Vad är skönhet värt? Jag läste nyligen en artikel om en känd svensk bloggerska som hävdade att hon lägger 20.000 kr på skönhet (smink, behandlingar, frisörbesök osv.) varje månad. VARJE MÅNAD! Som student har man oftast inte ens en inkomst som hade kunnat täcka de utgifterna. Dessutom kan jag själv tycka att lägga 20.000 kr på något så pass ytligt som skönhetsbehandlingar känns ganska onödigt…

 

Jag säger inte att ens yttre inte är viktigt, för det tycker jag att det är. Jag lägger bara helst inte så mycket pengar på det. För det är lätt att pengarna rinner iväg om man kommer in i “skönhetshetsen” som finns i vårt samhälle. Att varje månad gå och fixa nya naglar, klippa eller slinga håret och förlänga ögonfransarna kan lätt gå på flera tusen kronor. Pengar som varje gång de läggs ut kanske inte känns som så mycket men som efter flera månader (och sedan år!!) blir till otroligt stora summor. Se bild nedan:

Låt oss ta ett lite mer rimligt exempel: 2000 kr i månaden investerade på börsen skulle efter 10 år kunna enligt historisk avkastning ge närmare 370.000 kr om 10 år. Är skönhet verkligen värt så mycket?

 

Istället försöker jag göra så mycket jag kan själv. Bland annat klipper jag mig oftast hemma istället för hos frisör (med hjälp av en snäll mamma eller vänner). Jag gör dessutom egna skönhetsprodukter istället för att köpa. Två av dessa jag brukar göra tänkte jag dela med mig av eftersom de är så otroligt enkla att göra av sådant man redan har hemma!

 

Detta är en peeling/scrub gjord av olivolja och socker. Lika effektiv som den man köper men myyyyycket billigare. Dessutom innehåller ofta de peeling man köper i affären små plastkulor som våra reningsverk inte kan ta hand om vilket gör att dessa förorenar våra vattendrag. Att göra egen (utan dessa plastkulor) är därför mycket mer miljömedvetet! 🙂 Även kaffesump går superbra att använda som peeling!

Detta är en hårinpackning gjord av olivolja och honung. Vad man letar efter i en hårinpackning är oftast att de innehåller oljor för att få håret mindre torrt. Varför inte isåfall använda sig av ren olivolja istället för att köpa en blandning av utspädda oljor och kemikalier?? Låt hårinpackningen verka i minst 30 min.

 

Jag tycker att det kan vara värt att tänka igenom de skönhetsrelaterade utgifter man gör varje månad. Är det värt det? Vad kan man göra själv? Som yngre tonåring brydde jag mig väldigt om hur jag såg ut. Jag sminkade mig mycket, blonderade håret, använde brun utan sol, hade hårförlängning… Nuförtiden skulle jag aldrig lägga varken energin eller pengarna för att uppnå ett visst ideal. Pengarna investerar jag dessutom mycket hellre för att förhoppningsvis i framtiden få ut något som för mig faktiskt betyder något: frihet.

 

Glädjande nog verkar inte mina följare heller vilja lägga så mycket pengar på skönhet. Lite bias kanske man får räkna med dock, eftersom 90% är lika ekonomiintresserade som oss 😉

 

/Elin

Det är en ny vecka med nya möjligheter till att spara pengar och investera dem på börsen! Själv gjorde jag ett aktieköp i slutet av förra veckan och investerade i H&M som fallit med 30% sedan toppen i år. 30% rabatt (på black friday!) alltså på ett av börsens högst värderade företag med 5% i direktavkastning. Det är ett bolag jag varit inne i förut men har nu gått in mer långsiktigt i. Nu till dagens inlägg.

 

Jag kom under helgen fram till fem punkter som är viktiga för mig, och vill dela med mig av dem till er.

  1. Gör sparandet roligt! Det blir det om du sätter ett mål för vad du vill uppnå och vågar drömma samtidigt som du gör små ekonomiska uppoffringar i vardagen för att nå ditt verkliga mål. Målsättningen med ditt sparande avgör också hur mycket du kan avvara i sparande varje månad och vilken risk du måste ta för att få den avkastningen som behövs för måluppfyllelsen.
  2. Gör sparandet enkelt. Krångligt blir ofta tråkigt, därför ska du se till att göra ditt sparande så enkelt som möjligt. Använd dig av ett Investeringssparkonto så slipper du allt arbete som deklarationen kan innebära. Låt också ditt intresse för sparandet styra över vad du väljer att investera i. För den med stort intresse och en del kunskaper är en aktieportfölj bra men för de flesta är det enklare och mer bekvämt att antingen köpa fonder eller ännu bättre köpa aktier i investmentbolag (som fungerar på ett liknande sätt). Investera också i sådant som du själv tror på och samtidigt kan stå för.
  3. Spara regelbundet. Att göra regelbundna avsättningar och placera dessa i fonder eller aktier gör att du jämnar ut marknadens kortsiktiga svängningar. Sparar man på detta sätt kan man tillåta sig att ta högre risker, vilket ofta innebär en högre andel aktier. Detta kommer på sikt att ge dig en högre avkastning på besparingarna. Det finns dessutom en massa bra appar för att “mikrospara”, exempelvis NOWO eller Dreams. Testa gärna dem och avsätt exempelvis pengar varje gång du inte köpte den där take-away-kaffen!
  4. Sprid riskerna. Många gör investeringsmisstaget att lägga alla ägg i samma korg. Sprid i stället dina risker genom att investera i fonder och aktier som är beroende av olika regioner och olika omvärldsförhållanden. En väldiversifierad portfölj kommer att vara mindre känslig för snabba kursrörelser på världens aktiemarknader.
  5. Se långsiktigt på ditt sparande. Med en sparhorisont om 10 år så kan du ta högre risker. Ställ in din mentala inställning på att pengarna skall få växa i fred eftersom det då är lättare att undvika impulsiva känslor då vi säljer i panik för att sedan köpa tillbaka på högre nivåer. Köp och behåll är en bra strategi men som alltid ska kombineras med sunt förnuft. Om börsen har stigit fyra år i rad så säger nog de flestas förnuft att det med stor sannolikhet inte kommer att fortsätta. Ibland är tillräckligt, tillräckligt nog.

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

För inte så länge sen delade jag med mig av min investerarstrategi där jag förklarade att jag ville ha en portfölj som består av fyra delar: indexfonder, investmentbolag, direktägda aktier och räntefonder. Inlägget kan du läsa här.

 

Att som 20-åring vilja ha räntefonder i sin portfölj förvånade många och det är flera som hört av sig och varit nyfikna på just detta. Räntefonder ger nämligen inte så stor avkastning (speciellt i det ränteläge vi befinner oss i nu) och som ung har man råd att ta mer risk i sina investeringar eftersom vi har god tid på oss. Anledningen till att jag ändå valde att placera en fjärdedel av det investerade kapitalet i en räntefond handlade om ett potentiellt lägenhetsköp här i Lund. Därför behövde jag spara pengar i ett alternativ med låg risk för att kunna betala kontantinsatsen.

 

Jag har dock kommit fram till att jag är för osäker på var jag vill bo, plugga, jobba osv. just nu för att en lägenhetsaffär skulle vara en god idé. Därför väljer jag nu att omplacera dessa pengar i de tre andra delarna som portföljen består av. Jag ökar också min buffert något, eftersom jag ändå tycker om att ha en del att ta ifrån vid oförutsägbara händelser.

 

Den nya investeringsplanen ser alltså ut som följande:

 

Portföljen är alltså uppdelad i de tre resterande delar som funnits förr plus en buffert vid sidan av. Längst ner till höger har jag skrivit ett exempel (mest för att komma ihåg själv) där jag visar på vilken del jag bör investera i vilken månad. Delen med direktägda aktier  kan jag inte investera i varje gång eftersom det blir för dyrt. Därför väljer jag att varannan gång investera i de svenska och varannan gång de utländska, när det är den delens “tur”.

 

Hör gärna av er med frågor eller synpunkter, det tycker vi är roligt! 😀

 

/Elin

 

 

September blev den första (hela) månaden som jag bodde hemifrån. Hushållsekonomi är alltså något jag tidigare inte behövt ta hand om då jag bott hemma hos mina föräldrar. Jag är dock väldigt nöjd med min första månad och tänkte dela med er hur det har gått!

 

Värt att nämna kan vara att när #Uppesittarkväll hölls (ett initiativ av Unga Aktiesparare som sänds kvällen innan lönen kommer), berättade jag att jag trodde att jag skulle nå en sparkvot på ungefär 65 % för september månad. Efter två större oförutsägbara utgifter hamnade sparkvoten istället på strax över 60 %, vilket i och för sig inte är fy skam det heller!

 

Inkomster: 24 694 kr (lön från sommarjobb samt studiemedel)

Utgifter: 9 831 kr

 

Boende: 4 800 kr

Mitt boende är min klart största utgift och dessutom en ganska kraftig summa för en student att betala varje månad. Jag skulle dock vilja hävda att jag har ganska tur med den lägenheten jag har fått tag i och sparar hellre in på andra saker för att känna att jag kan unna mig att bo här! 🙂

 

Mat/fika hemma: 1 212 kr

Denna del har jag svårt att veta om den är rimligt eller inte. Jag tänker dock att eftersom detta var första månaden, skedde en del “engångsköp” nu så här i början. Exempel på sådana köp är mjöl, kryddor, tvättmedel osv. Jag kan dock tycka att jag varit ganska slapp på att följa min plan kring att storhandla på söndagar och istället köpt på mig lite här och där vilket nog ökat mina utgifter. Denna månad ska jag försöka bli bättre på just detta!

 

Mat/fika ute: 715 kr

Eftersom jag rest en del denna månad har det blivit ganska mycket matinköp från till exempel salladsbarer eller caféer. Jag har även slarvat med matlåda några dagar och har då fått köpa mat i skolan. Aja baja! Skärpning tills nästa månad.

 

Transport: 638 kr

Som sagt har jag rest en del denna månad och därför är transportkostnaderna högre än normalt. Vanligtvis cyklar jag mest vilket såklart ger lägre utgifter! 🙂

 

IT/telefoni: 199 kr

Mitt abonnemang kostar 199 kr vilket jag vet inte är det billigaste men ändå rimligt för vad jag får ut av det. Om någon av er har tips på ännu billigare (och bättre!) abonnemang för studenter, hör av er! WIFI i lägenheten ingår i min lägenhetsräkning. 

 

Hälsa: 480 kr

Denna utgift består av ett besök till en massör. En tråkig utgift kanske men hälsan ska alltid komma först!

 

Alkohol: 698 kr

Den första månaden på universitet innehåller, som de flesta säkert vet, mycket aktiviteter för de nya eleverna. Därför har det för min del blivit en del fester och andra sociala tillställningar där alkohol varit en del av kvällen. Osäker på om denna kostnad kommer se liknande ut kommande månader. Förväntar mig något lägre, kanske runt 500 kr per månad?

 

Smink/skönhet: 29 kr

Smink och skönhet är inte riktigt mig grej vilket jag kan spara in mycket pengar på. Skönhetsbehandlingar och sminkprodukter kan nämligen vara riktigt dyrt och jag känner många i min ålder som lägger flera tusen på detta, varje månad!

 

Kläder/skor: 758 kr

Efter utrensning ur min garderob kände jag ett stort behov av att köpa en ny blus. Jag köpte en med bra kvalité samt tidlös design så att den ska kunna hålla, länge! 🙂

 

Underhållning/hobby: 177 kr

En av mina största förebilder inom sparande och investeringar är Elin Helander och eftersom hon precis har släppt en ny bok (som är sååååå fin och verkar grymt intressant!) var jag ju tvungen att köpa den. Recension kommer!

 

Övrigt: 125 kr

Denna kategori innehåller lite olika utgifter såsom utskrifter i skolan och lite andra små kostnader.

 

Det ska bli spännande att se hur oktober månads utgifter kommer att se ut. Min inkomst kommer att vara betydligt mindre (endast studiemedel) vilket innebär att jag denna månad verkligen kommer behöva “tänka till” för att kunna spara undan pengar i slutet av månaden. Challenge accepted!!

 

Hur gick september för er? Vad är er största utgift?

 

/Elin

 

Idag la jag upp denna bild på Twitter. Den visar min nya investeringsplan och jag kunde inte vara mer glad över att jag ÄNTLIGEN har en plan jag känner mig riktigt, riktigt nöjd över. Bilden är alltså en representation över hur jag VILL att min portfölj ska se ut och inte hur den ser ut idag. Jag beräknar dock att det kommer ta mig ungefär tills nyår för att vara där planen beskriver, vilket ju inte är om jättelång tid!

 

I detta inlägg tänker jag gå igenom de olika delarna av min framtida portfölj och förklara hur jag tänkt. Det ligger nämligen mycket eftertanke kring de olika valen.

 

Generellt kring den framtida portföljen

-uppdelad i 4 lika stora delar, alltså 25% vardera.

-alla innehav inom varje del är lika (eller ungefärligt lika) viktade.

-jag kommer månadsspara i 2 delar åt gången. T.ex. i januari i investmentbolag och räntor och sedan i februari i renodlade aktier (svenska) och indexfonder. Anledningen till detta är att det blir för “dyrt” att månadsspara i alla delar varje månad. Därför väljer jag att spara i två åt gången och sedan rotera för att iallafall investera i varje del varannan månad.

-alla innehav inom varje större del av portföljen är 1, 5 eller 10 stycken till antalet. Jag tycker helt enkelt att det känns strukturerat och gör det samtidigt enklare för mig själv att komma ihåg planen. Samtidigt känns det som ganska (för mig lagom) många innehav, och något man borde hinna ha koll på!

 

Investmentbolag

Den första delen av portföljen består av 5 investmentbolag. Ett investmentbolag är lite som en fond där ett bolag äger hela eller delar av andra bolag. Det positiva med ett investmentbolag är att det handlas direkt på aktiebörsen, inte har någon förvaltningsavgift och fungerar ofta som väldigt aktiva ägare till de företag de i sin tur äger. Risken med ett investmentbolag är dock att det precis likt en aktie handlas på börsen. Detta betyder att det kan ske väldigt snabba svängningar i aktien. Jag har emellertid stor tilltro till de investmentbolag jag valt ut och ser därför dessa som innehav man inte behöver ha lika stor “koll” på som till exempel mina egna valda aktier.

 

Renodlade aktier

Denna del består av mina egna valda aktier. Detta är bolag som jag tror på och vill följa lite extra. Inom kategorin finns två underkategorier: en svensk aktieportfölj (ISK) och en utländsk (KF). Om du känner dig osäker på de olika kontotyperna, kan du läsa Johannes inlägg om ISK/KF här. Jag har dessutom skrivit och förklarat mina kriterier kring de bolagen jag äger här.

 

Räntor

Nästa del består av en kort räntefond. När jag delade planen på Twitter fick just detta val ganska många frågor. Varför ska man som ung ha en räntefond? En kort sådan dessutom? Jo, i mitt fall vill jag ha en del av portföljen där pengarna är placerade i ett lågt riskalternativ. För mig handlar det om att kunna vara flexibel och inte låsa pengarna i exempelvis aktier, eftersom jag går i tankarna att inom snar framtid köpa en lägenhet. Då är det viktigt att kunna ha pengar “nära till hands” för en kontoinsats. Den räntefond jag valt att placera mina pengar i har en väldigt låg förvaltningsavgift (0,1%) vilket jag tycker är viktigt speciellt då denna sorts lågriskalternativ även ger låg avkastning.

 

Indexfonder

Sista delen av min framtida portfölj består av 5 indexfonder. Dessa fonder är ganska nya för mig och har bytt ut andra jag tidigare haft. Kravet på de fonder som ska få vara med i min portfölj är att de ska vara indexnära med en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. En bra fråga jag fick på Twitter var varför jag valt att inte BARA ha en globalfond – den täcker ju hela världen? Jag svarade att jag tycker att det är sunt att ha lite olika fonder, det sprider risken. En annan anledning är också att jag gärna exponerar min portfölj lite extra mot just Asien, Europa, USA och Sverige. Globalfonden jag valt att investera i består nämligen över 50% av innehaven av amerikanska sådana. Länder som Sverige får ofta en betydligt mindre del av självklara anledningar.

 

Buffert

Att jag valt att dölja hur stor jag önskar att min buffert är, har att göra med att jag anser att det är ganska ointressant för andra att veta. Alla har olika tankar och behov av en buffert helt enkelt. Det viktigaste är att man HAR en buffert och som jag tidigare skrivit kan man tänka tre månaders utgifter om man vill. Då är du trygg i tre månader utan lön om så skulle hända.

 

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa och undrar ni något (eller om något i bilden är oläsbart!) så hör gärna av er så ska jag svara på era frågor så gott jag kan!

 

/Elin

 

Som investerare på börsen kan det vara en god idé att ibland reflektera över sina innehav. Står du för det du äger? För vissa investerare är etik en viktig faktor när de väljer bolag, för andra är det helt ointressant. Inför detta inlägg ställde jag just denna fråga på Twitter:

 

 

Hur resonerar du? Kommentera gärna nedanför!

 

Dilemmat kring oetiska bolag

Exempel på branscher som kan anses vara oetiska är: olja, spel (casino), tobak, alkohol och krigsmateriel. Branscher som ofta går bra, vilket jag kan tycka känns lite orättvist.

 

När jag bodde i Falun hade jag en väldigt intressant diskussion med en vän som heter Ania. Hon hävdade att oetiska bolag ofta går mycket bättre än de som anses “etiskt korrekta” och att man därför borde investera i dessa. Hon skapade en fiktiv fond som hon kallade “Anias oetiska fond” för att bevisa hennes poäng. En uppdatering på hur denna gått i år kan ses i bilden nedan:

 

 

Fonden innehåller bland annat flera spel- och alkoholbolag och jämfört med OMXS30 som presterat 4% i år har Anias fond presterat 26%. En enorm skillnad alltså. Anias fond är dock inte ett undantag. Vad som anses som oetiska bolag går nämligen ofta bra: vi som samhälle fortsätter att snusa, dricka öl, använda oss av olja eller medverka i krig. Frågan är dock: vad går bäst? Etiskt/oetiskt? Detta leder mig till nästa punkt…

 

Etik är individuellt

En viktig fråga är nämligen vad exakt som egentligen är oetiskt. Etik är ju otroligt individuellt och vad jag ser som oetiskt kan en annan se som ett måste för demokrati och frihet (exempelvis krigsmateriel). Var går gränsen? Är bolag som säljer onyttig restaurangmat (ex. McDonald’s) okej medan tobaksbolag som säljer snus (ex. Swedish Match) är mindre okej? Är bolag som utvecklar telefonspel (ex. Activision Blizzard) okej medan bolag som investerar i casinospel (ex. Net Gaming) mindre okej? Är godisbolag som Cloetta etiskt, ett bolag som säljer godis, vilket är en stor del av vår svenska kultur.  Socker i för stor utsträckning är ju skadligt för kroppen. Ta dig en funderare kring vad DU tycker är etiskt.

 

Hur gör jag själv?

Jag skulle vilja hävda att jag investerar etiskt i den mån jag kan. Med det menar jag att det kan vara svårt att aldrig indirekt (via investmentbolag eller fond) äga ett oetiskt bolag. Jag äger bland annat SAAB (som bland annat säljer krigsmateriel) via investmentbolaget Investor. Ett tips är att man innan man beslutar sig för ett visst investmentbolag eller en fond, läser på om vilka innehav de äger. Ta ställning för om dessa är något du vill stå för. Dessutom finns det fondbolag som erbjuder etiska fonder.

 

Jag brukar dock själv ha som grundregel att om bolaget säljer tjänster/produkter som inte ses som etiskt “korrekta”, ska detta iallafall vara något jag själv använder mig utav. Exempelvis äger jag Kopparbergs som är ett bryggeri. Jag dricker gärna en öl eller cider på helgen och därför känns det moraliskt rättfärdigat för mig att äga just det bolaget. Att “hålla med” om alla indirekta innehav kan som sagt dock vara svårt och för mig brukar jag därför vara mest noga med de bolag jag äger “renodlade”, alltså har direkta aktier i.

 

En disclaimer skall dock göras kring att jag äger NetEnt, ett bolag som enligt de själva säljer “helhetslösningar för casinospel över internet”. Bolaget har funnits i min portfölj sedan jag började investera och innan jag började reflektera kring vad jag vill stå för. Intressant att nämna är att utvecklingen för NetEnt är väldigt bra sedan jag köpte aktien…

 

Varför investera etiskt?

Vad är meningen med att investera etiskt? De oetiska bolagen går ju så bra? För mig handlar det om att det ska kännas bra i magen. Känns det bra i magen för dig att investera i tobaks- eller spelbolag ska du ju göra det! För mig känns det dock bäst när etiska företag utvecklas bra. Därför gläder det mig väldigt mycket att bilsäkerhetsbolaget Autoliv idag gått upp (i skrivande stund) 11,33% efter nyheten att bolaget ska delas i två.

 

Går pengar före moral eller är magkänslan viktigast?

 

/Elin

I första delen av denna serie kring risk, skrev jag att mina aktieinnehav är det mest riskfyllda alternativet jag äger. Att investera i aktier kan nämligen vara otroligt riskabelt. Många tar dessutom onödigt hög risk när de väljer bolag. I detta inlägg kommer jag att förklara hur jag själv gör och hur man kan tänka kring att minimera risken inom portföljen.

 

Till att börja med, har jag två aktieportföljer – en med svenska innehav och en med utländska. Anledningen till detta är att det på grund av skatteregler är mer förmånligt att äga utländska innehav i en kapitalförsäkring (KF). De svenska innehaven kan ägas på ett vanligt investeringskonto (ISK).

 

Jag väljer dock att se de två portföljerna som komplement till varandra. Den utländska portföljen skulle jag aldrig låta “stå på egna ben” eftersom den (enligt mig) innehåller för få bolag för detta.

 

Dessa två konton ser ut som följande:

Hur skapar jag mina två portföljer? För mig handlar det dels om själva bolagen i sig, men också hur sammansättningen överlag ska fungera.

 

De regler jag går efter ser ut som följande:

 

Bolaget ska gå med vinst:

Min första regel handlar om att de bolag jag investerar i ska gå med vinst. Detta betyder att förhoppningsbolag såsom bolag som forskar för att förhoppningsvis kunna komma på nya innovationer (t.ex. mediciner) i detta skede sållas bort. Jag vill inte hoppas på att det ska gå bra för ett bolag, jag vill kunna känna mig relativt säker på det.

 

Bolaget ska ge utdelning:

Alla bolag i min portfölj ska dela ut utdelning (förutom Berkshire Hathaway som själva återinvesterar denna “utdelning”). Detta innebär att bolaget antingen en, eller flera gånger per år delar ut en del av vinsten direkt till mig som aktieägare. Att bolag delar ut utdelning betyder ofta att de är av lite mognare sort, eftersom de både går med vinst samt har råd att dela ut delar av denna vinst till aktieägaren. Med denna utdelning kan jag välja att göra två saker: behålla pengarna eller återinvestera de i bolaget. Jag själv väljer alltid att återinvestera pengarna i samma bolag som jag fått utdelning från för att på så sätt få fler aktier i bolaget. Ett separat inlägg om utdelning kommer komma här på bloggen vid senare tillfälle.

 

Bolaget ska handlas på de större listorna:

Med undantag för Kopparbergs (som handlas på Nordic MTF), handlas alla de bolag jag äger på någon av de större listorna. Av de svenska innehaven handlas de alla antingen på Mid eller Large cap (alltså de två största listorna vi har i Sverige). De utländska innehaven handlas på liknande listor. Anledningen till att jag vill att de bolagen jag äger ska handlas på större listor, har att göra med vad detta säger om deras börsvärde. Handlas en aktie på Mid eller Large cap (eller liknande, utländska listor) säger det mig att bolaget är tillräckligt stort (och därmed ofta stabilt) för mig. Att köpa bolag från någon av de mindre listorna kan vara en god affär då mindre bolag växer snabbare. Men som sagt: med högre avkastning kommer också en högre risk.

 

Pilotskola:

Begreppet “pilotskola” innebär att de som driver ett bolag själva ska känna av svängningarna i bolaget. Både när det går bra och när det går mindre bra: precis som en pilot. Detta betyder mer konkret att VD och styrelse i ett bolag ofta äger aktier i det bolaget de jobbar åt. Att sin privata ekonomi korrelerar med hur väl det går för företaget, är ofta en bra morot för arbetarna. Går det dåligt för bolaget påverkas ju dessa lika illa som resterande aktieägare!

 

Bonus!

Bolaget ska sälja varor/tjänster som jag själv använder:

En bonus (men alltså inte regel) är om bolaget jag är intresserad av att ta in i portföljen är något vars produkter/tjänster jag använder eller som används i min omgivning. Ett exempel på detta är Axfood som bland annat äger Willys där jag ofta går och handlar. Ett annat exempel är Duni och Essity (“nya” SCA) vars produkter (bl.a. ljus, engångsartiklar eller pappershanddukar) vi använde på min förra arbetsplats.  

 

Att kolla på dessa faktorer innan ett bolag blir till ett innehav för dig, är redan det att sänka risken. Fortsättningsvis har jag dock även regler för hur portföljen i helhet ska se ut.

 

Bolagen ska ingå i skilda branscher:

Mina bolag ska ingå i skilda branscher. Att ett eller två bolag erbjuder liknande produkter/tjänster är dock för mig helt rimligt. I min portfölj ska nämligen en massa olika branscher representeras. Anledningen till detta är att olika branscher påverkas på olika sätt vid t.ex. ekonomiska kriser då vissa produkter/tjänster endast ses som “lyxvaror” medans andra fortfarande krävs (t.ex. det toalettpapper som Essity säljer eller maten som säljs på ICA). Att ha bolag som ingår i olika branscher har fler fördelar: vår värld utvecklas konstant och det kan vara svårt att förutspå vad exakt som vi kommer vara beroende av i framtiden. Kanske kommer vissa branscher inte finnas kvar (eller i alla fall se väldigt annorlunda ut) om bara några år och därför tycker jag det känns bra att sprida risken och ha många olika branscher i min portfölj.

 

Att ha en plan där du både granskar bolagen i sig för att sedan bestämma hur din portfölj i en helhet ska se ut, sänker risken betydligt jämfört om en sådan plan inte finns.

 

/Elin

Risk är lätt att koppla till obehag. Men man får inte glömma sambandet mellan risk och avkastning. Om man inte tar risken att fråga ut den där tjejen man har en crush på, är man heller inte den bland kompisarna som kommer gifta sig först. Ett samband som inte bara gäller i den ekonomiska världen, utan även i livet. Den som vill ha hög avkastning på livet måste också våga ta högre risk.

 

Sambandet mellan risk och avkastning är särskilt starkt inom sparande. Sparande med hög risk (exempelvis aktiesparande) bjuder på större variationer i utveckling. Därför måste vi arbeta för att kontrollera riskerna vi tar inom sparandet, och sprida risker i tillgångar (diversifiering) och tid (genom att köpa och sälja en tillgång över längre tid). Vi som är studenter, och som har chans att spara långsiktigt, kommer minska effekten av marknadens kortsiktiga svängningar och kan ta del av börsens långsiktiga värdestegring. Historiskt har Stockholmsbörsen stigit med ungefär 12 procent per år. Eftersom både inflationen och räntan är lägre idag än vad den historiskt brukar vara, kan det dock vara bäst att sänka sin förväntan på avkastning när man blickar framåt.

 

Tid bestämmer risk

Eftersom börsen kortsiktigt kan gå ner är det inte strategiskt att stoppa in en kontantinsats till bostad på börsen, om köpet av bostaden ska ske de närmaste åren. Då kan till exempel sparkonton användas istället, även om de idag knappt ger någon ränta. Ett tips här är att ju längre sparhorisont man har, desto högre risk man ta (exempelvis högre andel börssparande).

 

Mycket hög risk är ibland inte gynnsamt ens på lång tid

Man ska dock komma ihåg, att extremt hög risk ibland inte gynnar sig ens över lång tid. Självklart går det att spela roulette (allt på rött!), spela på hästar eller investera allt i en tillgångsklass (Bitcoin?). Som alltid blir riskspridning viktigt, men även om man sprider risken mellan dem är inget av de nämnda att rekommendera i syfte att ha mycket pengar i framtiden.  

 

Låg risk kan vara den största risken

För lång sparhorisont kan istället ett riskfritt sparkonto med en riskfri ränta vara det mest riskfyllda alternativet. Låter det konstigt? Att stoppa in pengar på ett sparkonto med låg ränta (idag strax över 0%), innebär att man får avkastning i linje med inflationen eller något mer. Pengarna skyddas från att bli mindre värda, men inte mycket mer. Jag tror få sparar med mål att endast behålla pengarna. Som student är detta extra viktigt att inse när man har många år av sparande framför sig. När bankerna tar ut sina avgifter och inflationen gjort sitt finns risken att avkastningen blir obefintlig. Att inte ta någon risk med långsiktiga sparpengar är därför en av de största riskerna man kan ta!

 

Vissa risker är bättre att ta

För att långsiktigt tjäna pengar på börsen är det således viktigt att använda sig av knepen som reglerar risken. På börsen är det generellt bra att investera i ett par olika branscher, och gärna med flera aktier i varje bransch. Det är att ta en bra risk. Motsatsen är att investera alla pengar i ett fåtal bolag. Det blir en stor risk, men också en större möjlig avkastning. Här är riskjusterad avkastning viktigt. Utan att ta hänsyn till detta riskerar vi att ta mängder av dålig risk. Vi skulle kanske börja bjuda ut för många tjejer samtidigt.

 

Den största risken är att inte ta någon risk alls!

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Riskspridning handlar om att sänka den risk man tar genom att inte “lägga alla ägg i samma korg”, som det så fint heter. Inom sparande och investeringar är det viktigt med riskspridning, i flera olika sammanhang. I tre delar med start i detta inlägg, kommer vi att förklara risk och hur man kan sprida (och därigenom sänka) denna i sitt sparande.

 

Detta inlägg kommer fokusera på olika sorters sparande man kan ha. Del 2 kommer handla om hur riskspridning ser ut beroende på vilken tidshorisont man bestämmer sig för att ha. Slutligen kommer del 3 att handla om hur man kan använda sig av riskspridning för att sänka risken inom sin aktieportfölj.

 

Del 1 – Riskspridning
Att spara alla sina pengar på ett och samma ställe tycker jag är en dålig idé, oavsett hur “duktig” man är på att veta hur man ska placera sina pengar. Hur gör jag? Hur tänker jag kring olika sorters sparande och varför? På den här bloggen kommer vi ibland att ta upp hur vi gör och det kan ge inspiration till er som läser om hur ni vill göra. I slutändan handlar det dock alltid om att själv känna vad som känns bra för en själv.

 

De olika sorters alternativen är de jag sparar i och är listade i “risk-ordning”, med det alternativet högst upp som anses ha lägst risk:

  • en buffert
  • ett sparkonto med 0,60% ränta
  • räntefond
  • fonder
  • aktier

 

Buffert:

Innan man börjar spara i de olika alternativen jag kommer ge exempel på nedan, tycker jag att man ska ha en buffert. Hur stor ska den vara? Olika människor behöver såklart olika stora buffertar, allt handlar om utgifternas storlek vilka ju såklart varierar mellan olika människor. En tumregel kan dock vara att ha en buffert som är lika stor som tre månaders utgifter. Denna buffert tycker jag ska finnas på ett konto där man snabbt kommer åt pengarna, alltså ett konto med fria uttag. Anledningen till att ha en sparad buffert (som är lätt att komma åt) handlar om att saker och ting händer här i livet. Kylskåpet går sönder, hunden behöver akut operera bort halsmandlarna eller så vill grannarna bestämt att man ska sätta upp ett staket mot deras tomt. Att ha en sparad buffert är verkligen guld värt då man alltid har pengar som man snabbt kan betala oförutsägbara kostnader med.

 

Sparkonto:

Sparkonto skulle man kunna säga har samma risknivå som en buffert. Det beror dock på, skulle jag vilja hävda. Vissa sparkonton har nämligen en bestämd bindningstid då pengarna är “låsta” till banken. Detta innebär i de fallen att du som sparare inte kan ta ut dessa pengar när du vill, utan bara efter att bindningstiden gått ut. Andra sparkonton (t.ex. det jag själv använder mig utav på Avanza) har fria uttag och kan därför liknas vid en buffert. Personligen tycker jag dock om att skilja på min buffert och mitt sparkonto eftersom de är menade att gå till två helt skilda ändamål.

 

Räntefond:

Nästa del av mitt egna sparande har jag valt att placera i en räntefond. Dessa går bland annat att placera i via nätmäklare som Avanza (som jag själv använder) eller Nordnet. Jag sparar i en räntefond som heter “Spiltan Räntefond Sverige” eftersom den har en låg förvaltningsavgift på 0,10%. Att spara i en räntefond är mer riskfritt än att spara i t.ex. en vanlig fond och ger därför också lägre avkastning än en sådan, eftersom risk och avkastning korrelerar.

 

Fonder:

Utöver min buffert, mitt sparkonto och min räntefond sparar jag dessutom i några fonder. Dessa är följande:

Anledningen till att jag sparar i både fonder och aktier är helt enkelt för att sprida risken, i min mage känns det bäst. En fond förvaltas av någon annan och kan ha olika “teman” (t.ex. teknik) där flera bolag ingår. Olika fonder kostar olika mycket och vissa fonder är mer aktiva än andra. Mina fonder kan jag känna mig trygg över att någon annan har hand om och känner därför inte behovet att kolla dessa lika ofta som mina aktier. Vi återkommer till fonder i ett framtida inlägg där vi förklarar lite mer ingående hur man kan tänka kring ämnet!

 

Aktier:

Det alternativ med störst risk i mitt sparande är mina aktier och dessa är följande:

Att spara i aktier kan vara att ta stor risk eftersom det i ett enskilt bolag kan hända otroligt mycket bara på några få timmar. Ett exempel på detta är när ett bolag släpper en rapport om hur det går för dem. Är rapporten under marknadens förväntningar kan aktien falla rejält. Pengar som du kan behöva inom det närmsta ska därför ALDRIG investeras i aktier eftersom mycket kan hända på kort tid. Detta kommer Johannes förklara mer i del 2 av denna serie om risk.

 

Aktier är alltså ett relativt riskfyllt sätt att spara sina pengar på men det finns knep för att minimera den risken. I del 3 kommer jag förklara mer om detta.

 

Sammanfattningsvis vill jag säga att riskspridning är något som görs för att minska den där “magonten” man lätt skulle kunna få genom att t.ex. enbart ha ett sparande i några få aktier. Riskspridning kan dock även handla om att ta olika sorters risker, vilket jag förklarat genom att visa hur jag själv gör. Somliga läsare av detta inlägg kan komma att tycka att den risk jag tar är onödigt låg, då jag sprider den ganska rejält. Andra läsare kanske tycker att risken jag tar är för hög, då jag till exempel sparar i aktier. Hur man väljer att spara, alltså i vad samt hur mycket i varje del, är dock upp till var och en. Jag gillar helt enkelt att kunna sova riktigt gott om natten samtidigt som jag tar en större risk med delar av mitt sparande.

 

/Elin