Vad är skönhet värt? Jag läste nyligen en artikel om en känd svensk bloggerska som hävdade att hon lägger 20.000 kr på skönhet (smink, behandlingar, frisörbesök osv.) varje månad. VARJE MÅNAD! Som student har man oftast inte ens en inkomst som hade kunnat täcka de utgifterna. Dessutom kan jag själv tycka att lägga 20.000 kr på något så pass ytligt som skönhetsbehandlingar känns ganska onödigt…

 

Jag säger inte att ens yttre inte är viktigt, för det tycker jag att det är. Jag lägger bara helst inte så mycket pengar på det. För det är lätt att pengarna rinner iväg om man kommer in i “skönhetshetsen” som finns i vårt samhälle. Att varje månad gå och fixa nya naglar, klippa eller slinga håret och förlänga ögonfransarna kan lätt gå på flera tusen kronor. Pengar som varje gång de läggs ut kanske inte känns som så mycket men som efter flera månader (och sedan år!!) blir till otroligt stora summor. Se bild nedan:

Låt oss ta ett lite mer rimligt exempel: 2000 kr i månaden investerade på börsen skulle efter 10 år kunna enligt historisk avkastning ge närmare 370.000 kr om 10 år. Är skönhet verkligen värt så mycket?

 

Istället försöker jag göra så mycket jag kan själv. Bland annat klipper jag mig oftast hemma istället för hos frisör (med hjälp av en snäll mamma eller vänner). Jag gör dessutom egna skönhetsprodukter istället för att köpa. Två av dessa jag brukar göra tänkte jag dela med mig av eftersom de är så otroligt enkla att göra av sådant man redan har hemma!

 

Detta är en peeling/scrub gjord av olivolja och socker. Lika effektiv som den man köper men myyyyycket billigare. Dessutom innehåller ofta de peeling man köper i affären små plastkulor som våra reningsverk inte kan ta hand om vilket gör att dessa förorenar våra vattendrag. Att göra egen (utan dessa plastkulor) är därför mycket mer miljömedvetet! 🙂 Även kaffesump går superbra att använda som peeling!

Detta är en hårinpackning gjord av olivolja och honung. Vad man letar efter i en hårinpackning är oftast att de innehåller oljor för att få håret mindre torrt. Varför inte isåfall använda sig av ren olivolja istället för att köpa en blandning av utspädda oljor och kemikalier?? Låt hårinpackningen verka i minst 30 min.

 

Jag tycker att det kan vara värt att tänka igenom de skönhetsrelaterade utgifter man gör varje månad. Är det värt det? Vad kan man göra själv? Som yngre tonåring brydde jag mig väldigt om hur jag såg ut. Jag sminkade mig mycket, blonderade håret, använde brun utan sol, hade hårförlängning… Nuförtiden skulle jag aldrig lägga varken energin eller pengarna för att uppnå ett visst ideal. Pengarna investerar jag dessutom mycket hellre för att förhoppningsvis i framtiden få ut något som för mig faktiskt betyder något: frihet.

 

Glädjande nog verkar inte mina följare heller vilja lägga så mycket pengar på skönhet. Lite bias kanske man får räkna med dock, eftersom 90% är lika ekonomiintresserade som oss 😉

 

/Elin

Det är en ny vecka med nya möjligheter till att spara pengar och investera dem på börsen! Själv gjorde jag ett aktieköp i slutet av förra veckan och investerade i H&M som fallit med 30% sedan toppen i år. 30% rabatt (på black friday!) alltså på ett av börsens högst värderade företag med 5% i direktavkastning. Det är ett bolag jag varit inne i förut men har nu gått in mer långsiktigt i. Nu till dagens inlägg.

 

Jag kom under helgen fram till fem punkter som är viktiga för mig, och vill dela med mig av dem till er.

  1. Gör sparandet roligt! Det blir det om du sätter ett mål för vad du vill uppnå och vågar drömma samtidigt som du gör små ekonomiska uppoffringar i vardagen för att nå ditt verkliga mål. Målsättningen med ditt sparande avgör också hur mycket du kan avvara i sparande varje månad och vilken risk du måste ta för att få den avkastningen som behövs för måluppfyllelsen.
  2. Gör sparandet enkelt. Krångligt blir ofta tråkigt, därför ska du se till att göra ditt sparande så enkelt som möjligt. Använd dig av ett Investeringssparkonto så slipper du allt arbete som deklarationen kan innebära. Låt också ditt intresse för sparandet styra över vad du väljer att investera i. För den med stort intresse och en del kunskaper är en aktieportfölj bra men för de flesta är det enklare och mer bekvämt att antingen köpa fonder eller ännu bättre köpa aktier i investmentbolag (som fungerar på ett liknande sätt). Investera också i sådant som du själv tror på och samtidigt kan stå för.
  3. Spara regelbundet. Att göra regelbundna avsättningar och placera dessa i fonder eller aktier gör att du jämnar ut marknadens kortsiktiga svängningar. Sparar man på detta sätt kan man tillåta sig att ta högre risker, vilket ofta innebär en högre andel aktier. Detta kommer på sikt att ge dig en högre avkastning på besparingarna. Det finns dessutom en massa bra appar för att “mikrospara”, exempelvis NOWO eller Dreams. Testa gärna dem och avsätt exempelvis pengar varje gång du inte köpte den där take-away-kaffen!
  4. Sprid riskerna. Många gör investeringsmisstaget att lägga alla ägg i samma korg. Sprid i stället dina risker genom att investera i fonder och aktier som är beroende av olika regioner och olika omvärldsförhållanden. En väldiversifierad portfölj kommer att vara mindre känslig för snabba kursrörelser på världens aktiemarknader.
  5. Se långsiktigt på ditt sparande. Med en sparhorisont om 10 år så kan du ta högre risker. Ställ in din mentala inställning på att pengarna skall få växa i fred eftersom det då är lättare att undvika impulsiva känslor då vi säljer i panik för att sedan köpa tillbaka på högre nivåer. Köp och behåll är en bra strategi men som alltid ska kombineras med sunt förnuft. Om börsen har stigit fyra år i rad så säger nog de flestas förnuft att det med stor sannolikhet inte kommer att fortsätta. Ibland är tillräckligt, tillräckligt nog.

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

För inte så länge sen delade jag med mig av min investerarstrategi där jag förklarade att jag ville ha en portfölj som består av fyra delar: indexfonder, investmentbolag, direktägda aktier och räntefonder. Inlägget kan du läsa här.

 

Att som 20-åring vilja ha räntefonder i sin portfölj förvånade många och det är flera som hört av sig och varit nyfikna på just detta. Räntefonder ger nämligen inte så stor avkastning (speciellt i det ränteläge vi befinner oss i nu) och som ung har man råd att ta mer risk i sina investeringar eftersom vi har god tid på oss. Anledningen till att jag ändå valde att placera en fjärdedel av det investerade kapitalet i en räntefond handlade om ett potentiellt lägenhetsköp här i Lund. Därför behövde jag spara pengar i ett alternativ med låg risk för att kunna betala kontantinsatsen.

 

Jag har dock kommit fram till att jag är för osäker på var jag vill bo, plugga, jobba osv. just nu för att en lägenhetsaffär skulle vara en god idé. Därför väljer jag nu att omplacera dessa pengar i de tre andra delarna som portföljen består av. Jag ökar också min buffert något, eftersom jag ändå tycker om att ha en del att ta ifrån vid oförutsägbara händelser.

 

Den nya investeringsplanen ser alltså ut som följande:

 

Portföljen är alltså uppdelad i de tre resterande delar som funnits förr plus en buffert vid sidan av. Längst ner till höger har jag skrivit ett exempel (mest för att komma ihåg själv) där jag visar på vilken del jag bör investera i vilken månad. Delen med direktägda aktier  kan jag inte investera i varje gång eftersom det blir för dyrt. Därför väljer jag att varannan gång investera i de svenska och varannan gång de utländska, när det är den delens “tur”.

 

Hör gärna av er med frågor eller synpunkter, det tycker vi är roligt! 😀

 

/Elin

Livet handlar ständigt om avvägningar. Vi tvingas varje dag prioritera utifrån tillgänglig tid och ekonomiskt utrymme. Inför tiden är vi alla lika, men när det kommer till det ekonomiska är skillnaderna drastiska.

 

Här spela naturligtvis den personliga inkomsten en avgörande roll. Men sambandet är inte alls så starkt som många säkert tror. De allra flesta anpassar sitt liv till sin löneutveckling (och lite till), vilket innebär att konsumtionen stiger tillsammans med inkomstökningarna.

 

Detta gör att många har knappt om pengar vid månadens slut, oavsett om månadsinkomsten är 10 016 (som bidrag och lån från CSN) eller 60 000 kr. Att spara smart blir då en omöjlighet.

 

Jag vill dock hävda att i princip alla som har ett fast jobb skulle kunna avsätta tio procent av sin lön för sparande. Uppoffringar i dag blir nödvändiga men belöningen är att avkastningen från det smarta sparandet ger framtida frihet. Fundera över frågan:

– Vad skulle du göra i dag om din ekonomiska buffert var så stor att du hade friheten att välja bort något av dagens måsten? Hur mycket skulle den friheten vara värd?

 

Om du nu bestämmer dig för att skaffa dig denna frihet, kommer du att kunna nå detta mål snabbare om du väljer en sparform som hjälper dig på traven. Att räntespara är inte särskilt attraktivt i detta läge. Aldrig tidigare har räntan varit så låg som den är idag. Många gånger erbjuds du faktiskt en ränta som är lägre än den förväntade inflationen! Långsiktigt räntesparande får alltså placeras i kategorin osmart sparande.

 

Smartare än börsen, hävdar dock vissa. Detta speciellt efter de senaste fem årens turbulens och med finans- och skuldkris i färskt minne. Men börsen har faktiskt erbjudit bra möjligheter för den som vill spara smart de senaste åren. Sedan bottenkänningen 2009 har börsen nästan dubblerats i värde. Baksidan är att nästan ingen lyckas med det tillsynes så enkla; – att köpa på botten och sälja på toppen.

 

Eftersom alla inte är tursamma aktieexperter tänker jag visa ett exempel över en sparare med sämsta möjliga timing. Spararen bestämmer sig för att gå in på börsen i slutet av sommaren 2007, när börsen hade inlett sitt femte år av uppgång. Spararen är lyckligt ovetandes om att finanskrisen snart slår till med kraft och med branta fall i aktiekurserna som konsekvens.

 

Totalavkastningsindex från september 2007 fram till december 2012.

 

Spararen satsar 250 kronor i månaden (samma dag som lönen dimper ner på kontot) med början september 2007 och sprider riskerna över ett tiotal stora börsbolag, vilket kan liknas vid en investering i ett brett totalavkastningsindex (eller indexfond). Fram till sista december 2013 har spararen totalt avsatt 19 000 kr och faktum är att kapitalet har vuxit till nästan 23 900 kr. En avkastning på över 25 procent, trots elände på finansmarknaden och politisk oro i världen!

 

Sensmoralen i berättelsen har du säkert redan fångat. Den som sprider riskerna och investerar regelbundet kan även i oroliga tider, och med fullständigt fel tajming, tjäna bra pengar på att våga investera på börsen. Det är detta jag och Elin vill upplysa fler om; för fler ska spara och investera pengar!

 

/Johannes

I helgen diskuterade en kompis och jag om man skulle kunna leva på ett ägg och några skålar havregrynsgröt per dag för att spara pengar. Såhär dagarna innan den 25:e börjar det ju bli knappt med pengar på kontot. Vi kom fram till att det var en urusel idé då vi kommer få en fruktansvärd näringsbrist och vi kommer inte ha ork till att göra något för pengarna vi sparar. Mat ska man prioritera i budgeten, och att äta näringsrikt. Mat-delen av budgeten är enligt Sveriges förenade studentkårer 2240 kr, eller ungefär en femtedel av utgifterna. Nog finns det pengar att spara i denna del av budgeten! Här kommer mina tips.

 

There’s no such thing as a free lunch…

…But wait, there is. I de flesta studentstäder finns det en massa event där det serveras mat. Oftast är det rekryteringsevent som man kan ansöka till, ibland är det olika utskott/sammanslutningar som är sponsrade eller får bidrag från studentkåren. Det är ju såklart mycket roligare att gå på sånt man är intresserad av och dra nytta av maten, men det kan även vara kul att gå på event som är utanför ens “bubbla”. Kanske lär man sig något nytt!

 

Jämför butikernas priser i din närhet

Det kan fortsättningsvis skilja väldigt mycket på priserna i de olika matbutikerna i din stad. Ofta finns det någon som sammanställer var den billigaste matkassen finns i staden, här finns den informationen för de största (student)städerna:

Stockholm

Göteborg

Malmö

Uppsala

Västerås

Linköping

Lund

 

Det kan även gynna sig att handla på nätet, som på MatHem. Nätbutiker är duktiga på att använda rabatter för att locka till sig kunder, så passa på att utnyttja dessa då det kan bli billigare. Även i de fysiska butikerna kan man kolla och jämföra rabatter, ICA har exempelvis en app där man som medlem kan se vad de har för erbjudanden just nu. Halva priset på ett kilo köttbullar kan exempelvis vara en bra idé att slå till på. Även onlinebutiken Matsmart är värd att nämna, en butik som säljer restprodukter billigt.

 

Använd den mat du har i kylskåpet

Det kan bli dyrt om maten man köper blir så gammal att den måste slängas, så det är viktigt att äta det man handlat. Som student utvecklar man sin förmåga att laga mat på i princip ingenting, och vill man ha tips på vad man kan laga rekommenderas Tasteline. Där kan man söka på de råvaror man har hemma och kan då få upp recept baserat på dessa.

 

Sluta handla på matbutiken, köp pulver istället!

Fantastiskt nog finns ett till vinnande tips! När några kompisar och jag seglade förra sommaren blev vi sponsrade av ett nederländskt företag som heter Jimmy Joy. Jimmy Joy är enligt de själva “alla näringsämnen i en god och mättande shake”. Det finns lite olika smaker, och de är olika välsmakande. Varje måltid kostar ungefär 16 kr och för det får man  i sig alla näringsämnen (vitaminer, mineraler, proteiner, fetter och kolhydrater) som man behöver. Perfekt när man har försovit sig inför tentan eller under intensiva pluggsessioner. Man behöver dessutom inte fundera på om man fått skörbjugg på grund av c-vitaminbrist. Det finns en massa konkurrerande företag som också håller på med detta, men enligt en kompis som ska ha provat de alla så ska Jimmy Joy vara de bästa (obs då har vi varit sponsrade av dem). Jag rekommenderar choklad-smaken.

 

På seglats med Jimmy Joy i min hand.

 

Dags för en challange

Det närmar sig löning och en ny löne-månad. Hur lite pengar kan du äta mat för men samtidigt äta näringsrikt? Utnyttja gärna tipsen ovan: gå på event där det bjuds på mat, jämför butikerna i din närhet, släng inte mat utan utnyttja det du har hemma och börja köpa pulver. Har du några fler tips? Skriv gärna i kommentarerna nedan eller kommentera på Twitter eller Facebook, så kanske vi kan ta upp dem i ett framtida inlägg!

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Jag får väldigt många frågor från sådana som vill komma igång med sitt spar- och investerande. “Hur gör man?”, “Vad investerar man i?” samt “Hur mycket är det minsta man kan gå in med?” är några av de allra vanligaste. Därför tänkte jag i detta inlägg förklara lite vad jag själv tycker är viktigt att tänka på som nybörjare. Jag förutsätter att du som vill börja investera har en buffert att falla tillbaka på och här kan du läsa om varför en buffert är viktigt att ha innan man börjar investera i aktier och fonder.

 

Kom igång!

Att komma igång är antagligen det största steget man kommer att ta. Men det är också det viktigaste steget att ta. Mitt råd är till dig är att bara släppa den nervositeten du känner och börja! “Tid är avkastning” brukar man få höra i investerarsammanhang och det stämmer verkligen. Ju längre du väntar på att komma igång, ju mer ränta (läs mitt inlägg om den fantastiska ränta-på-ränta-effekten här) och därmed avkastning uteblir. Gör dig själv en tjänst och starta upp ett konto redan idag. Här kan du läsa om skillnaden mellan KF och ISK som är två olika sorters konton. Har du redan ett konto så häng med på fortsättningen av detta inlägg…

 

Sprid risken

När det gäller investeringar är riskspridning verkligen A och O. Välj inte att bara gå in i enskilda bolag eller produkter. Sprid risken till flera bolag över flera branscher. Här kan ni läsa mitt inlägg om hur man kan sprida risken inom sin portfölj. Ett bra sätt att sprida risken är att investera i fonder eller investmentbolag eftersom dessa består av flera delar. Förenklat kan sägas att investmentbolag består av flera bolag medan fonder antingen kan bestå av flera bolag eller vara en blandning av exempelvis bolag och räntor eller optioner. Här har Johannes skrivit om att spara i investmentbolag. 

 

Månadsspara

Forskning inom beteendeekonomi säger att vi människor blir hjälpta i vårt sparande ifall vi månadssparar. Det säger sig självt egentligen! Tänk er ett sparande där du inte ens märker av att det sparas en bit av din lön – varje månad. Precis om detta har den fenomenala August skrivit om i ett gästinlägg som ni kan läsa här. Det finns dessutom appar som kan hjälpa till med ett “omedvetet” sparande och ett exempel på detta är Dreams som bland annat kognitionsvetaren Elin Helander ligger bakom.

 

Hur mycket måste jag gå in med då??

Det positiva med de kontoalternativ vi har i Sverige idag och främst ISK är att det inte finns någon summa som är minimum att börja med. Att börja med att köpa några olika aktier för 100 kr styck är faktiskt en riktigt bra början. Då har du kommit längre än de flesta någonsin gör. Sedan är det bara att fortsätta gå in med lite varje månad och det är likadant där: hellre fylla på i varje bolag för vad som kan anses vara en obetydlig summa än att inte fylla på alls. Köper du för hundra kronor i tio bolag (1000 kr) varje månad har du faktiskt investerat 12 000kr på ett år! Året därefter kanske du kan öka ditt månadssparande och snöbollen är i rullning!

 

 

Köp sånt som du förstår dig på

Det sista rådet jag vill ge till nybörjare är att köp bara sådant som du förstår vad det är! De senaste veckorna har jag fått frågor om bitcoin flera gånger i veckan. Jag har själv valt att inte investera i det till största del eftersom det är något jag inte förstår. De som frågat mig om min åsikt har ofta varit nya i “investerarvärlden” och er skulle jag absolut inte rekommendera att investera i en kryptovaluta alls. Jag skulle inte heller råda er att köpa produkter så som optioner, warranter eller ETFer utan att ni är kunniga i ämnet. Läs på oavsett! Om du ändå vill göra det så investera bara precis så mycket som du känner att du har råd att förlora och ha inte denna investeringen som din enda utan sprid risken!

 

Sådär ja, det lät väl inte så svårt? Hör gärna av er till mig eller Johannes om ni har frågor om det vi skriver här på bloggen eller andra saker ni kommer på. Vi tycker det är superkul att svara på dessa och ni når oss bland annat på Twitter: @ElinCathrine och @Frosteman eller direkt här i kommentarerna.

 

Glömt inte att gilla vår sida ”Studentspararna” på Facebook!

 

/Elin

Historisk statistik visar att augusti och september är de sämsta börsmånaderna. Det finns ett engelskt ordspråk som är “Sell in May and stay away till St Ledgers day” (St Ledgers day är i september). Detta stämmer väldigt bra på Stockholmsbörsen. I snitt mellan 1997 och 2016 har det varit bäst säljläge i maj och bäst köpläge i oktober; det vill säga denna månad!

 

Kolla på stapeldiagrammet nedan. Det finns flera index att välja att använda sig utav men detta är SIX Return Index som omfattar alla aktier på Stockholmsbörsens kursuppgång plus återinvesterade utdelningar. Historiskt sett har ungefär hälften av börsens avkastning kommit från utdelningar och den andra hälften från kursuppgångar. Detta är ännu ett exempel på hur kraftfullt ränta-på-ränta-effekten verkligen är!

Juli är en bra börsmånad, medan augusti och september är den suraste börstiden. I år har börsen gått upp fram till juni, då den gick ner, för att sedan fortsätta ner något i juli. I september har dock börsen gått kraftigt uppåt. En historisk trend går alltså inte att applicera på enskilda år. Man får se det som att det är lite större chans att börsen går upp i oktober till april, snarare än att det faktiskt kommer bli så. Historiska mönster behöver dessutom inte upprepas framöver. Det kan vara ett utfall av slumpen, eller samband som inte längre gäller. Världen förändras helt enkelt och oförutsägbara händelser såsom krig kan ha stor inverkan. Därför ska man sprida ut sina investeringar under året.

 

Se grafen nedan från Fondkollen som på ett bra sätt beskriver att man ska köpa över en längre tid, för att träffa både toppar och bottnar. Det går inte att använda sig av grafen ovan och tänka att man bara ska investera i början av oktober. Risken är, trots historisk statistik, att man råkar pricka en topp på börsen. Sprider man ut sina investeringar så sänks snittkursen eller GAV (genomsnittlig anskaffningsvärde).

Det bästa är att ha en lång plan över många år och att spara lite varje månad. Det är det jag och Elin gör, och det vill vi få fler att göra. Vi har nu formulerat en vision och syfte med Studentspararna som vi publicerat på Facebook. Att få fler att, med en lång plan, spara lite varje månad är en del av detta syfte. Läs gärna det här!

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Många drömmer om rikedom och i de flesta fall förblir det tyvärr dock bara drömmar. Hur ska man då med högsta möjliga sannolikhet nå ett mål om rikedom? Det tänkte jag besvara genom att redovisa statistik för hur “rikingar” har byggt sina förmögenheter.

 

Vem är rik?

Först behöver jag dock definiera vad begreppet rik innebär. En lämplig gräns för definitionen av att vara rik är mer än fem miljoner kronor i tillgångar som man snabbt kan omsätta i pengar; exempelvis aktier eller fonder. Bostäder är pengar som är mer “inlåsta” och svårare att likvidera till kontanter. År 2007 hade endast 26 865 personer dessa fem miljoner kronor, vilket innebär mindre än tre personer per 1000. Anledningen till statistik från 2007 beror på avskaffandet av förmögenhetsskatten- och därmed taxeringen som var offentlig.

 

Hur blir man rik?

För några år sedan lät tidskriften Connoisseur göra en undersökning om förmögenheternas uppkomst, något DI skrev om. Svaren blev kanske inte så överraskande men de förtjänar emellertid att redovisas.

 

Så här fördelades svaren på frågan:

 

Hur har dina finansiella tillgångar primärt byggts upp?

Eget företagande eller delägande i företag 51%
Värdepappersförvaltning 21%
Hög lön, i Sverige 12%
Arv, gåva 6%
Bostadsaffärer 5%
Övrigt 5%
Idrotts- eller musikkarriär 0,3%

Avrundade procentsatser.

 

Många “self made millionaires”

Resultatet ger ett tydligt svar. Vill du bli rik – starta ett företag! Men det är lättare sagt än gjort. Att försöka bli rik genom långsiktig värdepappersförvaltning ger dock goda odds, medan rikedom via lönearbete synes vara nästan dubbelt så svårt. Vidare får argumentet att rika personer fötts in till rikedom en smäll eftersom detta bara gäller för en av tjugo rika personer.

 

Bostadsaffärer brukar också dyka upp som vanliga förklaringar till rikedom men även här är andelen låg, kanske med anledning av att de flesta bostadsmiljonärer inte realiserat sina värden, utan köper nya bostäder direkt efter att den första sålts av. Under punkten “övrigt” var det vanligaste svaret att förmögenheten byggts upp genom en kombination av flera av de ovanstående sätten. Mest troligt är att detta gäller för fler. För den som drömmer om ära, berömmelse och rikedom via musik eller idrottskarriär verkar utsikterna hopplösa. Under 100 personer har lyckats med detta om man ska tro enkäten och SCB:s statistik.

 

Sätt målet om att bli lagom rik

Det bästa man kan göra om man vill bli rik och bygga en förmögenhet är att ta sikte på en rimlig målnivå. För de flesta är inte fem miljoner i finansiella tillgångar uppnåbart (om boendet skall exkluderas). Om du regelbundet avsätter 10-20 procent av din inkomst (studiebidrag och/eller lön; Elin avsatte hela 60%(!) av sin inkomst i september) och investerar dessa i kvalitetsbolag med stabila utdelningar finns dock stor sannolikhet att du når ett par miljoner, vilket enligt mig räcker för en att känna sig “rik”.

 

Behåll målet i sikte

Avslutningsvis skulle jag vilja hävda att det är bra att sätta mål inom ens sparande, men man ska komma ihåg att vägen mot drömmen är en process i sig. Sparande tar tid och man lär sig längs vägen. Det är ändå viktigt att man ska tro på sin dröm och alltid ha målet i sikte. Det går att bli en av de med mer än fem miljoner i finansiella tillgångar, om man vågar drömma om det

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Never spend your money before you have it.

– Thomas Edison

 

Att inte spendera pengar innan man har dem är en grundpelare för sparande lika aktuell nu som för 150 år sedan. Dina chanser att gå ur månaden med positiv nettobalans sjunker ju avsevärt om du börjar sätta sprätt på lönen eller studielånet redan innan de trillat in på kontot. Det sägs att man ska stå på giganters axlar, och i det här inlägget vill jag parafrasera just Edison och hävda:

 

Always save your money before you have it.

 

 I sitt gästinlägg skrev Handlarn (@cazhisking) om att leva paycheck to paycheck – matcha sina månadsutgifter med sin månadsinkomst. Det är egentligen ett väldigt naturligt beteende: vi strävar ju i slutändan alltid efter att maximera vår livssituation – klä oss så bra, äta så gott och bo så fint vi bara kan. Vissa av dessa, som att nå vårt drömboende, kräver långsiktiga satsningar – sparande. Andra (kläder, skönhet, mat och dryck) kan tillfredsställas mer kortsiktigt – spenderande.Trots allt är sparande och spenderande inte varandras motsatser, som de ofta målas upp, utan snarare två sidor av samma mynt: driften att förbättra sin livssituation.

 

Att leva efter sina tillgångar är alltså en enkel fälla att falla i, och en fälla sparare tar aktiva val för att försöka undvika. För några veckor sedan skrev Elin om spartips för studentlivet – och det vardagliga sparandet kommer alltid förbli viktigt, men det finns ett enkelt sätt att göra sig själv en mödolös tjänst: månadssparande.

 

Tänk på de gånger du stoppat en hundring i fickan på jackan du inte använder så ofta och sen glömt bort den. Två månader senare hittar du den – klockan tre på natten en långt dragen utekväll. Det är dagen innan löning och kontot ekar tomt, men nu är fyllekebaben ett faktum. Lycka! Poängen är att innan du kom ihåg att du hade en försummad hundring led du inte av det – du levde efter dina tillgångar. Tänk om vi kunde simulera den bortglömda hundringen, fast omsätta den i sparande istället för kebab?

 

Svaret heter automatiskt månadssparande och tillhandahålls som tjänst av de flesta banker. Jag har valt Avanza för att visa hur man lägger upp ett månadssparande, men proceduren är liknande hos andra online-banker. Disclaimer: vi är inte sponsrade av Avanza.

 

 

avanza.se/manadssparande kan du skapa ett månadssparande, förutsatt att du är kund i banken.

 

 

Här kan den aktieintresserade välja att enbart lägga upp en fast överföring varje månad, för att sedan själv få fördela pengarna utefter rådande marknadssyn. Jag rekommenderar ändå alternativ 1 – att på förhand bestämma en fördelning mellan ett par olika fonder – för att helt automatisera månadssparandet. Det är ju lite det som är tanken med det – att göra det lätt att glömma bort. Manuella aktieköp kan istället göras med eventuella pengar som finns kvar i slutet av månaden.

 

 

Hur mycket vill du spara varje månad? Överslagsräkna på hur mycket du kan avvara från månadsbudgeten. Ta hänsyn till just din inkomst och livssituation. Kanske är det 2000 kr, kanske bara någon hundring – det viktigaste är faktumet ATT du sparar. Sparbeloppet går också enkelt att justera allt eftersom och överföringarna kan när som helst avbrytas.

 

 

Välj fonder efter önskad riskinriktning. Se tidigare inlägg om risk. Leta generellt efter fonder med låga förvaltningsavgifter – väljer du att ta en medelhög risk finns dessa bland indexnära aktiefonder.

 

 

Slutligen väljer du vilket konto fondköpen ska ske på och vilket pengarna ska dras från. Har du ditt lönekonto hos en annan bank sker överföringen via autogiro.

 

Så enkelt är det! Lägg gärna upp flera månadssparanden med olika syften – kanske en pensionsportfölj med hög risk och en lågrisks-portfölj till lägenhetsköpet om fyra år?

 

/August Erséus, som pluggar psykologi i Uppsala och är en inbiten månadssparare.

I min portfölj har jag investmentbolag som “basaktier” då de ofta är lite stabilare än ”renodlade” bolag. Vissa tycker att det är tråkiga nybörjaraktier eftersom de innehåller aktier som i sin tur tas om hand av proffs. Man behöver inte ha koll på bolag som behöver nya pengar mm, utan kan spara i dem som om de vore fonder; och breda sådana.

 

Investmentbolaget Creades
Idag var vi på Creades för att intervjua grundaren och styrelseordföranden Sven Hagströmer. Creades är ett investmentbolag med störst substansvärde i Avanza. De äger dock även 20% i Lindab som också det är ett noterat bolag. En stor fördel med investmentbolag är att de kan äga onoterade företag. Creades innehar till exempel klädföretaget Acne Studios, apoteket Apotea, samt bankaktien Tink. Creades är ett företag som opererar främst i Sverige, med en klar nisch inom digitala produkter. Detta kan man använda inom investmentbolaget, kunskap om en specifik bransch. Man driver utveckling av bättre produkter, och detta tycks gynna investmentbolagets utveckling i stort.

 

En av fördelarna med investmentbolag är dessutom att de har lyckats gå väsentligt mycket bättre än många fonder. Sedan finanskrisen har alla de stora investmentbolagen stigit dubbelt så mycket än börsen. Analytikerna verkar dessutom gilla de som haft lite motvind senaste tiden: Kinnevik.

 

Vem köper vilka investmentbolag?
Men de privatpersoner som väljer investmentbolagen är också ofta proffs visar det sig. De har många olika aktier på kontot. De har högre tillväxt än de flesta sparare. De handlar inte särskilt ofta, utan framför allt har de ett gemensamt: de gillar investmentbolag.

 

På deras pallplatser (enligt Avanza) efter sin huvudfavorit är ofta alla tre av samma kvalitet:

-Investor-ägarna har även favoriterna Melker Schörling, Industrivärlden och Latour.

-Industrivärden-ägarna däremot föredrar mindre investmentbolag som Creades, Svolder och Latour.

-Kinnevik-ägarna har ofta en blandning av de två ovan. De sparar både i Melker, Latour och Creades.

 

Har du några investmentbolag? Hur sparar du i dem?

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.