I min portfölj har jag investmentbolag som “basaktier” då de ofta är lite stabilare än ”renodlade” bolag. Vissa tycker att det är tråkiga nybörjaraktier eftersom de innehåller aktier som i sin tur tas om hand av proffs. Man behöver inte ha koll på bolag som behöver nya pengar mm, utan kan spara i dem som om de vore fonder; och breda sådana.

 

Investmentbolaget Creades
Idag var vi på Creades för att intervjua grundaren och styrelseordföranden Sven Hagströmer. Creades är ett investmentbolag med störst substansvärde i Avanza. De äger dock även 20% i Lindab som också det är ett noterat bolag. En stor fördel med investmentbolag är att de kan äga onoterade företag. Creades innehar till exempel klädföretaget Acne Studios, apoteket Apotea, samt bankaktien Tink. Creades är ett företag som opererar främst i Sverige, med en klar nisch inom digitala produkter. Detta kan man använda inom investmentbolaget, kunskap om en specifik bransch. Man driver utveckling av bättre produkter, och detta tycks gynna investmentbolagets utveckling i stort.

 

En av fördelarna med investmentbolag är dessutom att de har lyckats gå väsentligt mycket bättre än många fonder. Sedan finanskrisen har alla de stora investmentbolagen stigit dubbelt så mycket än börsen. Analytikerna verkar dessutom gilla de som haft lite motvind senaste tiden: Kinnevik.

 

Vem köper vilka investmentbolag?
Men de privatpersoner som väljer investmentbolagen är också ofta proffs visar det sig. De har många olika aktier på kontot. De har högre tillväxt än de flesta sparare. De handlar inte särskilt ofta, utan framför allt har de ett gemensamt: de gillar investmentbolag.

 

På deras pallplatser (enligt Avanza) efter sin huvudfavorit är ofta alla tre av samma kvalitet:

-Investor-ägarna har även favoriterna Melker Schörling, Industrivärlden och Latour.

-Industrivärden-ägarna däremot föredrar mindre investmentbolag som Creades, Svolder och Latour.

-Kinnevik-ägarna har ofta en blandning av de två ovan. De sparar både i Melker, Latour och Creades.

 

Har du några investmentbolag? Hur sparar du i dem?

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Att investera i utdelningsaktier har blivit som en trend. Överallt på Twitter, Facebook eller i andra forum läser vi om de: utdelningsaktierna. Men vad är egentligen en utdelningsaktie och vad är fördelen med den?

 

Vad är en utdelningsaktie?

Många, ofta stora och stabila bolag, ger utdelning. Utdelning betalas ut som kontanter och kommer från företagets vinst. Utdelningen delas ut till alla aktieägare och därav kallas vissa aktier för utdelningsaktier, då man som aktieägare får betalt i kontanter för att äga aktien.

 

Vissa bolag delar ut utdelning en gång per år. Andra delar ut en gång per halvår och några delar ut varje kvartal. Det finns även de bolag som delar ut varje månad men detta är inte så vanligt för svenska bolag. På de amerikanska listorna finns det dock sådana aktier.

 

Listan nedan visar exempel på bolag som gav hög utdelning 2017. 2018 och 2019 års utdelningar är estimat och inte bestämda ännu. Årets utdelning bestäms på bolagsstämman vilken alla aktieägare är inbjudna att delta vid. Tips! Gå på en bolagsstämma, det är antagligen inte alls som du tror utan brukar vara en riktigt trevlig tillställning. Bolag som Clas Ohlson och Kopparbergs är dessutom kända att ge riktigt bra “give aways” på sina stämmor. 😉

 

 

Att återinvestera utdelningen

För att utnyttja ränta-på-ränta-effekten till dess fullo, bör du återinvestera den utdelningen bolaget ger. Att återinvestera utdelningen innebär att man för utdelningen man får, köper fler aktier i bolaget. Här kan du läsa mitt inlägg om ränta-på-ränta, ett kraftfullt verktyg av Einstein kallat världens åttonde underverk!!

 

Att inte återinvestera utdelning

Man behöver dock inte återinvestera utdelningen utan kan såklart välja att ta ut (eller omplacera) de kontanter bolaget delar ut. Det finns de investerare som aktivt planerar vilka bolag de har i portföljen för att kontinuerligt, varje månad, få utdelning. Alla bolag delar nämligen inte ut utdelning samtidigt utan dessa kan ske året om. Våren brukar dock kallas för utdelningssäsongen eftersom flest bolag delar ut pengar då. Utdelningen som kommer varje månad fungerar alltså som en slags lön för dessa investerare. Det finns till och med de som lever på dessa utdelningar, men då krävs relativt stora kapitalbelopp.

 

Hur gör du? Äger du utdelningsaktier och isåfall, planerar du något för när de delar ut?

 

/Elin

 

Idag la jag upp denna bild på Twitter. Den visar min nya investeringsplan och jag kunde inte vara mer glad över att jag ÄNTLIGEN har en plan jag känner mig riktigt, riktigt nöjd över. Bilden är alltså en representation över hur jag VILL att min portfölj ska se ut och inte hur den ser ut idag. Jag beräknar dock att det kommer ta mig ungefär tills nyår för att vara där planen beskriver, vilket ju inte är om jättelång tid!

 

I detta inlägg tänker jag gå igenom de olika delarna av min framtida portfölj och förklara hur jag tänkt. Det ligger nämligen mycket eftertanke kring de olika valen.

 

Generellt kring den framtida portföljen

-uppdelad i 4 lika stora delar, alltså 25% vardera.

-alla innehav inom varje del är lika (eller ungefärligt lika) viktade.

-jag kommer månadsspara i 2 delar åt gången. T.ex. i januari i investmentbolag och räntor och sedan i februari i renodlade aktier (svenska) och indexfonder. Anledningen till detta är att det blir för “dyrt” att månadsspara i alla delar varje månad. Därför väljer jag att spara i två åt gången och sedan rotera för att iallafall investera i varje del varannan månad.

-alla innehav inom varje större del av portföljen är 1, 5 eller 10 stycken till antalet. Jag tycker helt enkelt att det känns strukturerat och gör det samtidigt enklare för mig själv att komma ihåg planen. Samtidigt känns det som ganska (för mig lagom) många innehav, och något man borde hinna ha koll på!

 

Investmentbolag

Den första delen av portföljen består av 5 investmentbolag. Ett investmentbolag är lite som en fond där ett bolag äger hela eller delar av andra bolag. Det positiva med ett investmentbolag är att det handlas direkt på aktiebörsen, inte har någon förvaltningsavgift och fungerar ofta som väldigt aktiva ägare till de företag de i sin tur äger. Risken med ett investmentbolag är dock att det precis likt en aktie handlas på börsen. Detta betyder att det kan ske väldigt snabba svängningar i aktien. Jag har emellertid stor tilltro till de investmentbolag jag valt ut och ser därför dessa som innehav man inte behöver ha lika stor “koll” på som till exempel mina egna valda aktier.

 

Renodlade aktier

Denna del består av mina egna valda aktier. Detta är bolag som jag tror på och vill följa lite extra. Inom kategorin finns två underkategorier: en svensk aktieportfölj (ISK) och en utländsk (KF). Om du känner dig osäker på de olika kontotyperna, kan du läsa Johannes inlägg om ISK/KF här. Jag har dessutom skrivit och förklarat mina kriterier kring de bolagen jag äger här.

 

Räntor

Nästa del består av en kort räntefond. När jag delade planen på Twitter fick just detta val ganska många frågor. Varför ska man som ung ha en räntefond? En kort sådan dessutom? Jo, i mitt fall vill jag ha en del av portföljen där pengarna är placerade i ett lågt riskalternativ. För mig handlar det om att kunna vara flexibel och inte låsa pengarna i exempelvis aktier, eftersom jag går i tankarna att inom snar framtid köpa en lägenhet. Då är det viktigt att kunna ha pengar “nära till hands” för en kontoinsats. Den räntefond jag valt att placera mina pengar i har en väldigt låg förvaltningsavgift (0,1%) vilket jag tycker är viktigt speciellt då denna sorts lågriskalternativ även ger låg avkastning.

 

Indexfonder

Sista delen av min framtida portfölj består av 5 indexfonder. Dessa fonder är ganska nya för mig och har bytt ut andra jag tidigare haft. Kravet på de fonder som ska få vara med i min portfölj är att de ska vara indexnära med en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. En bra fråga jag fick på Twitter var varför jag valt att inte BARA ha en globalfond – den täcker ju hela världen? Jag svarade att jag tycker att det är sunt att ha lite olika fonder, det sprider risken. En annan anledning är också att jag gärna exponerar min portfölj lite extra mot just Asien, Europa, USA och Sverige. Globalfonden jag valt att investera i består nämligen över 50% av innehaven av amerikanska sådana. Länder som Sverige får ofta en betydligt mindre del av självklara anledningar.

 

Buffert

Att jag valt att dölja hur stor jag önskar att min buffert är, har att göra med att jag anser att det är ganska ointressant för andra att veta. Alla har olika tankar och behov av en buffert helt enkelt. Det viktigaste är att man HAR en buffert och som jag tidigare skrivit kan man tänka tre månaders utgifter om man vill. Då är du trygg i tre månader utan lön om så skulle hända.

 

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa och undrar ni något (eller om något i bilden är oläsbart!) så hör gärna av er så ska jag svara på era frågor så gott jag kan!

 

/Elin

En kompis länkade detta klipp med Warren Buffet, en av världens främsta investerare, intervjuad på CNBC för ett par år sedan:

 

YouTube

 

Klippet handlar om en väldigt intressant tillgång: guld! Varför ska man inte bara investera pengarna i guld (som väl alltid kommer vara värderat högt?), istället för att köpa en massa riskfyllda värdepapper?

 

Buffet säger att om man skulle samla allt guld i världen, skulle man få en kub där sidan mäter 20,42 meter. Kuben kan inte göra någonting mer än att den står där och glimrar. Värdet skulle (2012) vara 7 biljoner dollar (en sjua och tolv nollor), lika mycket som en tredjedel av den amerikanska börsen, eller ungefär hälften av USAs jordbruksmark + sju Exxon mobil1. Warren Buffet menar att han varje dag skulle välja jordbruksmarken, för vad ska man egentligen göra med allt guld? Buffet säger om guld att “It doesn’t do anything but to sit there and look at you”.

 

Charlie Munger, vice styrelseordförande i Buffets konglomerat Berkshire Hathaway har sagt i en intervju att “civiliserade människor köper inte guld. Berkshire’s affärer gör nyttigt arbete.”.2 De vill helt enkelt inte vara involverade i ett nollsummespel där målet är att vara smartare än datorerna på marknaden. De investerar i produktiva företag för att producera värde i samhället. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är “självklart” att en styrelsemedlem i Berkshire Hathaway föredrar värdeskapande företag framför mineraler, det är ju så de tjänar pengar. Men det ligger verkligen något i att man måste fundera på varför man köper och säljer tillgångar. Jag upplever att det finns en klar fördel med att investera i företag som kan förbättra människors liv, snarare än att ha pengarna i form av guldtackor inlåsta i källaren.

 

Låt oss titta på siffrorna

Om man analytiskt jämför Berkshire Hathaway med guld, blir resultatet olika beroende på vilken period man jämför. Om man kollar på Berkshire sedan Buffet klev in i företaget, så är det fördel Berkshire Hathaways aktie jämfört mot guld.

 

Detsamma gäller om man jämför 20 år tillbaka: guld har ökat med 376 procent och Berkshire med 1330 procent (2012). Om man däremot tittar tio år tillbaka, är det motsatsen: Berkshire har ökat med 62 procent jämfört med guld som ökat 416 procent.3

 

Buffet vill se mening i det han investerar i

En av Buffets grundprinciper är att investera i sådant som är användbart, som har ett syfte och som tillfredsställer ett av människans behov. Warren Buffet har exempelvis investerat omkring 1 miljard dollar i silver (ungefär 1,3% av hans tillgångar).4 Silver används i industriella och medicinska områden; Buffet har alltså både upptäckt ett sant värde i tillgången samt en efterfrågan. Guld når inte upp till Buffets användbarhetskrav. Även om det används industriellt, är det lättare att byta ut än vad silver är.

 

Så man ska inte köpa guld?

Guld är idag värderat över 1 300 USD per 31,103 gram. På grund av en “orolig omvärld” som medierna ofta kallar det, har många flytt aktiemarknaden för kontanter eller guld. Det finns en risk om investerare fortsätter med det. Den senaste tidens upp- och nedgångar visar nämligen på att guld är allt annat än en stabil placering. Det kan vara bra som ett komplement, främst om man tror att aktiemarknaden kommer bli än mer volatil (instabil) i framtiden. Men, en guldtacka genererar ingen ränta, och ingen utdelning. Den kommer bara stå där och stirra på dig.

 

The wealth of nations is men, not silk or cotton or gold.

Richard Hovey

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Först vill vi tacka Handlarn som gästbloggade hos oss i lördags. Enligt statistiken har inlägget om minimalism delats och lästs av många, vilket gläder oss mycket! 🙂

 

Fortsättningsvis vill jag nämna att vi har bokat in vår första intervju. Den kommer ske i början av oktober och vi kommer intervjua en av Sveriges största och mest kunniga finansmän. Det ser vi verkligen fram emot!

 

Nu vill jag fortsätta med att förklara och djupdyka i de vanligaste begreppen på börsen, och ska idag förklara vad index är. Hur det är uppbyggt samt hur man kan använda det som verktyg för att lyckas på börsen. Finns det något annat du vill att vi ska förklara här på Studentspararna? Kommentera gärna nedan!

 

Vad är index?

Index beskriver hur ett värde förändras i förhållande till en viss tidpunkt. Det finns massor av olika typer av index där ett konsumentprisindex är ett exempel. Inom finansvärlden använder man sig istället av aktieindex och detta är ett användbart verktyg på aktiemarknaden.  

 

Index på börsen

Ett aktieindex visar värdeutvecklingen för ett sammansatt antal bolag över en viss tidsperiod. Ett av de index man talar mest om i Sverige är OMXS301, som mäter hur aktiekurserna förändrats, som grupp, för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Detta följer även vissa fonder som t.ex. gratisfonden Avanza Zero.

 

Viktningen av aktier i index OMXS30 (tryck på bilden för att se mer).

 

Hur beräknar man aktieindex?

De flesta indexen bygger på bolagens börsvärde (aktiekursen multiplicerat med antal aktier), vilket innebär att bolag med högt börsvärde påverkar indexet mer än bolag med lägre börsvärde. Ett sådant index är värdeviktat, till skillnad från ett oviktat index som påverkas lika mycket av alla bolag oavsett storlek. Exempel på bolag som påverkar OMXS30 mycket är Nordea och H&M, medan bolag som Fingerprint Cards påverkar lite.

 

Index för vad som helst

Index används främst för att få en bild över börsutvecklingen och då kan man mäta hur ens egna innehav stått sig i förhållande till det. För att kunna jämföra en enskild eller ett flertal aktier gäller det att indexet man jämför med är relevant. Därför finns det en mängd olika index, för både sektorer och marknader. Man brukar kategorisera index efter nationella, globala, branschspecifika eller övriga index. Exempel på övriga index är valutor eller råvaror.

 

Att slå index!

När man bygger sin egen aktieportfölj kan man ha som mål att slå ett givet aktieindex (OMXS30 exempelvis). Annars kan man ju lika gärna köpa en gratisfond som följer just det indexet, utan att behöva göra något själv! Mitt stående mål är att årligen prestera dubbelt så bra som OMXS30, och det har lyckats varje år förutom det året jag började! Har du något mål?

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Källa: https://www.gamereactor.se/blogs/Petter/267651/Svenska+The+Office/, hämtad den 7 september 2017

 

I förberedelse av detta blogginlägg ställde jag två frågor på Twitter: Vad är snålhet? och Varför är det tabu att prata om ekonomi? Responsen jag fick på frågorna var enorm vilket gläder mig. Det finns sannerligen mycket att säga om dessa ämnen och efter lite eftertanke kommer jag därför att skriva två olika blogginlägg istället för ett om just dessa ämnen.

 

Snålhet. Ett ord vi nog alla kan komma överens om är något nedvärderande och icke önskvärt. Ove Sundberg (Henrik Dorsin), den extremt framfusige tillika snåla karaktären från serien Solsidan är ett bra exempel på en snål person. En av mina favoritscener ur serien är när Ove och Alex (Felix Herngren) är och storhandlar på Jysk och Ove ber om att få hans och Alex saker på samma kvitto eftersom “det blir lättare så”. Alex (som vet hur snål Ove brukar vara) går med på det, om Ove betalar. Kassörskan slår in alla prylar Ove plockat på sig och säger att det blir 4950 kr. Ove känner efter i jackan men utropar snart att “plånkan is at home” vilket betyder att Alex får betala även för honom. En klassisk scen och har ni tidigare inte sett denna, gör det! Plånkan is at home: https://www.youtube.com/watch?v=s64hDosVq0Y

 

Ove Sundberg är ett tydligt exempel på en snål person. Men behöver man vara så illa för att vara “snål”? När går gränsen mellan snål och sparsam? De flesta på Twitter verkade vara överens om att gränsen där sparsam övergår till snålhet sker när handlingen påverkar någon annan än dig själv (negativt). Att inte låta sina barn få köpa glass en varm sommardag för att du själv hellre sparar pengarna kan alltså då anses vara snålt, eftersom det påverkar barnen.

 

Snål mot sig själv = sparsam?

Att vara snål mot dig själv uppfattades snarare sparsamt än snålt eftersom handlingen påverkade endast dig själv. Jag kan dock inte helt hålla med om detta utan kan tycka att det finns folk som är snåla mot sig själva också och där sparsamheten gått för långt. Att till exempel åka över hela staden för att köpa olika saker på olika ställen för att det är extrapris osv. Bara bensinen (om man inte cyklar 😉 ) kostar ju antagligen mer än vad man tjänar in för besväret! Viktigt att komma ihåg är att tid också är pengar och att man ibland kanske mår bra av att stämma av med sig själv vad som är viktigt och vad som är rimligt att “snåla” på. Något som är viktigt för mig är att alltid ha hela och rena kläder, till exempel. Jag skulle aldrig gå i strumpor med hål i eller t-shirts som blivit urtvättade. Detta leder mig till nästa fråga…

 

Hur vill du att andra ska se dig?

En annan väldigt viktig fråga inom detta ämnet kan jag nämligen tycka är andra människors bild av dig. Hur vill du att dina vänner, familj och kollegor ska se dig? Vill du att de ska se dig som en sparsam person som kan hålla igen (rimliga) kostnader när det gäller dig själv eller vill du att de ska se dig som en snål person som inte lägger pengar varken på dig själv eller andra? Kanske är sparsamhet den allra bästa när den egentligen inte märks så mycket. Att man fortfarande kan gå ut på restaurang och fira något speciellt med sina vänner för att sedan spara in på något i det egna hushållet. Ingen vill ju vara en Ove Sundberg!

 

/Elin

Avgift till banken

Courtage är den avgift man betalar sin bank när man köper och säljer aktier. Pengarna går till banken (det är ju en av deras affärsidéer) och till börsen man handlar på. Hos de allra flesta banker är avgiften baserad på storleken på ens affär och består ofta av två delar: minimicourtage och rörligt courtage.

 

Hur mycket betalar man?

Minimicourtage

Minimicourtage är den minsta avgiften du får betala för en affär. Beroende på vilken depåtyp du har (t.ex. ISK, KF eller aktie- och fonddepå) och vilken funktionalitet den innebär kan du få ett courtage från 1 kr (de två största internetbankerna har förvisso courtage från 0 kr för att värva användare). Det normala i Sverige är dock 99 kr (främst om man inte har en rörlig del), men priserna varierar däremellan. Att handla på vissa storbanker är ofta dyrare, Handelsbanken har exempelvis ett minimicourtage på 99 kr.

 

Rörligt courtage

När man köper aktier för en större summa träder det rörliga courtaget in i form av en procentsats. Här beror avgiften också på vilken typ av depå du har. Generellt är det högre när du har ett lägre minimicourtage, och lägre när du har ett högre minimicourtage. Då kan procentsatsen variera från 0,069 % vid ett minimicourtage på 69 kr, till 0,25 % vid ett lägre minimicourtage.

 

Köp aktier billigt

Eftersom courtageavgifterna varierar är det viktigt att välja den courtageklass som är mest fördelaktigt för sitt sparande. De som jobbar med miljontransaktioner bör se efter lågt rörligt courtage, medan de som jobbar med exempelvis fyrsiffriga transaktioner bör se efter ett lågt minimicourtage. Fråga därför dig själv hur stora dina normala transaktioner är och hur ofta de brukar ske. Du kan räkna ut din alternativa avgift hos olika banker och utifrån det välja det courtage som passar ditt sparande bäst. Kom också ihåg att courtage för utländska aktier kan vara olika, och detsamma för mindre listor som till exempel Aktietorget.

 

Ett tips är att använda sig av någon av de hemsidor som jämför courtage mellan bankerna. På Compricer (vi är ej sponsrade) fyller man exempelvis i hur många affärer per år man förväntas göra, den genomsnittliga storleken på affärerna och storleken på depån. Därefter rekommenderar sajten vilken bank och courtageklass som är bäst.

 

Glöm inte att det självklart är mer än kostnaderna som räknas när du väljer bank. Se även till komponenter som kundnytta, användarvänlighet och funktionalitet för bästa möjliga trivsel. Vissa banker har mervärdesfunktioner (Nordnet med Shareville och Avanza med Aktiegeneratorn exempelvis). Leta efter det bästa alternativet för dig, både vad det gäller kvalitet och pris.

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

“New year, new me” brukar det heta. En klyscha förvisso men varför inte ta chansen att förbättra dig själv lite när chansen ges? Inför ett nytt skolår är det perfekt att se igenom dina vardagsvanor och hur dessa påverkar din ekonomi. Jag själv har funderat mycket på hur jag vill leva som student och hur olika sätt att leva på skulle påverka min ekonomi. Genom dessa funderingar har jag kommit fram till 6 punkter som inte bara kommer bespara dig pengar utan också gynna din hälsa och vår gemensamma miljö. Bra va!?

 

Att cykla

Den första punkten handlar om att jag medvetet valt att inte ha bil. Jag kommer inte heller köpa något busskort utan istället i största möjliga mån använda mig av min cykel. Att skippa både bil och kollektivtrafik kommer inte bara spara mig en massa pengar, utan även ge mig massa skön motion. Visst, självklart kommer det finnas undantag när även jag kommer ta bussen hem (tänker mörk novemberkväll på väg hem från nattklubben…) men cykeln kommer vara mitt “huvudtransportmedel”.

 

Att lära sig laga mat

Något annat jag bestämt mig för är att lära mig laga mat. Visst, grunderna kan jag väl men tyvärr inte så mycket mer än det… Jag funderar på att ha t.ex. söndagen varje vecka till att planera veckan som kommer, inhandla matvaror samt laga matlådor. Samma dag skulle man också kunna gå igenom vad man faktiskt redan har hemma. Att slänga mat är ju otroligt onödigt och blir samtidigt väldigt dyrt i längden. Att lära mig laga mat hoppas jag även kan bli riktigt roligt.

 

Att festa på en rimlig nivå

Bor man i en studentstad som Lund skulle man kunna festa varje dag om man hade velat göra det. Som nybliven student kan det kännas frestande att hänga med i vad alla olika nationer och föreningar anordnar. Och självklart ska man festa, socialisera sig och ha kul! Men kanske är det bäst att hålla detta till en rimlig nivå. Att försöka vara överallt på samma gång (och samtidigt behöva betala för både inträden och kanske även alkohol) kommer inte bara svida riktigt hårt i plånboken utan antagligen även tära på dina studieresultat…

 

Att undvika fåfänga

Att leva som student är inte menat att vara lyxigt. Lever man på studiemedel under sin studietid har man dessutom inte råd att leva i överflöd. Att gå och göra naglarna, slinga håret var fjärde vecka, sola solarium, förlänga ögonfransarna eller alltid hålla sig “up-to-date” klädmässigt, är det verkligen nödvändigt? Dessa saker kostar nämligen otroligt mycket pengar och ger antagligen mest en kortvarig lycka… Fundera ett varv till om du inte t.ex. kan göra naglarna hemma istället för att betala någon annan för det!

 

Att försöka undvika att köpa kurslitteratur

Kurslitteratur är dyrt. När min lista på böcker damp ner i inkorgen började jag skumma igenom titlarna och sökte upp de på diverse internetbokhandlar. Jag slutade dock abrupt. 2075kr för den första titeln. Jag skulle ha nio stycken, för endast denna termin… Istället gick jag till det biblioteket som tillhör min utbildning och lånade hem samma titlar. Visst, någon kommer antagligen ställa sig på kö på böckerna men oftast har biblioteken böcker som ska “stanna” där och som man kan låna när man pluggar där. Är det värt lite trix? Ja! Att låna kurslitteratur på ett kursbibliotek alternativt köpa böckerna begagnat kommer ju spara dig väldigt mycket pengar.

 

Att söka stipendier

Det finns massor av stipendier att söka, speciellt som student. Mitt sista spartips (för denna gång) är därför att sök! Kolla med din skola, på internet, med ditt fackförbund, din nation eller din studentförening om de har något stipendium att söka. Ofta är det faktiskt för få som söker och chansen ganska stor att få iallafall någon slags ersättning som student.

 

Jag tycker att ni studenter redan nu ska bestämma er för att leva lite smartare. Varför inte börja med dessa 6 tips? Det kommer gynna er ekonomi, hälsan och vår gemensamma miljö!

 

Ps. fler spartips kommer redan på måndag då Johannes skriver om bostad och allt däromkring, missa inte det!

 

/Elin

När man startar sitt första konto hos någon av bankerna för att spara pengar, ställs man inför vilken typ av konto man ska använda sig av. Det är viktigt att veta vilken typ av konto som passar ens sparstrategi och investerarprofil. Det finns främst tre olika typer av konton som tillåter handel i värdepapper hos de största nätbankerna. Aktie- och fonddepå, samt de två varianterna vi rekommenderar (och fokuserar på), kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK).

 

Att välja rätt bank och konto kommer hjälpa dig att minska dina kostnader. Beroende på vad du föredrar så kan det även underlätta tillvaron, t.ex. eftersom man inte behöver deklarera innehav i en KF eller ISK.

 

Avgifter ISK och KF

Skillnaden mellan de tre kontotyperna är att ISK och KF schablonbeskattas årligen baserat på statslåneräntan, medan aktie- och fonddepån beskattas med 30% vid en vinstaffär. Beskattningen av de två förstnämnda är något krånglig. ISK:s attraktionskraft styrs av schablonskattens storlek (som uppdateras från statslåneräntan) och hur portföljen utvecklas. Just nu är ISK skattemässigt bättre för allt sparande som totalavkastar mer än 0,9% per år (2015).1

 

Kapitalförsäkring är bra om man har utländska aktier

Investerar man i utländska aktier är det mer fördelaktigt med kapitalförsäkring, precis som Elin skrev i förra inlägget. Investerar man i utländska aktier med årlig utdelning är det bra med KF. Eftersom försäkringsbolaget (banken) står som ägare av aktierna kan de begära avräkning för den utländska källskatten. Försäkringsbolaget begär avräkning åt dig och man får tillbaka källskatten inom ett par år, och betalar således ingen skatt på utdelningen. Hos vissa aktörer kan dessutom utbudet av aktier vara större i en kapitalförsäkring till skillnad från andra sparformer. Det får du kolla med din bank!

 

Det finns mycket information om detta sedan tidigare på nätet, Günther Mårder förklarar det bra på Youtube, och Marcus Hernhag jämför de två kontona smidigt i tabellform här.

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Risk är lätt att koppla till obehag. Men man får inte glömma sambandet mellan risk och avkastning. Om man inte tar risken att fråga ut den där tjejen man har en crush på, är man heller inte den bland kompisarna som kommer gifta sig först. Ett samband som inte bara gäller i den ekonomiska världen, utan även i livet. Den som vill ha hög avkastning på livet måste också våga ta högre risk.

 

Sambandet mellan risk och avkastning är särskilt starkt inom sparande. Sparande med hög risk (exempelvis aktiesparande) bjuder på större variationer i utveckling. Därför måste vi arbeta för att kontrollera riskerna vi tar inom sparandet, och sprida risker i tillgångar (diversifiering) och tid (genom att köpa och sälja en tillgång över längre tid). Vi som är studenter, och som har chans att spara långsiktigt, kommer minska effekten av marknadens kortsiktiga svängningar och kan ta del av börsens långsiktiga värdestegring. Historiskt har Stockholmsbörsen stigit med ungefär 12 procent per år. Eftersom både inflationen och räntan är lägre idag än vad den historiskt brukar vara, kan det dock vara bäst att sänka sin förväntan på avkastning när man blickar framåt.

 

Tid bestämmer risk

Eftersom börsen kortsiktigt kan gå ner är det inte strategiskt att stoppa in en kontantinsats till bostad på börsen, om köpet av bostaden ska ske de närmaste åren. Då kan till exempel sparkonton användas istället, även om de idag knappt ger någon ränta. Ett tips här är att ju längre sparhorisont man har, desto högre risk man ta (exempelvis högre andel börssparande).

 

Mycket hög risk är ibland inte gynnsamt ens på lång tid

Man ska dock komma ihåg, att extremt hög risk ibland inte gynnar sig ens över lång tid. Självklart går det att spela roulette (allt på rött!), spela på hästar eller investera allt i en tillgångsklass (Bitcoin?). Som alltid blir riskspridning viktigt, men även om man sprider risken mellan dem är inget av de nämnda att rekommendera i syfte att ha mycket pengar i framtiden.  

 

Låg risk kan vara den största risken

För lång sparhorisont kan istället ett riskfritt sparkonto med en riskfri ränta vara det mest riskfyllda alternativet. Låter det konstigt? Att stoppa in pengar på ett sparkonto med låg ränta (idag strax över 0%), innebär att man får avkastning i linje med inflationen eller något mer. Pengarna skyddas från att bli mindre värda, men inte mycket mer. Jag tror få sparar med mål att endast behålla pengarna. Som student är detta extra viktigt att inse när man har många år av sparande framför sig. När bankerna tar ut sina avgifter och inflationen gjort sitt finns risken att avkastningen blir obefintlig. Att inte ta någon risk med långsiktiga sparpengar är därför en av de största riskerna man kan ta!

 

Vissa risker är bättre att ta

För att långsiktigt tjäna pengar på börsen är det således viktigt att använda sig av knepen som reglerar risken. På börsen är det generellt bra att investera i ett par olika branscher, och gärna med flera aktier i varje bransch. Det är att ta en bra risk. Motsatsen är att investera alla pengar i ett fåtal bolag. Det blir en stor risk, men också en större möjlig avkastning. Här är riskjusterad avkastning viktigt. Utan att ta hänsyn till detta riskerar vi att ta mängder av dålig risk. Vi skulle kanske börja bjuda ut för många tjejer samtidigt.

 

Den största risken är att inte ta någon risk alls!

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.