Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers om konkurs och utlöste ett börsras som blev startskottet på en global finanskris. Det är nu snart tio år sedan, och med många spekulationer kring bland annat nya bostadsbubblor är det nog många som sitter och undrar om inte nästa stora lågkonjunktur ligger och lurar runt hörnet. Mycket blir såklart just spekulation, i brist på bra instrument att ta temperaturen på marknaden med.

 

Faktum är att det finns ett bra verktyg: Google Trends. I en intressant rapport i tidskriften Nature tittar ekonomer på hur många gånger ordet debt googlades mellan 2004 och 2011. En nedgång i antalet sökningar antogs förutsäga en ökning på Dow Jones Industrial Average. De tog fram en investeringsstrategi baserat på deras antagande, och använde Google Trends för att analysera hur många sökningar som gjordes. Man kom först fram till att ordet debt var det mest pålitliga ordet som förutspådde marknadens upp- och nedgångar.

 

Strategin gick ut på att ligga kort (att blanka aktier i tron på att börsen sjunker) när sökningar på debt trendade, och, motsatt, bli aggressiv när sökningarna på debt gick ner. Resultatet gav en teoretisk avkastning på 326% under undersökningsperioden. Hur mycket hade pengarna vuxit om man bara hade köpt aktier och behållt dem? 16%.

 

Så vad betyder detta? Visar folk sitt framtida agerande på marknaden med sina sökningar?

 

Ekonomer, investerare och journalister följer och publicerar mycket baserat på den senaste ekonomiska makrodatan. Denna statistik publiceras dock med en fördröjning; statistiken för en given månad är oftast publicerad ungefär halvvägs in i nästkommande månad, och är sedan omarbetad månader senare. Google Trends statistik ger utslag i realtid, och kan generera data baserad på mängder olika sökningar och sorterad efter parametrar som geografi och sökspråk.

 

Google Trends visar hur sökningar på ordet ”skuld” utvecklats i Sverige det senaste året.

 

I Trends värderas sökningar på en skala mellan 0-100 och förhållandet för just nu jämfört med maxvärdet under en viss tid anges. Ställer man in på 12 månader och söker på ordet skuld, får man fram att antalet sökningar ökat mycket senaste tiden. Första veckan i september var index 36, jämfört med senaste veckans 76. Enligt rapportens prediktion är det kanske alltså befogat att tro på nedgång på börsen.

 

Vad tror ni?

 

/Johannes och August

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Never spend your money before you have it.

– Thomas Edison

 

Att inte spendera pengar innan man har dem är en grundpelare för sparande lika aktuell nu som för 150 år sedan. Dina chanser att gå ur månaden med positiv nettobalans sjunker ju avsevärt om du börjar sätta sprätt på lönen eller studielånet redan innan de trillat in på kontot. Det sägs att man ska stå på giganters axlar, och i det här inlägget vill jag parafrasera just Edison och hävda:

 

Always save your money before you have it.

 

 I sitt gästinlägg skrev Handlarn (@cazhisking) om att leva paycheck to paycheck – matcha sina månadsutgifter med sin månadsinkomst. Det är egentligen ett väldigt naturligt beteende: vi strävar ju i slutändan alltid efter att maximera vår livssituation – klä oss så bra, äta så gott och bo så fint vi bara kan. Vissa av dessa, som att nå vårt drömboende, kräver långsiktiga satsningar – sparande. Andra (kläder, skönhet, mat och dryck) kan tillfredsställas mer kortsiktigt – spenderande.Trots allt är sparande och spenderande inte varandras motsatser, som de ofta målas upp, utan snarare två sidor av samma mynt: driften att förbättra sin livssituation.

 

Att leva efter sina tillgångar är alltså en enkel fälla att falla i, och en fälla sparare tar aktiva val för att försöka undvika. För några veckor sedan skrev Elin om spartips för studentlivet – och det vardagliga sparandet kommer alltid förbli viktigt, men det finns ett enkelt sätt att göra sig själv en mödolös tjänst: månadssparande.

 

Tänk på de gånger du stoppat en hundring i fickan på jackan du inte använder så ofta och sen glömt bort den. Två månader senare hittar du den – klockan tre på natten en långt dragen utekväll. Det är dagen innan löning och kontot ekar tomt, men nu är fyllekebaben ett faktum. Lycka! Poängen är att innan du kom ihåg att du hade en försummad hundring led du inte av det – du levde efter dina tillgångar. Tänk om vi kunde simulera den bortglömda hundringen, fast omsätta den i sparande istället för kebab?

 

Svaret heter automatiskt månadssparande och tillhandahålls som tjänst av de flesta banker. Jag har valt Avanza för att visa hur man lägger upp ett månadssparande, men proceduren är liknande hos andra online-banker. Disclaimer: vi är inte sponsrade av Avanza.

 

 

avanza.se/manadssparande kan du skapa ett månadssparande, förutsatt att du är kund i banken.

 

 

Här kan den aktieintresserade välja att enbart lägga upp en fast överföring varje månad, för att sedan själv få fördela pengarna utefter rådande marknadssyn. Jag rekommenderar ändå alternativ 1 – att på förhand bestämma en fördelning mellan ett par olika fonder – för att helt automatisera månadssparandet. Det är ju lite det som är tanken med det – att göra det lätt att glömma bort. Manuella aktieköp kan istället göras med eventuella pengar som finns kvar i slutet av månaden.

 

 

Hur mycket vill du spara varje månad? Överslagsräkna på hur mycket du kan avvara från månadsbudgeten. Ta hänsyn till just din inkomst och livssituation. Kanske är det 2000 kr, kanske bara någon hundring – det viktigaste är faktumet ATT du sparar. Sparbeloppet går också enkelt att justera allt eftersom och överföringarna kan när som helst avbrytas.

 

 

Välj fonder efter önskad riskinriktning. Se tidigare inlägg om risk. Leta generellt efter fonder med låga förvaltningsavgifter – väljer du att ta en medelhög risk finns dessa bland indexnära aktiefonder.

 

 

Slutligen väljer du vilket konto fondköpen ska ske på och vilket pengarna ska dras från. Har du ditt lönekonto hos en annan bank sker överföringen via autogiro.

 

Så enkelt är det! Lägg gärna upp flera månadssparanden med olika syften – kanske en pensionsportfölj med hög risk och en lågrisks-portfölj till lägenhetsköpet om fyra år?

 

/August Erséus, som pluggar psykologi i Uppsala och är en inbiten månadssparare.

En introduktion

Jag påbörjar detta inlägg med 10 minuter kvar till augusti månads Uppesittarkväll med Unga Aktiesparare. En fantastisk organisation att tillhöra, med mycket karismatiska och trevliga människor bakom. I skrivande stund publicerade UA en omröstning på Twitter, och den fråga de ställer till sina följare är otroligt intressant och viktigt enligt mig. Ta en titt nedan.

 

Även om omröstningen inte varit publicerad så länge är det ett tydligt resultat vi ser. Fler än 8 av 10 personer lever själv, eller känner någon som lever paycheck to paycheck. Jag är inte ett dugg förvånad, och som man ser ovan har jag bockat i att jag själv vet många som lever så. Personligen skulle jag aldrig kunna leva med den stressen, men ändå är det många som gör det. Varför?

 

Vi styr våra inköp efter vår kapacitet

Det enkla svaret är att majoriteten av oss medvetet eller omedvetet väljer att konsumera för att vi har möjlighet till det, och inte för att vi måste. Även om flera av oss tror att vi behöver saker på grund av konstgjorda behov. Byggt på omvärldens materialism och förväntningar på gemeneman.

 

Nu är ju jag förhållandevis ung men jag tror att många av bloggens läsare växt upp med en typ av hets som jag upplevt i mina tidigare år. I min bekantskapskrets fick jag höra att man skulle ha en piké med en krokodil och en högteknologisk telefon med ett äpple på baksidan för att få status. Min tanke är att vi föds vi som enskilda individer och kämpar sedan för att vara som alla andra för att försöka sticka ut igen. Allt annat än rationellt. Utifrån flera aspekter.

 

Summan av kardemumman är att det materialistiska synsättet präntas in i oss under tidiga år och att det sedan följer med och intensifieras med allt högre summor med tiden. Exempelvis är det irrationellt att köpa en dyr sportbil i Sverige med tanke på att man inte kan utnyttja dess fulla prestanda på landets vägar, men ändå väljer vi att göra det på grund av statussymbolen.

 

(Jag vill däremot poängtera att om man ser sin sportbil som nödvändig och ett bra köp – då är det inte slösaktigt utan snarare minimalistiskt)

 

En liknande symbolik tas upp i den suveräna filmen ”Minimalism – a documentary” där de exemplifierar hur vi människor går in på IKEA och handlar mer och mer inredning utefter att vi expanderar vår boendeyta, även om vi inte använder det. Men det är naturligt med tanke på att varken jag eller du är mer än människa, och tyvärr utsätts för yttre påverkan var vi än vänder oss. Dock tar vi stora steg framåt genom att bli medvetna om problematiken. Nästa steg är att våga bryta oss loss från den box vi är fast i och leva vårt liv efter vad som gör oss lyckliga och strunta i sådant som drar oss tillbaka.

 

Som studenter lever vi med begränsat kapital och det är ytterst viktigt att vi inte blir någon av de 78% som lever utefter studiebidraget. Stryper vi de onödiga inköpen som inte ger oss lycka, har vi mycket mer svängrum i vår ekonomi vilket leder till en mängd olika fördelar.

 

The less you own – the less that owns you 

En stor anledning till att vi konsumerar mer än vi förbrukar är stress. Men det blir kontraproduktivt för ju mer vi spenderar desto mindre blir tillfredsställelsen. Precis som vi blir mindre och mindre tillfredsställda av varje ny godisbit vi äter i en godispåse. I längden leder det till att vi successivt ökar mängden prylar i vårt hushåll, som i sin tu leder till att vi bara får ångest av att se dem. En ond spiral med en tydlig början.

 

JUST IN CASE = NEVER.

Däremot är det enkelt att komma ur spiralen och det är aldrig för sent. Att minska sin garderob är en jättebra början för att hitta rätt mental inställning. Detta brukar kallas för ”decluttering” och handlar om att göra sig av med småsaker man stör sig på i vardagen, för att få mindre att städa, organisera, tvätta osv.  Undvik att spara kläder till ”den dag vi blir smala” eller liknande. Gör någon dag till idag!

 

För att inte bli allt för långrandig väljer jag att avrunda mitt livs första blogginlägg. Men för att först knyta tillbaka till inledningen är min main point att vi ska sluta leva efter vår lön. Eftersom lönen kontinuerligt ökar, hänger vår konsumtion på och det är anledningen till att 78% av alla amerikaner lever från lön till lön… och förmodligen är mer stressade eller deprimerade än resterande 22%.

 

Jag tycker att detta ämne är superintressant och har en del matnyttigt material om någon skulle vara intresserad av att läsa mer då jag har lite föreläsningar på g i höst. Finns massor kvar att utforska men jag ska nu försöka hänga med aktivt i slutet av #uppesittarkväll där jag hoppas vi möts i twitterfödet!

 

/@Handlarn