Att investera i utdelningsaktier har blivit som en trend. Överallt på Twitter, Facebook eller i andra forum läser vi om de: utdelningsaktierna. Men vad är egentligen en utdelningsaktie och vad är fördelen med den?

 

Vad är en utdelningsaktie?

Många, ofta stora och stabila bolag, ger utdelning. Utdelning betalas ut som kontanter och kommer från företagets vinst. Utdelningen delas ut till alla aktieägare och därav kallas vissa aktier för utdelningsaktier, då man som aktieägare får betalt i kontanter för att äga aktien.

 

Vissa bolag delar ut utdelning en gång per år. Andra delar ut en gång per halvår och några delar ut varje kvartal. Det finns även de bolag som delar ut varje månad men detta är inte så vanligt för svenska bolag. På de amerikanska listorna finns det dock sådana aktier.

 

Listan nedan visar exempel på bolag som gav hög utdelning 2017. 2018 och 2019 års utdelningar är estimat och inte bestämda ännu. Årets utdelning bestäms på bolagsstämman vilken alla aktieägare är inbjudna att delta vid. Tips! Gå på en bolagsstämma, det är antagligen inte alls som du tror utan brukar vara en riktigt trevlig tillställning. Bolag som Clas Ohlson och Kopparbergs är dessutom kända att ge riktigt bra “give aways” på sina stämmor. 😉

 

 

Att återinvestera utdelningen

För att utnyttja ränta-på-ränta-effekten till dess fullo, bör du återinvestera den utdelningen bolaget ger. Att återinvestera utdelningen innebär att man för utdelningen man får, köper fler aktier i bolaget. Här kan du läsa mitt inlägg om ränta-på-ränta, ett kraftfullt verktyg av Einstein kallat världens åttonde underverk!!

 

Att inte återinvestera utdelning

Man behöver dock inte återinvestera utdelningen utan kan såklart välja att ta ut (eller omplacera) de kontanter bolaget delar ut. Det finns de investerare som aktivt planerar vilka bolag de har i portföljen för att kontinuerligt, varje månad, få utdelning. Alla bolag delar nämligen inte ut utdelning samtidigt utan dessa kan ske året om. Våren brukar dock kallas för utdelningssäsongen eftersom flest bolag delar ut pengar då. Utdelningen som kommer varje månad fungerar alltså som en slags lön för dessa investerare. Det finns till och med de som lever på dessa utdelningar, men då krävs relativt stora kapitalbelopp.

 

Hur gör du? Äger du utdelningsaktier och isåfall, planerar du något för när de delar ut?

 

/Elin

 

Idag la jag upp denna bild på Twitter. Den visar min nya investeringsplan och jag kunde inte vara mer glad över att jag ÄNTLIGEN har en plan jag känner mig riktigt, riktigt nöjd över. Bilden är alltså en representation över hur jag VILL att min portfölj ska se ut och inte hur den ser ut idag. Jag beräknar dock att det kommer ta mig ungefär tills nyår för att vara där planen beskriver, vilket ju inte är om jättelång tid!

 

I detta inlägg tänker jag gå igenom de olika delarna av min framtida portfölj och förklara hur jag tänkt. Det ligger nämligen mycket eftertanke kring de olika valen.

 

Generellt kring den framtida portföljen

-uppdelad i 4 lika stora delar, alltså 25% vardera.

-alla innehav inom varje del är lika (eller ungefärligt lika) viktade.

-jag kommer månadsspara i 2 delar åt gången. T.ex. i januari i investmentbolag och räntor och sedan i februari i renodlade aktier (svenska) och indexfonder. Anledningen till detta är att det blir för “dyrt” att månadsspara i alla delar varje månad. Därför väljer jag att spara i två åt gången och sedan rotera för att iallafall investera i varje del varannan månad.

-alla innehav inom varje större del av portföljen är 1, 5 eller 10 stycken till antalet. Jag tycker helt enkelt att det känns strukturerat och gör det samtidigt enklare för mig själv att komma ihåg planen. Samtidigt känns det som ganska (för mig lagom) många innehav, och något man borde hinna ha koll på!

 

Investmentbolag

Den första delen av portföljen består av 5 investmentbolag. Ett investmentbolag är lite som en fond där ett bolag äger hela eller delar av andra bolag. Det positiva med ett investmentbolag är att det handlas direkt på aktiebörsen, inte har någon förvaltningsavgift och fungerar ofta som väldigt aktiva ägare till de företag de i sin tur äger. Risken med ett investmentbolag är dock att det precis likt en aktie handlas på börsen. Detta betyder att det kan ske väldigt snabba svängningar i aktien. Jag har emellertid stor tilltro till de investmentbolag jag valt ut och ser därför dessa som innehav man inte behöver ha lika stor “koll” på som till exempel mina egna valda aktier.

 

Renodlade aktier

Denna del består av mina egna valda aktier. Detta är bolag som jag tror på och vill följa lite extra. Inom kategorin finns två underkategorier: en svensk aktieportfölj (ISK) och en utländsk (KF). Om du känner dig osäker på de olika kontotyperna, kan du läsa Johannes inlägg om ISK/KF här. Jag har dessutom skrivit och förklarat mina kriterier kring de bolagen jag äger här.

 

Räntor

Nästa del består av en kort räntefond. När jag delade planen på Twitter fick just detta val ganska många frågor. Varför ska man som ung ha en räntefond? En kort sådan dessutom? Jo, i mitt fall vill jag ha en del av portföljen där pengarna är placerade i ett lågt riskalternativ. För mig handlar det om att kunna vara flexibel och inte låsa pengarna i exempelvis aktier, eftersom jag går i tankarna att inom snar framtid köpa en lägenhet. Då är det viktigt att kunna ha pengar “nära till hands” för en kontoinsats. Den räntefond jag valt att placera mina pengar i har en väldigt låg förvaltningsavgift (0,1%) vilket jag tycker är viktigt speciellt då denna sorts lågriskalternativ även ger låg avkastning.

 

Indexfonder

Sista delen av min framtida portfölj består av 5 indexfonder. Dessa fonder är ganska nya för mig och har bytt ut andra jag tidigare haft. Kravet på de fonder som ska få vara med i min portfölj är att de ska vara indexnära med en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. En bra fråga jag fick på Twitter var varför jag valt att inte BARA ha en globalfond – den täcker ju hela världen? Jag svarade att jag tycker att det är sunt att ha lite olika fonder, det sprider risken. En annan anledning är också att jag gärna exponerar min portfölj lite extra mot just Asien, Europa, USA och Sverige. Globalfonden jag valt att investera i består nämligen över 50% av innehaven av amerikanska sådana. Länder som Sverige får ofta en betydligt mindre del av självklara anledningar.

 

Buffert

Att jag valt att dölja hur stor jag önskar att min buffert är, har att göra med att jag anser att det är ganska ointressant för andra att veta. Alla har olika tankar och behov av en buffert helt enkelt. Det viktigaste är att man HAR en buffert och som jag tidigare skrivit kan man tänka tre månaders utgifter om man vill. Då är du trygg i tre månader utan lön om så skulle hända.

 

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa och undrar ni något (eller om något i bilden är oläsbart!) så hör gärna av er så ska jag svara på era frågor så gott jag kan!

 

/Elin

 

Som investerare på börsen kan det vara en god idé att ibland reflektera över sina innehav. Står du för det du äger? För vissa investerare är etik en viktig faktor när de väljer bolag, för andra är det helt ointressant. Inför detta inlägg ställde jag just denna fråga på Twitter:

 

 

Hur resonerar du? Kommentera gärna nedanför!

 

Dilemmat kring oetiska bolag

Exempel på branscher som kan anses vara oetiska är: olja, spel (casino), tobak, alkohol och krigsmateriel. Branscher som ofta går bra, vilket jag kan tycka känns lite orättvist.

 

När jag bodde i Falun hade jag en väldigt intressant diskussion med en vän som heter Ania. Hon hävdade att oetiska bolag ofta går mycket bättre än de som anses “etiskt korrekta” och att man därför borde investera i dessa. Hon skapade en fiktiv fond som hon kallade “Anias oetiska fond” för att bevisa hennes poäng. En uppdatering på hur denna gått i år kan ses i bilden nedan:

 

 

Fonden innehåller bland annat flera spel- och alkoholbolag och jämfört med OMXS30 som presterat 4% i år har Anias fond presterat 26%. En enorm skillnad alltså. Anias fond är dock inte ett undantag. Vad som anses som oetiska bolag går nämligen ofta bra: vi som samhälle fortsätter att snusa, dricka öl, använda oss av olja eller medverka i krig. Frågan är dock: vad går bäst? Etiskt/oetiskt? Detta leder mig till nästa punkt…

 

Etik är individuellt

En viktig fråga är nämligen vad exakt som egentligen är oetiskt. Etik är ju otroligt individuellt och vad jag ser som oetiskt kan en annan se som ett måste för demokrati och frihet (exempelvis krigsmateriel). Var går gränsen? Är bolag som säljer onyttig restaurangmat (ex. McDonald’s) okej medan tobaksbolag som säljer snus (ex. Swedish Match) är mindre okej? Är bolag som utvecklar telefonspel (ex. Activision Blizzard) okej medan bolag som investerar i casinospel (ex. Net Gaming) mindre okej? Är godisbolag som Cloetta etiskt, ett bolag som säljer godis, vilket är en stor del av vår svenska kultur.  Socker i för stor utsträckning är ju skadligt för kroppen. Ta dig en funderare kring vad DU tycker är etiskt.

 

Hur gör jag själv?

Jag skulle vilja hävda att jag investerar etiskt i den mån jag kan. Med det menar jag att det kan vara svårt att aldrig indirekt (via investmentbolag eller fond) äga ett oetiskt bolag. Jag äger bland annat SAAB (som bland annat säljer krigsmateriel) via investmentbolaget Investor. Ett tips är att man innan man beslutar sig för ett visst investmentbolag eller en fond, läser på om vilka innehav de äger. Ta ställning för om dessa är något du vill stå för. Dessutom finns det fondbolag som erbjuder etiska fonder.

 

Jag brukar dock själv ha som grundregel att om bolaget säljer tjänster/produkter som inte ses som etiskt “korrekta”, ska detta iallafall vara något jag själv använder mig utav. Exempelvis äger jag Kopparbergs som är ett bryggeri. Jag dricker gärna en öl eller cider på helgen och därför känns det moraliskt rättfärdigat för mig att äga just det bolaget. Att “hålla med” om alla indirekta innehav kan som sagt dock vara svårt och för mig brukar jag därför vara mest noga med de bolag jag äger “renodlade”, alltså har direkta aktier i.

 

En disclaimer skall dock göras kring att jag äger NetEnt, ett bolag som enligt de själva säljer “helhetslösningar för casinospel över internet”. Bolaget har funnits i min portfölj sedan jag började investera och innan jag började reflektera kring vad jag vill stå för. Intressant att nämna är att utvecklingen för NetEnt är väldigt bra sedan jag köpte aktien…

 

Varför investera etiskt?

Vad är meningen med att investera etiskt? De oetiska bolagen går ju så bra? För mig handlar det om att det ska kännas bra i magen. Känns det bra i magen för dig att investera i tobaks- eller spelbolag ska du ju göra det! För mig känns det dock bäst när etiska företag utvecklas bra. Därför gläder det mig väldigt mycket att bilsäkerhetsbolaget Autoliv idag gått upp (i skrivande stund) 11,33% efter nyheten att bolaget ska delas i två.

 

Går pengar före moral eller är magkänslan viktigast?

 

/Elin

Källa: https://www.gamereactor.se/blogs/Petter/267651/Svenska+The+Office/, hämtad den 7 september 2017

 

I förberedelse av detta blogginlägg ställde jag två frågor på Twitter: Vad är snålhet? och Varför är det tabu att prata om ekonomi? Responsen jag fick på frågorna var enorm vilket gläder mig. Det finns sannerligen mycket att säga om dessa ämnen och efter lite eftertanke kommer jag därför att skriva två olika blogginlägg istället för ett om just dessa ämnen.

 

Snålhet. Ett ord vi nog alla kan komma överens om är något nedvärderande och icke önskvärt. Ove Sundberg (Henrik Dorsin), den extremt framfusige tillika snåla karaktären från serien Solsidan är ett bra exempel på en snål person. En av mina favoritscener ur serien är när Ove och Alex (Felix Herngren) är och storhandlar på Jysk och Ove ber om att få hans och Alex saker på samma kvitto eftersom “det blir lättare så”. Alex (som vet hur snål Ove brukar vara) går med på det, om Ove betalar. Kassörskan slår in alla prylar Ove plockat på sig och säger att det blir 4950 kr. Ove känner efter i jackan men utropar snart att “plånkan is at home” vilket betyder att Alex får betala även för honom. En klassisk scen och har ni tidigare inte sett denna, gör det! Plånkan is at home: https://www.youtube.com/watch?v=s64hDosVq0Y

 

Ove Sundberg är ett tydligt exempel på en snål person. Men behöver man vara så illa för att vara “snål”? När går gränsen mellan snål och sparsam? De flesta på Twitter verkade vara överens om att gränsen där sparsam övergår till snålhet sker när handlingen påverkar någon annan än dig själv (negativt). Att inte låta sina barn få köpa glass en varm sommardag för att du själv hellre sparar pengarna kan alltså då anses vara snålt, eftersom det påverkar barnen.

 

Snål mot sig själv = sparsam?

Att vara snål mot dig själv uppfattades snarare sparsamt än snålt eftersom handlingen påverkade endast dig själv. Jag kan dock inte helt hålla med om detta utan kan tycka att det finns folk som är snåla mot sig själva också och där sparsamheten gått för långt. Att till exempel åka över hela staden för att köpa olika saker på olika ställen för att det är extrapris osv. Bara bensinen (om man inte cyklar 😉 ) kostar ju antagligen mer än vad man tjänar in för besväret! Viktigt att komma ihåg är att tid också är pengar och att man ibland kanske mår bra av att stämma av med sig själv vad som är viktigt och vad som är rimligt att “snåla” på. Något som är viktigt för mig är att alltid ha hela och rena kläder, till exempel. Jag skulle aldrig gå i strumpor med hål i eller t-shirts som blivit urtvättade. Detta leder mig till nästa fråga…

 

Hur vill du att andra ska se dig?

En annan väldigt viktig fråga inom detta ämnet kan jag nämligen tycka är andra människors bild av dig. Hur vill du att dina vänner, familj och kollegor ska se dig? Vill du att de ska se dig som en sparsam person som kan hålla igen (rimliga) kostnader när det gäller dig själv eller vill du att de ska se dig som en snål person som inte lägger pengar varken på dig själv eller andra? Kanske är sparsamhet den allra bästa när den egentligen inte märks så mycket. Att man fortfarande kan gå ut på restaurang och fira något speciellt med sina vänner för att sedan spara in på något i det egna hushållet. Ingen vill ju vara en Ove Sundberg!

 

/Elin

Ränta-på-ränta, vad är det? Och varför pratar alla om det? Jo, ränta-på-ränta är nästan likt ett fenomen. Ett mycket bra och hjälpsamt fenomen, om du skulle fråga oss sparare. Jag ska på ett enkelt sätt försöka förklara varför…

 

Målet med ditt sparande (oavsett i vilken form) är ofta att få dina pengar att växa på tid. Detta kommer ta olika lång tid beroende på vilken sparform du sparar i. Kom ihåg korrelationen mellan risk och avkastning. Sparalternativ med låg risk kommer att ge låg avkastning och vice versa.

 

Jag väljer att förklara hur detta kan ske genom att använda en indexfond som exempel. En indexfond är en fond (finns avgiftsfria sådana!) som följer ett specifikt index (t.ex. OMXS30). Som nybörjare anser jag att indexfonder är ett bra sätt att börja spara på, eftersom de kan vara gratis och att man kan investera i en sådan utan att egentligen följa bolagen, eller inte alls. På en del internetbanker kan man dessutom ha ett autogiro kopplat till sitt lönekonto vilket gör att man kan månadsspara (vi återkommer till varför vi är förespråkare av denna spartyp i senare inlägg), helt utan ansträngning.

 

När jag sökte efter en passande graf för att lättare förklara ränta-på-ränta, hittade jag bilden nedanför på den duktige “Framtidsfeministen”s blogg. Jag tycker att den passar otroligt bra i sammanhanget, eftersom detta trots allt är en studentblogg vilket betyder att man kanske ibland inte har råd att spara mer än just 200 kr:

Källa: http://blog.framtidsfeministen.se/2017/04/19/pengasnoboll-och-ranta-pa-ranta/, hämtad den 31 augusti 2017

 

Vad säger bilden? Vi kan använda Johannes som ett exempel. Johannes sparar 200 kr i en indexfond varje månad. Eftersom indexfonden i detta fall presterar en avkastning på 8% per år (genomsnittligt över flera år: vissa år kommer gå dåligt, andra bättre) har Johannes efter det första året 2400 kr (12 x 200 kr). Dessutom kommer han att ha tjänat 8% på dessa 2400 kr vilket ger 192 kr.

 

Detta betyder att han nästa år går in med 2592 kr. Han fortsätter att spara 200 kr per månad och har i slutet av året 4992 kr (2400 kr + 2592 kr). Dessutom har han även detta år tjänat 8% på sitt sparande vilket ger 399 kr extra. Andelen intjänat på ränta är nu dubbelt så stor som första året och totalen 5391 kr. Åren går och Johannes fortsätter att spara 200 kr varje månad. På dessa pengar kommer han varje år att tjäna in ränta (8%). Dessutom kommer han hela tiden att tjäna in ränta på de pengar han redan tjänat som ränta. Detta är vad som kallas för ränta-på-ränta.

 

Begrunda exempelbilden! Den största skillnaden ges när flest år har gått. Detta är eftersom ränta-på-ränta är en exponentiell funktion över tiden. Vad innebär det för en sparare? Jo! Det innebär att det är viktigt att spara under en längre tid, eftersom det är då pengarna på det allra bästa sättet får “verka”. Det innebär också att det är viktigt att börja spara i god tid, så att man har tid att låta dessa pengarna just verka under många, många år. På 25 år har 200 kr/månad vuxit sig till 190000 kr. Hade pengarna bara fått ligga i madrassen, som man brukar säga, hade dessa endast vuxit sig till 60000 kr. Ränta-på-ränta: ett ganska kraftigt fenomen va? Som Einstein sa, världens åttonde underverk.

 

/Elin

 

OBS! Detta är en förenkling och ingen hänsyn har tagits till exempelvis skatt eller inflation.

“New year, new me” brukar det heta. En klyscha förvisso men varför inte ta chansen att förbättra dig själv lite när chansen ges? Inför ett nytt skolår är det perfekt att se igenom dina vardagsvanor och hur dessa påverkar din ekonomi. Jag själv har funderat mycket på hur jag vill leva som student och hur olika sätt att leva på skulle påverka min ekonomi. Genom dessa funderingar har jag kommit fram till 6 punkter som inte bara kommer bespara dig pengar utan också gynna din hälsa och vår gemensamma miljö. Bra va!?

 

Att cykla

Den första punkten handlar om att jag medvetet valt att inte ha bil. Jag kommer inte heller köpa något busskort utan istället i största möjliga mån använda mig av min cykel. Att skippa både bil och kollektivtrafik kommer inte bara spara mig en massa pengar, utan även ge mig massa skön motion. Visst, självklart kommer det finnas undantag när även jag kommer ta bussen hem (tänker mörk novemberkväll på väg hem från nattklubben…) men cykeln kommer vara mitt “huvudtransportmedel”.

 

Att lära sig laga mat

Något annat jag bestämt mig för är att lära mig laga mat. Visst, grunderna kan jag väl men tyvärr inte så mycket mer än det… Jag funderar på att ha t.ex. söndagen varje vecka till att planera veckan som kommer, inhandla matvaror samt laga matlådor. Samma dag skulle man också kunna gå igenom vad man faktiskt redan har hemma. Att slänga mat är ju otroligt onödigt och blir samtidigt väldigt dyrt i längden. Att lära mig laga mat hoppas jag även kan bli riktigt roligt.

 

Att festa på en rimlig nivå

Bor man i en studentstad som Lund skulle man kunna festa varje dag om man hade velat göra det. Som nybliven student kan det kännas frestande att hänga med i vad alla olika nationer och föreningar anordnar. Och självklart ska man festa, socialisera sig och ha kul! Men kanske är det bäst att hålla detta till en rimlig nivå. Att försöka vara överallt på samma gång (och samtidigt behöva betala för både inträden och kanske även alkohol) kommer inte bara svida riktigt hårt i plånboken utan antagligen även tära på dina studieresultat…

 

Att undvika fåfänga

Att leva som student är inte menat att vara lyxigt. Lever man på studiemedel under sin studietid har man dessutom inte råd att leva i överflöd. Att gå och göra naglarna, slinga håret var fjärde vecka, sola solarium, förlänga ögonfransarna eller alltid hålla sig “up-to-date” klädmässigt, är det verkligen nödvändigt? Dessa saker kostar nämligen otroligt mycket pengar och ger antagligen mest en kortvarig lycka… Fundera ett varv till om du inte t.ex. kan göra naglarna hemma istället för att betala någon annan för det!

 

Att försöka undvika att köpa kurslitteratur

Kurslitteratur är dyrt. När min lista på böcker damp ner i inkorgen började jag skumma igenom titlarna och sökte upp de på diverse internetbokhandlar. Jag slutade dock abrupt. 2075kr för den första titeln. Jag skulle ha nio stycken, för endast denna termin… Istället gick jag till det biblioteket som tillhör min utbildning och lånade hem samma titlar. Visst, någon kommer antagligen ställa sig på kö på böckerna men oftast har biblioteken böcker som ska “stanna” där och som man kan låna när man pluggar där. Är det värt lite trix? Ja! Att låna kurslitteratur på ett kursbibliotek alternativt köpa böckerna begagnat kommer ju spara dig väldigt mycket pengar.

 

Att söka stipendier

Det finns massor av stipendier att söka, speciellt som student. Mitt sista spartips (för denna gång) är därför att sök! Kolla med din skola, på internet, med ditt fackförbund, din nation eller din studentförening om de har något stipendium att söka. Ofta är det faktiskt för få som söker och chansen ganska stor att få iallafall någon slags ersättning som student.

 

Jag tycker att ni studenter redan nu ska bestämma er för att leva lite smartare. Varför inte börja med dessa 6 tips? Det kommer gynna er ekonomi, hälsan och vår gemensamma miljö!

 

Ps. fler spartips kommer redan på måndag då Johannes skriver om bostad och allt däromkring, missa inte det!

 

/Elin

I första delen av denna serie kring risk, skrev jag att mina aktieinnehav är det mest riskfyllda alternativet jag äger. Att investera i aktier kan nämligen vara otroligt riskabelt. Många tar dessutom onödigt hög risk när de väljer bolag. I detta inlägg kommer jag att förklara hur jag själv gör och hur man kan tänka kring att minimera risken inom portföljen.

 

Till att börja med, har jag två aktieportföljer – en med svenska innehav och en med utländska. Anledningen till detta är att det på grund av skatteregler är mer förmånligt att äga utländska innehav i en kapitalförsäkring (KF). De svenska innehaven kan ägas på ett vanligt investeringskonto (ISK).

 

Jag väljer dock att se de två portföljerna som komplement till varandra. Den utländska portföljen skulle jag aldrig låta “stå på egna ben” eftersom den (enligt mig) innehåller för få bolag för detta.

 

Dessa två konton ser ut som följande:

Hur skapar jag mina två portföljer? För mig handlar det dels om själva bolagen i sig, men också hur sammansättningen överlag ska fungera.

 

De regler jag går efter ser ut som följande:

 

Bolaget ska gå med vinst:

Min första regel handlar om att de bolag jag investerar i ska gå med vinst. Detta betyder att förhoppningsbolag såsom bolag som forskar för att förhoppningsvis kunna komma på nya innovationer (t.ex. mediciner) i detta skede sållas bort. Jag vill inte hoppas på att det ska gå bra för ett bolag, jag vill kunna känna mig relativt säker på det.

 

Bolaget ska ge utdelning:

Alla bolag i min portfölj ska dela ut utdelning (förutom Berkshire Hathaway som själva återinvesterar denna “utdelning”). Detta innebär att bolaget antingen en, eller flera gånger per år delar ut en del av vinsten direkt till mig som aktieägare. Att bolag delar ut utdelning betyder ofta att de är av lite mognare sort, eftersom de både går med vinst samt har råd att dela ut delar av denna vinst till aktieägaren. Med denna utdelning kan jag välja att göra två saker: behålla pengarna eller återinvestera de i bolaget. Jag själv väljer alltid att återinvestera pengarna i samma bolag som jag fått utdelning från för att på så sätt få fler aktier i bolaget. Ett separat inlägg om utdelning kommer komma här på bloggen vid senare tillfälle.

 

Bolaget ska handlas på de större listorna:

Med undantag för Kopparbergs (som handlas på Nordic MTF), handlas alla de bolag jag äger på någon av de större listorna. Av de svenska innehaven handlas de alla antingen på Mid eller Large cap (alltså de två största listorna vi har i Sverige). De utländska innehaven handlas på liknande listor. Anledningen till att jag vill att de bolagen jag äger ska handlas på större listor, har att göra med vad detta säger om deras börsvärde. Handlas en aktie på Mid eller Large cap (eller liknande, utländska listor) säger det mig att bolaget är tillräckligt stort (och därmed ofta stabilt) för mig. Att köpa bolag från någon av de mindre listorna kan vara en god affär då mindre bolag växer snabbare. Men som sagt: med högre avkastning kommer också en högre risk.

 

Pilotskola:

Begreppet “pilotskola” innebär att de som driver ett bolag själva ska känna av svängningarna i bolaget. Både när det går bra och när det går mindre bra: precis som en pilot. Detta betyder mer konkret att VD och styrelse i ett bolag ofta äger aktier i det bolaget de jobbar åt. Att sin privata ekonomi korrelerar med hur väl det går för företaget, är ofta en bra morot för arbetarna. Går det dåligt för bolaget påverkas ju dessa lika illa som resterande aktieägare!

 

Bonus!

Bolaget ska sälja varor/tjänster som jag själv använder:

En bonus (men alltså inte regel) är om bolaget jag är intresserad av att ta in i portföljen är något vars produkter/tjänster jag använder eller som används i min omgivning. Ett exempel på detta är Axfood som bland annat äger Willys där jag ofta går och handlar. Ett annat exempel är Duni och Essity (“nya” SCA) vars produkter (bl.a. ljus, engångsartiklar eller pappershanddukar) vi använde på min förra arbetsplats.  

 

Att kolla på dessa faktorer innan ett bolag blir till ett innehav för dig, är redan det att sänka risken. Fortsättningsvis har jag dock även regler för hur portföljen i helhet ska se ut.

 

Bolagen ska ingå i skilda branscher:

Mina bolag ska ingå i skilda branscher. Att ett eller två bolag erbjuder liknande produkter/tjänster är dock för mig helt rimligt. I min portfölj ska nämligen en massa olika branscher representeras. Anledningen till detta är att olika branscher påverkas på olika sätt vid t.ex. ekonomiska kriser då vissa produkter/tjänster endast ses som “lyxvaror” medans andra fortfarande krävs (t.ex. det toalettpapper som Essity säljer eller maten som säljs på ICA). Att ha bolag som ingår i olika branscher har fler fördelar: vår värld utvecklas konstant och det kan vara svårt att förutspå vad exakt som vi kommer vara beroende av i framtiden. Kanske kommer vissa branscher inte finnas kvar (eller i alla fall se väldigt annorlunda ut) om bara några år och därför tycker jag det känns bra att sprida risken och ha många olika branscher i min portfölj.

 

Att ha en plan där du både granskar bolagen i sig för att sedan bestämma hur din portfölj i en helhet ska se ut, sänker risken betydligt jämfört om en sådan plan inte finns.

 

/Elin

Riskspridning handlar om att sänka den risk man tar genom att inte “lägga alla ägg i samma korg”, som det så fint heter. Inom sparande och investeringar är det viktigt med riskspridning, i flera olika sammanhang. I tre delar med start i detta inlägg, kommer vi att förklara risk och hur man kan sprida (och därigenom sänka) denna i sitt sparande.

 

Detta inlägg kommer fokusera på olika sorters sparande man kan ha. Del 2 kommer handla om hur riskspridning ser ut beroende på vilken tidshorisont man bestämmer sig för att ha. Slutligen kommer del 3 att handla om hur man kan använda sig av riskspridning för att sänka risken inom sin aktieportfölj.

 

Del 1 – Riskspridning
Att spara alla sina pengar på ett och samma ställe tycker jag är en dålig idé, oavsett hur “duktig” man är på att veta hur man ska placera sina pengar. Hur gör jag? Hur tänker jag kring olika sorters sparande och varför? På den här bloggen kommer vi ibland att ta upp hur vi gör och det kan ge inspiration till er som läser om hur ni vill göra. I slutändan handlar det dock alltid om att själv känna vad som känns bra för en själv.

 

De olika sorters alternativen är de jag sparar i och är listade i “risk-ordning”, med det alternativet högst upp som anses ha lägst risk:

  • en buffert
  • ett sparkonto med 0,60% ränta
  • räntefond
  • fonder
  • aktier

 

Buffert:

Innan man börjar spara i de olika alternativen jag kommer ge exempel på nedan, tycker jag att man ska ha en buffert. Hur stor ska den vara? Olika människor behöver såklart olika stora buffertar, allt handlar om utgifternas storlek vilka ju såklart varierar mellan olika människor. En tumregel kan dock vara att ha en buffert som är lika stor som tre månaders utgifter. Denna buffert tycker jag ska finnas på ett konto där man snabbt kommer åt pengarna, alltså ett konto med fria uttag. Anledningen till att ha en sparad buffert (som är lätt att komma åt) handlar om att saker och ting händer här i livet. Kylskåpet går sönder, hunden behöver akut operera bort halsmandlarna eller så vill grannarna bestämt att man ska sätta upp ett staket mot deras tomt. Att ha en sparad buffert är verkligen guld värt då man alltid har pengar som man snabbt kan betala oförutsägbara kostnader med.

 

Sparkonto:

Sparkonto skulle man kunna säga har samma risknivå som en buffert. Det beror dock på, skulle jag vilja hävda. Vissa sparkonton har nämligen en bestämd bindningstid då pengarna är “låsta” till banken. Detta innebär i de fallen att du som sparare inte kan ta ut dessa pengar när du vill, utan bara efter att bindningstiden gått ut. Andra sparkonton (t.ex. det jag själv använder mig utav på Avanza) har fria uttag och kan därför liknas vid en buffert. Personligen tycker jag dock om att skilja på min buffert och mitt sparkonto eftersom de är menade att gå till två helt skilda ändamål.

 

Räntefond:

Nästa del av mitt egna sparande har jag valt att placera i en räntefond. Dessa går bland annat att placera i via nätmäklare som Avanza (som jag själv använder) eller Nordnet. Jag sparar i en räntefond som heter “Spiltan Räntefond Sverige” eftersom den har en låg förvaltningsavgift på 0,10%. Att spara i en räntefond är mer riskfritt än att spara i t.ex. en vanlig fond och ger därför också lägre avkastning än en sådan, eftersom risk och avkastning korrelerar.

 

Fonder:

Utöver min buffert, mitt sparkonto och min räntefond sparar jag dessutom i några fonder. Dessa är följande:

Anledningen till att jag sparar i både fonder och aktier är helt enkelt för att sprida risken, i min mage känns det bäst. En fond förvaltas av någon annan och kan ha olika “teman” (t.ex. teknik) där flera bolag ingår. Olika fonder kostar olika mycket och vissa fonder är mer aktiva än andra. Mina fonder kan jag känna mig trygg över att någon annan har hand om och känner därför inte behovet att kolla dessa lika ofta som mina aktier. Vi återkommer till fonder i ett framtida inlägg där vi förklarar lite mer ingående hur man kan tänka kring ämnet!

 

Aktier:

Det alternativ med störst risk i mitt sparande är mina aktier och dessa är följande:

Att spara i aktier kan vara att ta stor risk eftersom det i ett enskilt bolag kan hända otroligt mycket bara på några få timmar. Ett exempel på detta är när ett bolag släpper en rapport om hur det går för dem. Är rapporten under marknadens förväntningar kan aktien falla rejält. Pengar som du kan behöva inom det närmsta ska därför ALDRIG investeras i aktier eftersom mycket kan hända på kort tid. Detta kommer Johannes förklara mer i del 2 av denna serie om risk.

 

Aktier är alltså ett relativt riskfyllt sätt att spara sina pengar på men det finns knep för att minimera den risken. I del 3 kommer jag förklara mer om detta.

 

Sammanfattningsvis vill jag säga att riskspridning är något som görs för att minska den där “magonten” man lätt skulle kunna få genom att t.ex. enbart ha ett sparande i några få aktier. Riskspridning kan dock även handla om att ta olika sorters risker, vilket jag förklarat genom att visa hur jag själv gör. Somliga läsare av detta inlägg kan komma att tycka att den risk jag tar är onödigt låg, då jag sprider den ganska rejält. Andra läsare kanske tycker att risken jag tar är för hög, då jag till exempel sparar i aktier. Hur man väljer att spara, alltså i vad samt hur mycket i varje del, är dock upp till var och en. Jag gillar helt enkelt att kunna sova riktigt gott om natten samtidigt som jag tar en större risk med delar av mitt sparande.

 

/Elin

Av de investerare jag lärt känna via mitt sparintresse (jösses, det lät nördigt!!) så har jag insett att det finns mer eller mindre sparsamma människor. Somliga nöjer sig med att spara några få procent av lönen (vilket är en superbra start, så heja er som gör det!). Andra sparare verkar springa ett helt eget lopp. Det näst intill skryts om att 40, 50 eller till och med 75% av inkomsterna sparas varje månad, vilket ju såklart är en prestation. Men måste man spara så mycket för att komma någon vart? Självklart inte. Att spara 10% av sin inkomst räcker gott och väl. Pröva dig fram. Hur mycket behöver du egentligen för att klara dig varje månad?

 

Personligen har jag ingen specifik procentandel som jag sparar varje månad. Kanske blir det skillnad på det nu när jag kommer få en lika stor inkomst varje månad (CSN-bidrag samt lån) som student. Under gymnasiet har jag sparat det som blivit över, helt enkelt. Detta har till stor del varit på grund av att jag vissa månader endast haft som inkomst att få studiebidrag (1050kr) medan jag andra månader extrajobbat väldigt många timmar (t.ex. under lov) och då kunnat spara under flera tusenlappar.

 

En del av ämnet handlar alltså hur mycket man faktiskt känner att man kan avvara till ett sparande. Den andra delen kan jag tycka handlar om vad man vill avvara. Jag själv brukar tänka att “jag vill inte leva snålt – jag vill leva smart!”. Vad menar jag med det? Jo… Jag vill kunna unna mig att ta ett glas vin för att fira något speciellt eller köpa något jag verkligen vill ha. Jag vill alltså inte snåla med saker och ting och bara köpa det allra mest nödvändiga. Men då försöker jag att leva smart istället och struntar i de där slentrianmässiga köpen. Ni vet, allt det där godiset man köper eftersom man är hungrig när man handlar eller den där hämtpizzan som beställs för att man inte orkar laga mat? Den sortens köp försöker jag att skippa så gott jag kan.

 

Sammanfattningsvis, kan man säga att min strategi för hur mycket jag sparar varje månad handlar mycket om att “jag sparar det som blir över”. Eftersom jag dock försöker leva smart så blir det inte sällan en ganska stor del över, även om jag inte direkt “snålar”. Det är en strategi som passar mig och jag kan ofta känna en lättnad över att de pengar som jag via mitt sparande investerar faktiskt är pengar jag inte behövt och därför inte borde ha lika stor “magont” över.

 

Det ska bli otroligt spännande att se hur ens ekonomi och vanor förändras i och med att jag ska börja plugga och bo hemifrån. Om några månader tänker jag skriva en uppdatering om hur det går, samt om jag då tänker annorlunda kring just hur mycket man ska spara egentligen. 

 

/Elin

Det här blir vårt allra första inlägg, kul! Stafettpinnen börjar hos mig, Elin, och jag vill börja denna blogg med frågan “varför?”. Varför sparar jag och anser att detta är något alla borde göra?

 

Det kan låta klyschigt, men för mig har mitt sparande aldrig handlat om att bli “rik”. För mig handlar sparande om att kunna skapa en framtida trygghet där jag själv ska få bestämma över mig och mitt liv. Vad menar jag med det? Jo, i mitt liv ska ingen annan få bestämma över mig. I mitt liv ska jag kunna säga upp mig från ett jobb eftersom jag inte tycker om min chef, jag ska kunna lämna ett förhållande som jag inte trivs med och jag ska kunna få driva PRECIS de projekt jag vill.

 

Och visst, dessa saker går att genomföra UTAN ett sparande men MED ett sparande blir saker och ting så himla mycket mer enkla:
-med ett sparande behöver man inte tänka på ekonomin den dagen man säger upp sig från sitt jobb med den där chefen man inte kommer överens med.
-med ett sparande kan man lämna ett förhållande och inte alls behöva tänka på att man inte egentligen har råd att gå isär (exempel att man inte har råd att bo kvar i sin bostad utan den andra…).
-med ett sparande kan man faktiskt ta ett sabbatsår mitt i livet, eller gå i pension tidigare, för att göra precis de där projekten men alltid längtat efter att få göra!

 

Av bland annat de anledningarna sparar jag. Jag vill helt enkelt kunna vara chefen i mitt liv och det hoppas jag att du också vill vara! Ingen ska kunna säga till oss vad som är rätt eller fel i våra liv, hur vi borde leva det eller vad som är normen. Det är det viktigaste för mig och grundanledningen till varför jag började spara.

 

Att spara är inte svårt. Jag skulle tvärtom hävda att det kan vara ganska kul, speciellt när man når nya mål man tidigare aldrig vågat drömma om. Genom vår blogg vill vi visa på detta och jag hoppas att du vill hänga med på vår väg!

 

Följ oss på @studentspararna på Twitter för att inte missa något inlägg! 🙂

 

/Elin

 

ps. varje måndag och torsdag släpps nya inlägg, vi ses!