstningen inte varit publicerad så länge är det ett tydligt resultat vi ser. Fler än 8 av 10 personer lever själv, eller känner någon som lever paycheck to paycheck. Jag är inte ett dugg förvånad, och som man ser ovan har jag bockat i att jag själv vet många som lever så. Personligen skulle jag aldrig kunna leva med den stressen, men ändå är det många som gör det. Varför?

 

Vi styr våra inköp efter vår kapacitet

Det enkla svaret är att majoriteten av oss medvetet eller omedvetet väljer att konsumera för att vi har möjlighet till det, och inte för att vi måste. Även om flera av oss tror att vi behöver saker på grund av konstgjorda behov. Byggt på omvärldens materialism och förväntningar på gemeneman.

 

Nu är ju jag förhållandevis ung men jag tror att många av bloggens läsare växt upp med en typ av hets som jag upplevt i mina tidigare år. I min bekantskapskrets fick jag höra att man skulle ha en piké med en krokodil och en högteknologisk telefon med ett äpple på baksidan för att få status. Min tanke är att vi föds vi som enskilda individer och kämpar sedan för att vara som alla andra för att försöka sticka ut igen. Allt annat än rationellt. Utifrån flera aspekter.

 

Summan av kardemumman är att det materialistiska synsättet präntas in i oss under tidiga år och att det sedan följer med och intensifieras med allt högre summor med tiden. Exempelvis är det irrationellt att köpa en dyr sportbil i Sverige med tanke på att man inte kan utnyttja dess fulla prestanda på landets vägar, men ändå väljer vi att göra det på grund av statussymbolen.

 

(Jag vill däremot poängtera att om man ser sin sportbil som nödvändig och ett bra köp – då är det inte slösaktigt utan snarare minimalistiskt)

 

En liknande symbolik tas upp i den suveräna filmen ”Minimalism – a documentary” där de exemplifierar hur vi människor går in på IKEA och handlar mer och mer inredning utefter att vi expanderar vår boendeyta, även om vi inte använder det. Men det är naturligt med tanke på att varken jag eller du är mer än människa, och tyvärr utsätts för yttre påverkan var vi än vänder oss. Dock tar vi stora steg framåt genom att bli medvetna om problematiken. Nästa steg är att våga bryta oss loss från den box vi är fast i och leva vårt liv efter vad som gör oss lyckliga och strunta i sådant som drar oss tillbaka.

 

Som studenter lever vi med begränsat kapital och det är ytterst viktigt att vi inte blir någon av de 78% som lever utefter studiebidraget. Stryper vi de onödiga inköpen som inte ger oss lycka, har vi mycket mer svängrum i vår ekonomi vilket leder till en mängd olika fördelar.

 

The less you own – the less that owns you 

En stor anledning till att vi konsumerar mer än vi förbrukar är stress. Men det blir kontraproduktivt för ju mer vi spenderar desto mindre blir tillfredsställelsen. Precis som vi blir mindre och mindre tillfredsställda av varje ny godisbit vi äter i en godispåse. I längden leder det till att vi successivt ökar mängden prylar i vårt hushåll, som i sin tu leder till att vi bara får ångest av att se dem. En ond spiral med en tydlig början.

 

JUST IN CASE = NEVER.

Däremot är det enkelt att komma ur spiralen och det är aldrig för sent. Att minska sin garderob är en jättebra början för att hitta rätt mental inställning. Detta brukar kallas för ”decluttering” och handlar om att göra sig av med småsaker man stör sig på i vardagen, för att få mindre att städa, organisera, tvätta osv.  Undvik att spara kläder till ”den dag vi blir smala” eller liknande. Gör någon dag till idag!

 

För att inte bli allt för långrandig väljer jag att avrunda mitt livs första blogginlägg. Men för att först knyta tillbaka till inledningen är min main point att vi ska sluta leva efter vår lön. Eftersom lönen kontinuerligt ökar, hänger vår konsumtion på och det är anledningen till att 78% av alla amerikaner lever från lön till lön… och förmodligen är mer stressade eller deprimerade än resterande 22%.

 

Jag tycker att detta ämne är superintressant och har en del matnyttigt material om någon skulle vara intresserad av att läsa mer då jag har lite föreläsningar på g i höst. Finns massor kvar att utforska men jag ska nu försöka hänga med aktivt i slutet av #uppesittarkväll där jag hoppas vi möts i twitterfödet!

 

/@Handlarn

Gästbloggare
frosteman@gmail.com
1Comment

Post A Comment