Årets Nobelpris i ekonomi har förändrat hur vi ser på de val vi gör

Årets Nobelpristagare i ekonomi, Richard Thaler, inspirerar mig mycket. En av anledningarna till att jag läser psykologi just nu är eftersom jag tycker att beteendeekonomi är väldigt intressant. Beteendeekonomi handlar om hur individer fattar ekonomiska beslut i praktiken, och är en blandning av psykologi och ekonomi. Beteendeekonomi är också just precis vad Richard Thaler forskar om. Och han är inte den första beteendeekonomen som får nobelpris i ekonomi. För några år sedan fick Daniel Kahneman (Tänka snabbt och långsamt) det ärofyllda priset, och enligt The Guardian har nu 6% av alla nobelpris i ekonomi gått till beteendeekonomer. Thaler har visat på hur man ska fokusera ekonomiska undersökningar på riktiga och verkliga problem. Hans efterforskningar har varit grundade på vardagliga beslut, och är väldigt viktiga för oss alla att förstå. Till stor del handlar det om hur primitiva vi är i våra beslut, och att vi har svårt att skjuta upp belöningen jämfört med att konsumera och belöna oss själva direkt. Detta är viktigt att förstå när man vill spara och investera sina pengar. Det finns tre specifika intressanta experiment som jag vill beskriva, som Thaler skriver om i sin bok Nudge från 2008.

 

Det första exemplet på en “nudge” (det är ungefär att man påverkar val som människor gör genom subtila “nudger”) är nudging som man testade på Massachusetts General Hospital. I en studie försökte man göra så att de läkare och sköterskor som jobbade där skulle undvika mindre nyttiga saker i cafeterian. De använde ett färgsystem med röd, gul och grön på varorna, och satte röd på onyttiga saker som pizza och läsk, och grönt på sallader och grönsaker. Dessutom placerade de till exempel de nyttigare alternativen i ögonnivå, och de onyttiga så man måste sträcka sig efter dem. Resultatet? Gröna varor ökade i försäljning, från 41% till 46%. Försäljning av röda varor gick ner från 24% till 21%, och det skedde ännu större förändringar för läsk. 2 år efter att man implementerat förändringarna, gick försäljningarna av rödmärkta produkter ner med 39%!

 

Ett annat exempel på nudging är “the urinal fly”, som man började med på Amsterdam flygplats. Sedan dess finns de på flygplatser över hela världen. Man målade bilder på flugor på urinoarerna på flygplatsen, vilket gjorde att spillet minskade med 80%! Tänk då hur mycket mer sällan man måste städa toaletterna, vilket kommer reducera städkostnaderna. Bara för att man målade små flugor!

Det sista exemplet bygger på något som kallas för the decoy effect. Ett exempel är “The $666 Douche Burger”, alltså en burgare som på riktigt säljs i en food truck med riktigt mycket onödiga(/dyra) ingredienser, förpackad i tre $100-sedlar. Det är smart marknadsföring för food trucken som säljer burgaren men framförallt är det ett bra (om än extremt) exempel på en vanlig nudging-taktik som de flesta restauranger använder sig av. Man har högt prissatta saker på menyn för att sälja mer av den näst dyraste rätten. Detta kallas för the decoy effect, och kan nyttjas genom att ta ut högre marginaler på den näst dyraste rätten. Folk kommer ändå köpa den eftersom den anses billig i förhållande till den dyraste rätten.

Genom att subtilt märka varor, måla flugor omkring sig, och använda sig av the decoy effect, kan man förändra människors vanor. Det handlar mycket om att förstå hur människor tänker, ofta omedvetet, när de tar beslut. Genom nudging kan man effektivisera och påverka, och det är precis vad Richard Thaler har visat på i sin forskning. Det ledde dessutom till ett av världens mest eftertraktade pris.

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Johannes Frosteman
johannesfrostis@gmail.com

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

No Comments

Post A Comment