Vad är skönhet värt? Jag läste nyligen en artikel om en känd svensk bloggerska som hävdade att hon lägger 20.000 kr på skönhet (smink, behandlingar, frisörbesök osv.) varje månad. VARJE MÅNAD! Som student har man oftast inte ens en inkomst som hade kunnat täcka de utgifterna. Dessutom kan jag själv tycka att lägga 20.000 kr på något så pass ytligt som skönhetsbehandlingar känns ganska onödigt…

 

Jag säger inte att ens yttre inte är viktigt, för det tycker jag att det är. Jag lägger bara helst inte så mycket pengar på det. För det är lätt att pengarna rinner iväg om man kommer in i “skönhetshetsen” som finns i vårt samhälle. Att varje månad gå och fixa nya naglar, klippa eller slinga håret och förlänga ögonfransarna kan lätt gå på flera tusen kronor. Pengar som varje gång de läggs ut kanske inte känns som så mycket men som efter flera månader (och sedan år!!) blir till otroligt stora summor. Se bild nedan:

Låt oss ta ett lite mer rimligt exempel: 2000 kr i månaden investerade på börsen skulle efter 10 år kunna enligt historisk avkastning ge närmare 370.000 kr om 10 år. Är skönhet verkligen värt så mycket?

 

Istället försöker jag göra så mycket jag kan själv. Bland annat klipper jag mig oftast hemma istället för hos frisör (med hjälp av en snäll mamma eller vänner). Jag gör dessutom egna skönhetsprodukter istället för att köpa. Två av dessa jag brukar göra tänkte jag dela med mig av eftersom de är så otroligt enkla att göra av sådant man redan har hemma!

 

Detta är en peeling/scrub gjord av olivolja och socker. Lika effektiv som den man köper men myyyyycket billigare. Dessutom innehåller ofta de peeling man köper i affären små plastkulor som våra reningsverk inte kan ta hand om vilket gör att dessa förorenar våra vattendrag. Att göra egen (utan dessa plastkulor) är därför mycket mer miljömedvetet! 🙂 Även kaffesump går superbra att använda som peeling!

Detta är en hårinpackning gjord av olivolja och honung. Vad man letar efter i en hårinpackning är oftast att de innehåller oljor för att få håret mindre torrt. Varför inte isåfall använda sig av ren olivolja istället för att köpa en blandning av utspädda oljor och kemikalier?? Låt hårinpackningen verka i minst 30 min.

 

Jag tycker att det kan vara värt att tänka igenom de skönhetsrelaterade utgifter man gör varje månad. Är det värt det? Vad kan man göra själv? Som yngre tonåring brydde jag mig väldigt om hur jag såg ut. Jag sminkade mig mycket, blonderade håret, använde brun utan sol, hade hårförlängning… Nuförtiden skulle jag aldrig lägga varken energin eller pengarna för att uppnå ett visst ideal. Pengarna investerar jag dessutom mycket hellre för att förhoppningsvis i framtiden få ut något som för mig faktiskt betyder något: frihet.

 

Glädjande nog verkar inte mina följare heller vilja lägga så mycket pengar på skönhet. Lite bias kanske man får räkna med dock, eftersom 90% är lika ekonomiintresserade som oss 😉

 

/Elin

Elins ursnygga bok

 

“Vill du hänga med på ett event mitt fackförbund anordnar på mitt jobb?”, frågade pappa. Ordet “fackförbund” skapade kanske inte de mest fantasieggande associationerna hos mig men jag frågade om vad det handlade om. “Sparande, pension och psykologi. Det är en ung tjej som ska komma och prata”. Jag fick erkänna att det faktiskt lät rätt spännande och besökte därför pappas jobb veckan därpå för att gå på eventet.

 

Det blev min introduktion till kognitionsvetaren Elin Helander och hennes ämne beteendeekonomi. Föreläsningen var väldigt intressant och jag kände mig nöjd över valet att ha sökt en kurs i psykologi kommande höst. Kopplingen ekonomi och beteendevetenskap/psykologi tycker jag är en spännande kombo och något jag tycker Elin är duktig på att lära ut samt avdramatisera med hjälp av ett lättillgängligt språk.

 

Tweet från föreläsningen som gav min första kontakt med Elin.

 

I september i år släppte Elin sin bok “Hjärnkoll på pengarna” och jag har nu äntligen fått ro på grund av en långdragen förkylning att läsa denna. Jag gillade verkligen boken, bra jobbat Elin! Förutom att vara ursnygg gillade jag främst hur lättläst den var (i slutet ges till och med ett litet investerarlexikon) samt kombinationen ekonomi/psykologi (här är jag som ekonomiintresserad psykologistudent kanske biased? 😉 ). Boken blandar forskning med vardagliga situationer detta gör det betydligt lättare för läsaren att hänga med och känna igen sig. Balansen forskning/personliga anekdoter/mänsklig vardag tycker jag verkligen förhöjer läsupplevelsen och det var inte sällan jag fann mig själv dra på smilbanden då jag håller med och kan leva mig in i de både ekonomiskt eller rent allmänt klumpiga beteenden som beskrivs.

 

Titt som tätt kände jag även igen forskning eller teorier som vi nyligen gått igenom i skolan. Här presenteras den dock på ett mycket mer lättillgängligt och roligt sätt än i vår kurslitteratur på tusen sidor… Jag tänkte faktiskt när jag läste denna bok att det blev som att plugga, att denna sorts prokrastinering var befogad! Jag pluggade ju psykologi, även om det inte var från min “rekommenderade” universitetslitteratur! Betydligt mer intressant än det jag kanske “borde” ha läst 😉 Om jag skulle ge någon “kritik” mot boken vore det att den ibland blir lite upprepande, vilket segar ner flowet något. Samtidigt kan jag tänka att det kanske är bra, forskning säger ju att hjärnan lär sig bra av upprepning!

 

Utdrag ur boken från kapitel 9 som handlar om FOMO (fear of missing out).

 

Känner du dig intresserad av psykologi och tycker att Sigmund Freuds psykodynamiska teorier är för tungt att börja med, läs istället en bok som denna! Du kommer antagligen att lära dig lika mycket (eller mer) än om du börjar på en för svår nivå. Lättillgänglig psykologi som går att relatera till sig själv och sin egen vardag är ju väldigt spännande. Om den dessutom gör oss till bättre privatekonomer är det perfekt! Har någon av er tips på liknande böcker som denna som tar upp vetenskap (gärna beteendevetenskap/psykologi) på ett roligt, vardagligt sätt så får ni mer än gärna tipsa här på bloggen eller på twitter! 😀

 

Boken “Hjärnkoll på pengarna” får höga poäng av mig och jag tycker den passar väl som julklapp till både nybörjaren och den mer avancerade.

 

/Elin

 

För inte så länge sen delade jag med mig av min investerarstrategi där jag förklarade att jag ville ha en portfölj som består av fyra delar: indexfonder, investmentbolag, direktägda aktier och räntefonder. Inlägget kan du läsa här.

 

Att som 20-åring vilja ha räntefonder i sin portfölj förvånade många och det är flera som hört av sig och varit nyfikna på just detta. Räntefonder ger nämligen inte så stor avkastning (speciellt i det ränteläge vi befinner oss i nu) och som ung har man råd att ta mer risk i sina investeringar eftersom vi har god tid på oss. Anledningen till att jag ändå valde att placera en fjärdedel av det investerade kapitalet i en räntefond handlade om ett potentiellt lägenhetsköp här i Lund. Därför behövde jag spara pengar i ett alternativ med låg risk för att kunna betala kontantinsatsen.

 

Jag har dock kommit fram till att jag är för osäker på var jag vill bo, plugga, jobba osv. just nu för att en lägenhetsaffär skulle vara en god idé. Därför väljer jag nu att omplacera dessa pengar i de tre andra delarna som portföljen består av. Jag ökar också min buffert något, eftersom jag ändå tycker om att ha en del att ta ifrån vid oförutsägbara händelser.

 

Den nya investeringsplanen ser alltså ut som följande:

 

Portföljen är alltså uppdelad i de tre resterande delar som funnits förr plus en buffert vid sidan av. Längst ner till höger har jag skrivit ett exempel (mest för att komma ihåg själv) där jag visar på vilken del jag bör investera i vilken månad. Delen med direktägda aktier  kan jag inte investera i varje gång eftersom det blir för dyrt. Därför väljer jag att varannan gång investera i de svenska och varannan gång de utländska, när det är den delens “tur”.

 

Hör gärna av er med frågor eller synpunkter, det tycker vi är roligt! 😀

 

/Elin

Livet handlar ständigt om avvägningar. Vi tvingas varje dag prioritera utifrån tillgänglig tid och ekonomiskt utrymme. Inför tiden är vi alla lika, men när det kommer till det ekonomiska är skillnaderna drastiska.

 

Här spela naturligtvis den personliga inkomsten en avgörande roll. Men sambandet är inte alls så starkt som många säkert tror. De allra flesta anpassar sitt liv till sin löneutveckling (och lite till), vilket innebär att konsumtionen stiger tillsammans med inkomstökningarna.

 

Detta gör att många har knappt om pengar vid månadens slut, oavsett om månadsinkomsten är 10 016 (som bidrag och lån från CSN) eller 60 000 kr. Att spara smart blir då en omöjlighet.

 

Jag vill dock hävda att i princip alla som har ett fast jobb skulle kunna avsätta tio procent av sin lön för sparande. Uppoffringar i dag blir nödvändiga men belöningen är att avkastningen från det smarta sparandet ger framtida frihet. Fundera över frågan:

– Vad skulle du göra i dag om din ekonomiska buffert var så stor att du hade friheten att välja bort något av dagens måsten? Hur mycket skulle den friheten vara värd?

 

Om du nu bestämmer dig för att skaffa dig denna frihet, kommer du att kunna nå detta mål snabbare om du väljer en sparform som hjälper dig på traven. Att räntespara är inte särskilt attraktivt i detta läge. Aldrig tidigare har räntan varit så låg som den är idag. Många gånger erbjuds du faktiskt en ränta som är lägre än den förväntade inflationen! Långsiktigt räntesparande får alltså placeras i kategorin osmart sparande.

 

Smartare än börsen, hävdar dock vissa. Detta speciellt efter de senaste fem årens turbulens och med finans- och skuldkris i färskt minne. Men börsen har faktiskt erbjudit bra möjligheter för den som vill spara smart de senaste åren. Sedan bottenkänningen 2009 har börsen nästan dubblerats i värde. Baksidan är att nästan ingen lyckas med det tillsynes så enkla; – att köpa på botten och sälja på toppen.

 

Eftersom alla inte är tursamma aktieexperter tänker jag visa ett exempel över en sparare med sämsta möjliga timing. Spararen bestämmer sig för att gå in på börsen i slutet av sommaren 2007, när börsen hade inlett sitt femte år av uppgång. Spararen är lyckligt ovetandes om att finanskrisen snart slår till med kraft och med branta fall i aktiekurserna som konsekvens.

 

Totalavkastningsindex från september 2007 fram till december 2012.

 

Spararen satsar 250 kronor i månaden (samma dag som lönen dimper ner på kontot) med början september 2007 och sprider riskerna över ett tiotal stora börsbolag, vilket kan liknas vid en investering i ett brett totalavkastningsindex (eller indexfond). Fram till sista december 2013 har spararen totalt avsatt 19 000 kr och faktum är att kapitalet har vuxit till nästan 23 900 kr. En avkastning på över 25 procent, trots elände på finansmarknaden och politisk oro i världen!

 

Sensmoralen i berättelsen har du säkert redan fångat. Den som sprider riskerna och investerar regelbundet kan även i oroliga tider, och med fullständigt fel tajming, tjäna bra pengar på att våga investera på börsen. Det är detta jag och Elin vill upplysa fler om; för fler ska spara och investera pengar!

 

/Johannes

Detta är del ett av två av en intervju med finansmannen Sven Hagströmer. Det fanns mycket att prata om, både från vår och Svens sida. Dagens inlägg fokuserar på jämställdhet och utbildning medan del två bland annat kommer att handla om investeringar och karriär.

 

Studentspararnas Johannes och Elin tillsammans med Sven Hagströmer. Foto: Lisa Birgerson

 

STOCKHOLM: När vi möter Sven har han precis avslutat ett möte några rum ner i korridoren. En receptionist har visat oss till ett stilrent samtalsrum. Centralt placerat på bordet står en flygplansmodell, något som hintar om Svens stora intresse för flygplan av alla sorter. Vi är inbjudna att intervjua honom på investmentbolaget Creades kontor på Östermalm, ett bolag Sven grundat och är styrelseordförande i. Det blir snabbt tydligt att Sven håller på med mycket saker samtidigt. Direkt efter vårt möte med honom har han inbokat ännu ett. Hur hinner han med allt?

 

-Jag har inget riktigt jobb utan är ordförande i två företag jag har startat, Avanza Bank och Creades. Sedan är jag med i ett bolag som tillverkar appar som heter Doberman. Men där är jag en mycket liten ägare. Det är de tre bolagen jag är med i, förklarar Sven avslappnat. Faktum är dock att det bara är en liten del av hans liv. Sven har nämligen en lång meritlista bakom sig. Han har grundat Hagströmer & Qviberg AB (senare HQ Bank) som bland annat var huvudägare i investmentbolaget Öresund. Han har suttit i styrelsen för Bilia och eWork samt Klarna där han dessutom var en av de tidigaste investerarna. Hagströmer blev mer känd bland svenska folket när han ställde upp som “drake” i Draknästet, SVTs version av Dragon’s Den. Där var han en av dem som gick in i flest finansieringsprojekt och samarbeten. På senare år har han dessutom engagerat sig mycket i sociala projekt. Hagströmer är bland annat engagerad i stiftelsen Läxhjälpen och Arbetsmäklarna på Tensta gymnasium där han hjälper unga studenter att komma i kontakt med näringslivet och få jobb.

 

 

“Där är det rena rama stenåldern”

 

 

Som om dessa bedrifter inte var nog, brinner Sven även för jämställdhetsfrågan. 2011 grundade han därför stiftelsen AllBright som arbetar för ökad jämlikhet i näringslivet och att kvinnor ska få större möjlighet till inflytande och den karriären de vill.

-Vi ska få fler kvinnor i näringslivet, både på styrelsenivå och viktigast av allt, på ledningsnivå. Där är det rena rama stenåldern och för att sätta saker på sin spets tycker jag att  vi inte ska tillåta kvinnor att studera på Handels för de får inte jobben de är utbildade till ändå. Detta för att visa hur totalt feltänkt det är. Kvinnor utbildar sig och får allmänt bättre betyg och fler tjejer går ut vissa linjer. Men efter några år kommer killarna ikapp i alla fall. Det är något fel i systemet och där är vi för meritokrati, alltså att den med bäst kvalifikationer ska få jobbet, förklarar han.

 

Det är dock inte bara jämställdhet mellan könen som är viktigt, berättar han vidare.

-Jag hörde att det var kris vid Karolinska institutet och man därför skulle byta ut styrelsen. Det är departementet som sköter det och jag frågade dem på vilka grunder de ville byta ut den, varpå jag fick svaret att “vi tog de som suttit där längst”! Sven ser frustrerad ut och utbrister “kom igen!”. Han förklarar att Karolinska institutet måste agera som en förebild åt andra institutioner då den är så högt ansedd.

-Det här ska vara meritokratins högborg. Så sitter man och tittar på vilka som suttit längst där, inte på kvalifikationer eller hur man skött sina jobb eller annat. Det är ju så förfärligt för det står ju mot allt det som man ska göra när det gäller meriter. Det finns alltså mycket kvar att göra, klargör han.

 

 

“Jag tycker det är bättre att sitta i glashus och kasta sten än att sitta i glashus med armarna i kors”

 

 

Sven fortsätter med att berätta hur det gick till när han kom igång med jämställdhetsfrågan.

-Det började med att jag var ute med min stora käft i debatten och förordade då kvinnor och “varför är det inte så här” och dissade bolag som inte anställer kvinnor till styrelser. Men så började jag titta på vad jag själv hade gjort och det såg bättre ut, men det var inte tillräckligt bra. Så folk sa “ja men du sitter i glashus och kastar sten”. Och jag sa “ja det gör jag. Jag tycker det är bättre att sitta i glashus och kasta sten än att sitta i glashus med armarna i kors”. Jag ville lära mig varför kvinnor inte blir befordrade och vad vi ska ändra på. Jag är emot kvotering och det kan man ju tycka är åt helvete. Men samtidigt vill jag inte debattera med någon som är för kvotering för vi har ju trots allt samma mål. Om de vinner eller om vi vinner, det är underordnat själva saken.

 

 

“Vi försvarade Sverige tills vi var alldeles blåa”

 

 

Han fortsätter att berätta om AllBrights spridning i världen.

-För ett halvår sedan var jag och Magdalena Andersson (Sveriges finansminister reds. anm.) för att representera Sverige i en debatt. Vi debatterade med en genusprofessor från Tyskland och den tyska familjeministern. Vi försvarade Sverige tills vi var alldeles blåa. Jag och Andersson tycker till 90% lika, i Sverige är vi ju väldigt konsensus. Efter den debatten kom en massa kvinnoföreningar och tyckte att vi skulle starta AllBright Deutschland. Det var en fantastisk start. Regeringen stöttade oss och familjeministern och jag skrev efterordet, återger han.  

 

AllBright jobbar för att företag ska rekrytera på meritokratiska grunder och att man ska se potentialen i hela befolkningen. Man menar att jämställdhet är viktigt ur ett rättighets- och demokratiskt perspektiv men att det även stärker bolagens lönsamhet och konkurrenskraft.

-I Tyskland har det varit enormt dåligt med jämställdhet, men vi fick enorm uppmärksamhet. Jag blev intervjuad på en halv sida i en av Tysklands största tidningar på grund av detta. Det är annorlunda att en kille sätter igång med det här. Så brukar det vara med kvinnofrågor. Men det är vi som sitter med nycklarna. Så män måste vara med.

 

Glädjande nog berättar Sven att vi i Sverige har kommit ganska långt jämställdhetsmässigt innan han fortsätter att beskriva situationen.

-Men det finns väldigt mycket kvar. Här är vi inte på något sätt bäst. Kvoteringar har kom till Norge först vilket berörde trehundra kvinnor, eftersom det bara gällde bolagsstyrelser. Vi tycker styrelserna är ganska ointressanta eftersom det är på nivån under, ledningsgrupperna, som betyder något för flest kvinnor. Det betyder också mer för företagens vinster och förluster och samt nationalekonomiskt. Det är flera tiotusentals kvinnor vi pratar om på den nivån, berättar han.

 

 

“Alla som vill ska kunna komma in på universitetet”

 

 

Som studenter ville vi också diskutera vad han tycker om det svenska skolsystemet och utbildningar. Hagströmer själv hoppade av universitetet efter några ekonomikurser på Stockholms universitet. Han understryker dock att fler bör utbildas.

-Jag har en annorlunda syn på det här då jag i princip tycker att våra universitet ska vara fria. Alla som vill ska kunna komma in. Men så ska det vara svårt att komma ut. Jag var ju en av de som hoppade av, för jag var enormt road av det jag håller på med än idag och visste precis vad jag skulle bli. Så jag fick ett erbjudande jag tyckte var spännande och hoppade av studierna. Jag har ofullbordade studier, men mognade också sent och insåg inte vikten av studier. I princip tycker jag att vi ska ha en öppen antagning. Om man mognar sent och sen inte skött sig på gymnasiet så är man avstängd från högre utbildning. Det tycker inte jag är bra.

 

 

“På min tid var det jävligt enkelt. Det var nästan så att jorden var platt då”

 

 

Hagströmer menar vidare att många inte riktigt vet vad de vill bli.

-90% av de som pluggar vidare har inte riktigt fastnat för någonting för att man inte kunnat bestämma sig. Det måste vara jättejobbigt. Där är yrkesvägledning viktigt. På min tid var världen jävligt enkel. Det var nästan så att jorden var platt då. Det fanns få yrken för akademiker. Idag finns det allt mellan himmel och jord, skrattar han. Arbetsmarknaden har blivit så differentierad! Om vi bör ha fler generella utbildningar på universitetet svarar han:

-Jag vet inte. Ibland uttalar jag mig om saker jag inte vet. Den här gången tänker jag inte ens uttala mig, för jag vet inte, svarar han skrattande.

 

Som studenter (och sparande sådana) ville vi också veta om Svens åsikter kring att svenska elever inte blir undervisade i privatekonomi.

-Jag har hört krav på det tidigare och ställer samma fråga. Jag har inte fått något bra svar. För att vi ska ha bra kunskaper och vara kravställande konsumenter är det enormt viktigt med privatekonomi. Det är bara för er att trycka på!, utropar han.

 

 

“Löfven vill ha hög lärartäthet, men det är samma sak som att säga att ett visst antal timmar krävs för att tillverka en Volvo”

 

 

Han fortsätter berätta att han har förslag på andra saker som bör förändras i skolan.

-Det ena är att slå ihop de två lärarfacken. Det är konstigt att de inte lyckats fixa högre löner när det är sån här lärarbrist. Det är ett enormt underkännande av dem. Dessutom tycker jag att läxläsning ska bli en del av skoldagen. Det ska inte spela någon roll vilka föräldrar man har. Där sker en stor utgallring, utanför skolan. Ska alla ha samma chans är det ett enormt underkännande. Jag har satsat på en läxläsningsstiftelse, som vi tidigare pratat om. Där klarar sig 80% av eleverna efter att ha gått med. Det finns en diskussion om man ska ha läxor eller inte. Löfven vill ha hög lärartäthet, men det är samma sak som att säga att ett visst antal timmar krävs för att tillverka en Volvo. Det är bättre med en effektivare utbildning och fler behöriga lärare. De med lärarlegitimation inom SFI (svenska för invandrare, reds. anm.) är 10%. Det är helt sjukt. Nu hoppas jag på att vår smarta utbildningsminister tar tag i hela systemet…

 

 

“Det finns inga friskolor i Finland, det finns inget behov för det”

 

 

-Man ska ha respekt för lärarna utan att de är auktoritära. Lärare ska vara en auktoritet på sitt område och inte auktoritativ person. I Finland är definitionen för ett klassrum “en arbetsplats för inlärning”. Det finns inga friskolor i Finland, det finns inget behov för det. Kommunerna är huvudmän. Hon som är ordförande för Lärarnas riksförbund i Sverige vill återförstatliga skolorna, på hyggligt goda grunder. Jag själv tycker dock att besluten ska tas nära medborgarna. Sen ska skolverket och skolinspektionen ha krav som skolorna lever upp till. Gör de inte det drar de in skolornas rätt att bedriva verksamheten. Det fixar vi den vägen. Om de socioekonomiska tilläggen som skolorna får inte räcker måste man ge dem mer. Där tycker jag det finns mycket mellan privat och offentlig sektor att lära av varandra.

 

Detta var del ett av två av intervjun med Sven Hagströmer. På torsdag släpps det andra inlägget och då blir fokus på investeringar och karriär, håll utkik på bloggen!

Idag är det torsdag den 26/10 vilken innebär att lön/CSN (eller både ock!) för de flesta trillade in på kontot igår natt. Trevligt!

 

Unga Aktiesparare har varje månad ett event som heter #Uppesittarkväll som sänds live på YouTube kvällen innan lönen anländer. I programmet diskuteras bolag, nyheter från den gångna månaden men även vad man tänker köpa denna månad. Parallellt med det livesända programmet pågår alltid hela diskussioner under hashtaggarna #Uppesittarkväll samt #Pratapengar. Det är ett väldigt avslappnat koncept där både högt och lågt tas upp. Eftersom programmet livesänds finns det möjlighet att skicka in frågor till programledarna som består av delar av kansliet.

 

Denna månad anordnade UA i Limhamn (Malmö) Uppesittarkväll hemma hos en av styrelsemedlemmarna. Det blev en mycket trevlig tillställning och vi hade mycket att snacka om både innan och under sändningen. Kommande månad ska jag försöka få till det så att vi i styrelsen i Lund anordnar en liknande träff hos oss! 

 

Bild från Uppesittarkväll 24/10 i Malmö

 

Denna månad tänker jag själv fylla på i de investmentbolag jag äger. Det blir den sista månaden innan min plan börjar gälla och den kan ni läsa om här. För att min plan ska börja gälla måste nämligen alla “bitar” i min portfölj vara lika stora och därför krävs det att jag fyller på i investmentbolagsdelen denna månad innan jag kommer börja följa planen på riktigt.

 

De investmentbolag jag äger är följande:

-Industrivärden

-Investor

-Kinnevik

-Latour

-Lundbergföretagen

 

I min plan ingår det nämligen att alla bolag ska få ta lika mycket plats i portföljens olika delar och det är något som redan stämmer rätt så bra. Det skiljer sig kanske någon tusenlapp här och där men på det stora hela är varje del ungefär lika mycket värd. Varför jag har valt att ha det som en regel i min portfölj handlar om att jag inte vill att portföljen ska bli så sårbar ifall det går riktigt illa för något av de innehav jag isåfall skulle ha som större innehav. Det har jag nämligen varit med om tidigare (Pandora…) och det blev en lärdom. Om ni vill läsa om detta eller andra misstag jag gjort har jag skrivit ett inlägg om just detta som ni kan läsa här.

 

/Elin

Jag får väldigt många frågor från sådana som vill komma igång med sitt spar- och investerande. “Hur gör man?”, “Vad investerar man i?” samt “Hur mycket är det minsta man kan gå in med?” är några av de allra vanligaste. Därför tänkte jag i detta inlägg förklara lite vad jag själv tycker är viktigt att tänka på som nybörjare. Jag förutsätter att du som vill börja investera har en buffert att falla tillbaka på och här kan du läsa om varför en buffert är viktigt att ha innan man börjar investera i aktier och fonder.

 

Kom igång!

Att komma igång är antagligen det största steget man kommer att ta. Men det är också det viktigaste steget att ta. Mitt råd är till dig är att bara släppa den nervositeten du känner och börja! “Tid är avkastning” brukar man få höra i investerarsammanhang och det stämmer verkligen. Ju längre du väntar på att komma igång, ju mer ränta (läs mitt inlägg om den fantastiska ränta-på-ränta-effekten här) och därmed avkastning uteblir. Gör dig själv en tjänst och starta upp ett konto redan idag. Här kan du läsa om skillnaden mellan KF och ISK som är två olika sorters konton. Har du redan ett konto så häng med på fortsättningen av detta inlägg…

 

Sprid risken

När det gäller investeringar är riskspridning verkligen A och O. Välj inte att bara gå in i enskilda bolag eller produkter. Sprid risken till flera bolag över flera branscher. Här kan ni läsa mitt inlägg om hur man kan sprida risken inom sin portfölj. Ett bra sätt att sprida risken är att investera i fonder eller investmentbolag eftersom dessa består av flera delar. Förenklat kan sägas att investmentbolag består av flera bolag medan fonder antingen kan bestå av flera bolag eller vara en blandning av exempelvis bolag och räntor eller optioner. Här har Johannes skrivit om att spara i investmentbolag. 

 

Månadsspara

Forskning inom beteendeekonomi säger att vi människor blir hjälpta i vårt sparande ifall vi månadssparar. Det säger sig självt egentligen! Tänk er ett sparande där du inte ens märker av att det sparas en bit av din lön – varje månad. Precis om detta har den fenomenala August skrivit om i ett gästinlägg som ni kan läsa här. Det finns dessutom appar som kan hjälpa till med ett “omedvetet” sparande och ett exempel på detta är Dreams som bland annat kognitionsvetaren Elin Helander ligger bakom.

 

Hur mycket måste jag gå in med då??

Det positiva med de kontoalternativ vi har i Sverige idag och främst ISK är att det inte finns någon summa som är minimum att börja med. Att börja med att köpa några olika aktier för 100 kr styck är faktiskt en riktigt bra början. Då har du kommit längre än de flesta någonsin gör. Sedan är det bara att fortsätta gå in med lite varje månad och det är likadant där: hellre fylla på i varje bolag för vad som kan anses vara en obetydlig summa än att inte fylla på alls. Köper du för hundra kronor i tio bolag (1000 kr) varje månad har du faktiskt investerat 12 000kr på ett år! Året därefter kanske du kan öka ditt månadssparande och snöbollen är i rullning!

 

 

Köp sånt som du förstår dig på

Det sista rådet jag vill ge till nybörjare är att köp bara sådant som du förstår vad det är! De senaste veckorna har jag fått frågor om bitcoin flera gånger i veckan. Jag har själv valt att inte investera i det till största del eftersom det är något jag inte förstår. De som frågat mig om min åsikt har ofta varit nya i “investerarvärlden” och er skulle jag absolut inte rekommendera att investera i en kryptovaluta alls. Jag skulle inte heller råda er att köpa produkter så som optioner, warranter eller ETFer utan att ni är kunniga i ämnet. Läs på oavsett! Om du ändå vill göra det så investera bara precis så mycket som du känner att du har råd att förlora och ha inte denna investeringen som din enda utan sprid risken!

 

Sådär ja, det lät väl inte så svårt? Hör gärna av er till mig eller Johannes om ni har frågor om det vi skriver här på bloggen eller andra saker ni kommer på. Vi tycker det är superkul att svara på dessa och ni når oss bland annat på Twitter: @ElinCathrine och @Frosteman eller direkt här i kommentarerna.

 

Glömt inte att gilla vår sida ”Studentspararna” på Facebook!

 

/Elin

Tack och lov har jag hittills i min investerarkarriär varit skonad från större misstag.

 

“Peppar, peppar, ta i trä!” 😉

 

En betydande anledning till detta tror jag beror på de förebilder jag följer och lärt mig mycket av. Framför allt Nicklas och Philip ska ha stor eloge för de viktiga lärdomar de lär ut i podden PrataPengar, i Uppesittarkväll och på Avanza Play. Tack för det! Via Unga Aktiesparare har jag också lärt mig mycket och de 5 gyllene regler som förbundet står för tycker jag är otroligt sunda och har med stor sannolikhet hjälpt mig från att göra misstag. Detta betyder såklart inte jag är felfri och aldrig gjort några misstag alls… Läs vidare!

 

Att inte sätta igång tidigare!

Detta misstaget gör nog de absolut flesta; att börja med sparande och investeringar “för sent”. Många grämer sig på Twitter eller i andra sociala medier över just detta faktum, att de var för “gamla” när de började. Jag och Johannes började båda två när vi var relativt unga – 17 år. Det är dessutom en kommentar jag ofta får på träffar med Aktiespararna, att jag ska vara glad över att jag började så tidigt. Själv önskar jag dock att jag hade börjat något tidigare, kanske i samband med mitt första jobb som 16-åring. När man kommer in i tankebanor som dessa eller när man börjar “backtradea” bör man dock bara sluta direkt. Ditt nu och din framtid kommer inte bli bättre av att du är bitter för vad som redan varit. Kom ihåg: somliga börjar ALDRIG att ta hand om sin privatekonomi. Bättre sent än aldrig!

 

Vara rädd att göra “fel” eller inte vara tillräcklig

Ett misstag jag gjorde i början var att jag konstant var rädd för att inte kunna tillräckligt. De första gångerna jag gick på företagskvällar, på event eller bara umgicks med likasinnade var jag så rädd för frågor jag inte skulle ha svar på. Tänk om jag skulle säga fel? Eller att de andra skulle tycka att jag inte kunde något? Detta ångrar jag idag. Alla är nybörjare i början och det är okej att ställa dumma frågor, att inte ha svaret på allt och att kanske ibland säga fel! Idag försöker jag alltid att ge så bra svar som möjligt men det är klart, alla svar har man ju ännu inte och det kommer man aldrig ha. 

 

Misstag kring insättning ISK

Det första konkreta misstaget jag gjort som jag kommer ta upp i detta inlägget är att jag fram tills inte alls länge sedan har använt ett ISK för att sätta in pengar i mitt sparkonto. På Avanza kan man nämligen inte sätta in pengar direkt i ett sparkonto utan måste gå via ett annat konto för att få in pengarna på sparkontot. Hur mycket man beskattas på sitt ISK beror på olika parametrar där en av dessa är hur mycket som satts in på kontot under året. Detta betyder att varje gång jag satt in pengar på ett ISK för att sedan minuter senare föra över dessa samma summor till ett sparkonto, blir jag “beskattad” på pengarna. Vidare är tanken att pengarna på sparkontot ska in på ISK senare. Detta betyder att pengarna kommer att bli beskattade TVÅ gånger. Onekligen onödigt! Ta lärdom av detta misstag och sätt alltid över pengar först på ett Aktie- och fondkonto och inte på ett ISK innan du sätter över dessa på sparkonto.

 

För stort innehav i Pandora

Ett av de mest smärtsamma misstagen jag gjort är att ha en för stor “stek” i ett enskilt bolag. I detta fallet handlar det om det danska smyckesbolaget Pandora där min position var mellan dubbelt och tre gånger så stor som i alla andra innehav. Aktien har inte gått bra alls senaste tiden och är dessutom en av de mest blankade aktierna i Danmark. Jag ligger nu ungefär -19% i bolaget vilket är min sämsta investering. Eftersom min position i bolaget var så pass stor jämfört med resten av portföljen kändes nedgången rejält. Ett tag sedan valde jag därför att sälja av hälften av aktierna och investera på andra håll. Kom ihåg! Sprid er risk och låt inget bolag få ta en alltför stor del av portföljen. Det är superkul när det går bra för just detta bolag men det svider rejält när det gör det motsatta…

 

Hävstångsprodukter

Det sista misstaget jag kommer dela med mig av i detta inlägg är något jag gjorde för ungefär ett år sedan. Jag hade hållit på med aktier och investeringar ett tag och skulle testa vingarna lite. Trump hade precis blivit president och jag ville korta OMXS30 då jag tänkte att Trumps seger skulle ha negativ inverkan även på den svenska börsen. Inget fel tänk egentligen utan så hade utfallet absolut kunna sett ut. Jag valde att korta börsen med en hävstång. Många kommer dock säkert ihåg hur starkt börsen gick efter att Trump valdes och där satt jag med min hävstångsprodukt och visste inte riktigt vad jag skulle göra nu. Behålla? Sälja? Jag hade alldeles för lite erfarenhet av hävstångsprodukter och borde inte ha köpt någon över huvud taget. Idag är jag tacksam över att jag köpte med hävstång X2 och att det var så pass lite pengar jag gick in med. Jag kom tack och lov ut ganska “oskadd” och hade inte förlorat så mycket pengar på investeringen. Det lärde mig dock en läxa; köp bara sånt du förstår dig på!

 

Som avslutning på detta blogginlägg skulle jag vilja tacka alla de som delade (och fortfarande gör!!) med sig av sina misstag i en av mina senaste tweets. Det är viktigt att dela med sig när det går bra men precis lika viktigt när det inte gör det. På så sätt lär vi oss mer och kanske kan slippa några av de vanligaste misstagen som sker ute på börsen.

 

Dela med er! Vad är det största misstaget du gjort på börsen?

 

/Elin

 

 

September blev den första (hela) månaden som jag bodde hemifrån. Hushållsekonomi är alltså något jag tidigare inte behövt ta hand om då jag bott hemma hos mina föräldrar. Jag är dock väldigt nöjd med min första månad och tänkte dela med er hur det har gått!

 

Värt att nämna kan vara att när #Uppesittarkväll hölls (ett initiativ av Unga Aktiesparare som sänds kvällen innan lönen kommer), berättade jag att jag trodde att jag skulle nå en sparkvot på ungefär 65 % för september månad. Efter två större oförutsägbara utgifter hamnade sparkvoten istället på strax över 60 %, vilket i och för sig inte är fy skam det heller!

 

Inkomster: 24 694 kr (lön från sommarjobb samt studiemedel)

Utgifter: 9 831 kr

 

Boende: 4 800 kr

Mitt boende är min klart största utgift och dessutom en ganska kraftig summa för en student att betala varje månad. Jag skulle dock vilja hävda att jag har ganska tur med den lägenheten jag har fått tag i och sparar hellre in på andra saker för att känna att jag kan unna mig att bo här! 🙂

 

Mat/fika hemma: 1 212 kr

Denna del har jag svårt att veta om den är rimligt eller inte. Jag tänker dock att eftersom detta var första månaden, skedde en del “engångsköp” nu så här i början. Exempel på sådana köp är mjöl, kryddor, tvättmedel osv. Jag kan dock tycka att jag varit ganska slapp på att följa min plan kring att storhandla på söndagar och istället köpt på mig lite här och där vilket nog ökat mina utgifter. Denna månad ska jag försöka bli bättre på just detta!

 

Mat/fika ute: 715 kr

Eftersom jag rest en del denna månad har det blivit ganska mycket matinköp från till exempel salladsbarer eller caféer. Jag har även slarvat med matlåda några dagar och har då fått köpa mat i skolan. Aja baja! Skärpning tills nästa månad.

 

Transport: 638 kr

Som sagt har jag rest en del denna månad och därför är transportkostnaderna högre än normalt. Vanligtvis cyklar jag mest vilket såklart ger lägre utgifter! 🙂

 

IT/telefoni: 199 kr

Mitt abonnemang kostar 199 kr vilket jag vet inte är det billigaste men ändå rimligt för vad jag får ut av det. Om någon av er har tips på ännu billigare (och bättre!) abonnemang för studenter, hör av er! WIFI i lägenheten ingår i min lägenhetsräkning. 

 

Hälsa: 480 kr

Denna utgift består av ett besök till en massör. En tråkig utgift kanske men hälsan ska alltid komma först!

 

Alkohol: 698 kr

Den första månaden på universitet innehåller, som de flesta säkert vet, mycket aktiviteter för de nya eleverna. Därför har det för min del blivit en del fester och andra sociala tillställningar där alkohol varit en del av kvällen. Osäker på om denna kostnad kommer se liknande ut kommande månader. Förväntar mig något lägre, kanske runt 500 kr per månad?

 

Smink/skönhet: 29 kr

Smink och skönhet är inte riktigt mig grej vilket jag kan spara in mycket pengar på. Skönhetsbehandlingar och sminkprodukter kan nämligen vara riktigt dyrt och jag känner många i min ålder som lägger flera tusen på detta, varje månad!

 

Kläder/skor: 758 kr

Efter utrensning ur min garderob kände jag ett stort behov av att köpa en ny blus. Jag köpte en med bra kvalité samt tidlös design så att den ska kunna hålla, länge! 🙂

 

Underhållning/hobby: 177 kr

En av mina största förebilder inom sparande och investeringar är Elin Helander och eftersom hon precis har släppt en ny bok (som är sååååå fin och verkar grymt intressant!) var jag ju tvungen att köpa den. Recension kommer!

 

Övrigt: 125 kr

Denna kategori innehåller lite olika utgifter såsom utskrifter i skolan och lite andra små kostnader.

 

Det ska bli spännande att se hur oktober månads utgifter kommer att se ut. Min inkomst kommer att vara betydligt mindre (endast studiemedel) vilket innebär att jag denna månad verkligen kommer behöva “tänka till” för att kunna spara undan pengar i slutet av månaden. Challenge accepted!!

 

Hur gick september för er? Vad är er största utgift?

 

/Elin

Att investera i utdelningsaktier har blivit som en trend. Överallt på Twitter, Facebook eller i andra forum läser vi om de: utdelningsaktierna. Men vad är egentligen en utdelningsaktie och vad är fördelen med den?

 

Vad är en utdelningsaktie?

Många, ofta stora och stabila bolag, ger utdelning. Utdelning betalas ut som kontanter och kommer från företagets vinst. Utdelningen delas ut till alla aktieägare och därav kallas vissa aktier för utdelningsaktier, då man som aktieägare får betalt i kontanter för att äga aktien.

 

Vissa bolag delar ut utdelning en gång per år. Andra delar ut en gång per halvår och några delar ut varje kvartal. Det finns även de bolag som delar ut varje månad men detta är inte så vanligt för svenska bolag. På de amerikanska listorna finns det dock sådana aktier.

 

Listan nedan visar exempel på bolag som gav hög utdelning 2017. 2018 och 2019 års utdelningar är estimat och inte bestämda ännu. Årets utdelning bestäms på bolagsstämman vilken alla aktieägare är inbjudna att delta vid. Tips! Gå på en bolagsstämma, det är antagligen inte alls som du tror utan brukar vara en riktigt trevlig tillställning. Bolag som Clas Ohlson och Kopparbergs är dessutom kända att ge riktigt bra “give aways” på sina stämmor. 😉

 

 

Att återinvestera utdelningen

För att utnyttja ränta-på-ränta-effekten till dess fullo, bör du återinvestera den utdelningen bolaget ger. Att återinvestera utdelningen innebär att man för utdelningen man får, köper fler aktier i bolaget. Här kan du läsa mitt inlägg om ränta-på-ränta, ett kraftfullt verktyg av Einstein kallat världens åttonde underverk!!

 

Att inte återinvestera utdelning

Man behöver dock inte återinvestera utdelningen utan kan såklart välja att ta ut (eller omplacera) de kontanter bolaget delar ut. Det finns de investerare som aktivt planerar vilka bolag de har i portföljen för att kontinuerligt, varje månad, få utdelning. Alla bolag delar nämligen inte ut utdelning samtidigt utan dessa kan ske året om. Våren brukar dock kallas för utdelningssäsongen eftersom flest bolag delar ut pengar då. Utdelningen som kommer varje månad fungerar alltså som en slags lön för dessa investerare. Det finns till och med de som lever på dessa utdelningar, men då krävs relativt stora kapitalbelopp.

 

Hur gör du? Äger du utdelningsaktier och isåfall, planerar du något för när de delar ut?

 

/Elin