I detta inlägg tänkte jag förklara skillnaden mellan aktivt- och passivt förvaltade fonder. Ett ämne som ofta debatteras, i alla fall bland oss ekonomifantaster!

 

I grova drag går det att säga att en aktivt förvaltad fond är en fond som sköts av ett fondbolag. Förvaltarna på fondbolaget tar alltså hand om fonden på så sätt att bolag kan bytas ut om de inte håller måtten osv. Allt för att nå en så hög avkastning som möjligt. En passivt förvaltad fond är en fond som förblir “orörd”. Denna sorts fond följer ofta ett specifikt index, till exempel OMXS30 i Sverige eller olika index i Europa. En passivt förvaltad fond kallas därför ofta för indexfond.

 

Varför skulle man vilja äga en fond som är orörd snarare än en som blir underhållen? Jo: de  aktiva fonderna är mycket dyrare att äga. Man säger att förvaltningskostnaden är högre hos de aktivt förvaltade fonderna. De passivt förvaltade fonderna däremot, kostar mycket mindre att äga. Vissa passiva fonder är till och med gratis att äga, t.ex. Avanza Zero och Nordnet Superfonden. Billiga passivt förvaltade fonder kan ha en förvaltningsavgift på 0,2% medan en aktivt förvaltad fond kan ha förvaltningsavgifter på upp mot 2 eller till och med 2,5%.

 

1 eller 2% mer i förvaltningsavgift, kan det verkligen göra så mycket? Svaret är: JA! Det gör otroligt stor skillnad. Kika på exemplet nedanför:

 

Bilden visar vad startkapitalet på 10 000 kr ger efter 25 år med 6% årlig avkastning. Inga nya insättningar har alltså gjorts. Skillnaden är enorm och hade man låtit det gå bara några år till hade den fonden med 0% förvaltningsavgift gett dubbelt så stor avkastning som den fonden med 2%. Bilden är hämtad från Avanza.

 

Men den aktivt förvaltade fonden borde ju gå väldigt mycket bättre än den passivt förvaltade fonden? Nja… Lite bättre kanske den går. Tyvärr försvinner dock större delen av den avkastningen när fondbolaget ska betala sina anställda deras löner, hyrorna av lokaler, marknadsföring osv… Det är därför du som kund betalar en förvaltningsavgift till fondbolagen så att de ska kunna bedriva sin verksamhet.

 

I slutändan får du alltså i många fall ungefär samma avkastning på din aktivt förvaltade fond som om du hade valt en passivt förvaltad. Över många år blir avkastningen ibland mindre för den aktivt förvaltade än för den passivt förvaltade fonden. Men varför? Jo, att slå index är nämligen väldigt, väldigt svårt. Många fondbolag väljer dessutom att inte avvika så mycket från index när de gör sina placeringar, för att vara på den säkra sidan. Om fondbolaget har valt att avvika mycket från index och det går riktigt bra ett år är det ju toppen. Går det däremot dåligt har det ju ändå gått ungefär som index och fondbolaget behöver inte ta på sig en större skuld för den dåliga placeringen.

 

Ska man alltså aldrig äga en aktivt förvaltad fond? Nja… Jag gör det själv inte. Anledningen till det är att jag anser att det finns så många bra, och billiga, fonder som håller måttet ändå. Jag känner alltså inte behovet av unika fonder. Den risken tar jag själv i de direktägda aktier jag har. Det finns dock tillfällen då jag kan förstå folk som väljer att investera i fonder som är aktivt förvaltade, t.ex. när det gäller nischfonder. Alltså fonder som specialiserar sig på väldigt specifika områden eller branscher. Risken för en sådan fond är dock betydligt högre än för en bred indexfond.

 

Om man vill söka efter fonder tycker jag att “Fondfiltreraren” på Avanzas hemsida är toppen. I bilden nedan har jag klickat i att jag vill sortera ut indexfonder, och att de ska vara sorterade efter den lägsta förvaltningsavgiften först.

Av alla de 1324 fonder som går att hitta på Avanzas hemsida går det att hitta de 5 stycken jag själv investerat i på denna sida. Alla är de indexfonder och har en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. Bild hämtad från Avanza.

 

Sammanfattningsvis går det att säga att ska man äga en fond utan att fonden ska vara specialiserad på ett visst område (geografiskt eller branschmässigt) är det klokt att se över förvaltningsavgifterna. I de flesta fall är de passivt förvaltade fonderna precis lika bra som de aktivt, speciellt på lång sikt. Är man däremot inriktad på att fonden ska vara specialiserad på att område, då får man kan vara beredd att betala mer för den samtidigt som risken dessutom är högre.

 

Hur gör ni? Passivt eller aktivt förvaltade fonder?

 

/Elin

Årets Nobelpristagare i ekonomi, Richard Thaler, inspirerar mig mycket. En av anledningarna till att jag läser psykologi just nu är eftersom jag tycker att beteendeekonomi är väldigt intressant. Beteendeekonomi handlar om hur individer fattar ekonomiska beslut i praktiken, och är en blandning av psykologi och ekonomi. Beteendeekonomi är också just precis vad Richard Thaler forskar om. Och han är inte den första beteendeekonomen som får nobelpris i ekonomi. För några år sedan fick Daniel Kahneman (Tänka snabbt och långsamt) det ärofyllda priset, och enligt The Guardian har nu 6% av alla nobelpris i ekonomi gått till beteendeekonomer. Thaler har visat på hur man ska fokusera ekonomiska undersökningar på riktiga och verkliga problem. Hans efterforskningar har varit grundade på vardagliga beslut, och är väldigt viktiga för oss alla att förstå. Till stor del handlar det om hur primitiva vi är i våra beslut, och att vi har svårt att skjuta upp belöningen jämfört med att konsumera och belöna oss själva direkt. Detta är viktigt att förstå när man vill spara och investera sina pengar. Det finns tre specifika intressanta experiment som jag vill beskriva, som Thaler skriver om i sin bok Nudge från 2008.

 

Det första exemplet på en “nudge” (det är ungefär att man påverkar val som människor gör genom subtila “nudger”) är nudging som man testade på Massachusetts General Hospital. I en studie försökte man göra så att de läkare och sköterskor som jobbade där skulle undvika mindre nyttiga saker i cafeterian. De använde ett färgsystem med röd, gul och grön på varorna, och satte röd på onyttiga saker som pizza och läsk, och grönt på sallader och grönsaker. Dessutom placerade de till exempel de nyttigare alternativen i ögonnivå, och de onyttiga så man måste sträcka sig efter dem. Resultatet? Gröna varor ökade i försäljning, från 41% till 46%. Försäljning av röda varor gick ner från 24% till 21%, och det skedde ännu större förändringar för läsk. 2 år efter att man implementerat förändringarna, gick försäljningarna av rödmärkta produkter ner med 39%!

 

Ett annat exempel på nudging är “the urinal fly”, som man började med på Amsterdam flygplats. Sedan dess finns de på flygplatser över hela världen. Man målade bilder på flugor på urinoarerna på flygplatsen, vilket gjorde att spillet minskade med 80%! Tänk då hur mycket mer sällan man måste städa toaletterna, vilket kommer reducera städkostnaderna. Bara för att man målade små flugor!

Det sista exemplet bygger på något som kallas för the decoy effect. Ett exempel är “The $666 Douche Burger”, alltså en burgare som på riktigt säljs i en food truck med riktigt mycket onödiga(/dyra) ingredienser, förpackad i tre $100-sedlar. Det är smart marknadsföring för food trucken som säljer burgaren men framförallt är det ett bra (om än extremt) exempel på en vanlig nudging-taktik som de flesta restauranger använder sig av. Man har högt prissatta saker på menyn för att sälja mer av den näst dyraste rätten. Detta kallas för the decoy effect, och kan nyttjas genom att ta ut högre marginaler på den näst dyraste rätten. Folk kommer ändå köpa den eftersom den anses billig i förhållande till den dyraste rätten.

Genom att subtilt märka varor, måla flugor omkring sig, och använda sig av the decoy effect, kan man förändra människors vanor. Det handlar mycket om att förstå hur människor tänker, ofta omedvetet, när de tar beslut. Genom nudging kan man effektivisera och påverka, och det är precis vad Richard Thaler har visat på i sin forskning. Det ledde dessutom till ett av världens mest eftertraktade pris.

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Vad är skönhet värt? Jag läste nyligen en artikel om en känd svensk bloggerska som hävdade att hon lägger 20.000 kr på skönhet (smink, behandlingar, frisörbesök osv.) varje månad. VARJE MÅNAD! Som student har man oftast inte ens en inkomst som hade kunnat täcka de utgifterna. Dessutom kan jag själv tycka att lägga 20.000 kr på något så pass ytligt som skönhetsbehandlingar känns ganska onödigt…

 

Jag säger inte att ens yttre inte är viktigt, för det tycker jag att det är. Jag lägger bara helst inte så mycket pengar på det. För det är lätt att pengarna rinner iväg om man kommer in i “skönhetshetsen” som finns i vårt samhälle. Att varje månad gå och fixa nya naglar, klippa eller slinga håret och förlänga ögonfransarna kan lätt gå på flera tusen kronor. Pengar som varje gång de läggs ut kanske inte känns som så mycket men som efter flera månader (och sedan år!!) blir till otroligt stora summor. Se bild nedan:

Låt oss ta ett lite mer rimligt exempel: 2000 kr i månaden investerade på börsen skulle efter 10 år kunna enligt historisk avkastning ge närmare 370.000 kr om 10 år. Är skönhet verkligen värt så mycket?

 

Istället försöker jag göra så mycket jag kan själv. Bland annat klipper jag mig oftast hemma istället för hos frisör (med hjälp av en snäll mamma eller vänner). Jag gör dessutom egna skönhetsprodukter istället för att köpa. Två av dessa jag brukar göra tänkte jag dela med mig av eftersom de är så otroligt enkla att göra av sådant man redan har hemma!

 

Detta är en peeling/scrub gjord av olivolja och socker. Lika effektiv som den man köper men myyyyycket billigare. Dessutom innehåller ofta de peeling man köper i affären små plastkulor som våra reningsverk inte kan ta hand om vilket gör att dessa förorenar våra vattendrag. Att göra egen (utan dessa plastkulor) är därför mycket mer miljömedvetet! 🙂 Även kaffesump går superbra att använda som peeling!

Detta är en hårinpackning gjord av olivolja och honung. Vad man letar efter i en hårinpackning är oftast att de innehåller oljor för att få håret mindre torrt. Varför inte isåfall använda sig av ren olivolja istället för att köpa en blandning av utspädda oljor och kemikalier?? Låt hårinpackningen verka i minst 30 min.

 

Jag tycker att det kan vara värt att tänka igenom de skönhetsrelaterade utgifter man gör varje månad. Är det värt det? Vad kan man göra själv? Som yngre tonåring brydde jag mig väldigt om hur jag såg ut. Jag sminkade mig mycket, blonderade håret, använde brun utan sol, hade hårförlängning… Nuförtiden skulle jag aldrig lägga varken energin eller pengarna för att uppnå ett visst ideal. Pengarna investerar jag dessutom mycket hellre för att förhoppningsvis i framtiden få ut något som för mig faktiskt betyder något: frihet.

 

Glädjande nog verkar inte mina följare heller vilja lägga så mycket pengar på skönhet. Lite bias kanske man får räkna med dock, eftersom 90% är lika ekonomiintresserade som oss 😉

 

/Elin

Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers om konkurs och utlöste ett börsras som blev startskottet på en global finanskris. Det är nu snart tio år sedan, och med många spekulationer kring bland annat nya bostadsbubblor är det nog många som sitter och undrar om inte nästa stora lågkonjunktur ligger och lurar runt hörnet. Mycket blir såklart just spekulation, i brist på bra instrument att ta temperaturen på marknaden med.

 

Faktum är att det finns ett bra verktyg: Google Trends. I en intressant rapport i tidskriften Nature tittar ekonomer på hur många gånger ordet debt googlades mellan 2004 och 2011. En nedgång i antalet sökningar antogs förutsäga en ökning på Dow Jones Industrial Average. De tog fram en investeringsstrategi baserat på deras antagande, och använde Google Trends för att analysera hur många sökningar som gjordes. Man kom först fram till att ordet debt var det mest pålitliga ordet som förutspådde marknadens upp- och nedgångar.

 

Strategin gick ut på att ligga kort (att blanka aktier i tron på att börsen sjunker) när sökningar på debt trendade, och, motsatt, bli aggressiv när sökningarna på debt gick ner. Resultatet gav en teoretisk avkastning på 326% under undersökningsperioden. Hur mycket hade pengarna vuxit om man bara hade köpt aktier och behållt dem? 16%.

 

Så vad betyder detta? Visar folk sitt framtida agerande på marknaden med sina sökningar?

 

Ekonomer, investerare och journalister följer och publicerar mycket baserat på den senaste ekonomiska makrodatan. Denna statistik publiceras dock med en fördröjning; statistiken för en given månad är oftast publicerad ungefär halvvägs in i nästkommande månad, och är sedan omarbetad månader senare. Google Trends statistik ger utslag i realtid, och kan generera data baserad på mängder olika sökningar och sorterad efter parametrar som geografi och sökspråk.

 

Google Trends visar hur sökningar på ordet ”skuld” utvecklats i Sverige det senaste året.

 

I Trends värderas sökningar på en skala mellan 0-100 och förhållandet för just nu jämfört med maxvärdet under en viss tid anges. Ställer man in på 12 månader och söker på ordet skuld, får man fram att antalet sökningar ökat mycket senaste tiden. Första veckan i september var index 36, jämfört med senaste veckans 76. Enligt rapportens prediktion är det kanske alltså befogat att tro på nedgång på börsen.

 

Vad tror ni?

 

/Johannes och August

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.