Årets nobelpristagare i ekonomi, Richard Thaler, inspirerar mig mycket. En av anledningarna till att jag läser psykologi just nu är eftersom jag tycker att beteendeekonomi är väldigt intressant. Beteendeekonomi handlar om hur individer fattar ekonomiska beslut i praktiken, och är en blandning av psykologi och ekonomi. Beteendeekonomi är också just precis vad Richard Thaler forskar om. Och han är inte den första beteendeekonomen som får nobelpris i ekonomi. För några år sedan fick Daniel Kahneman (Tänka snabbt och långsamt) det ärofyllda priset, och enligt The Guardian har nu 6% av alla nobelpris i ekonomi gått till beteendeekonomer. Thaler har visat på hur man ska fokusera ekonomiska undersökningar på riktiga och verkliga problem. Hans efterforskningar har varit grundade på vardagliga beslut, och är väldigt viktiga för oss alla att förstå. Till stor del handlar det om hur primitiva vi är i våra beslut, och att vi har svårt att skjuta upp belöningen jämfört med att konsumera och belöna oss själva direkt. Detta är viktigt att förstå när man vill spara och investera sina pengar. Det finns tre specifika intressanta experiment som jag vill beskriva, som Thaler skriver om i sin bok Nudge från 2008.

 

Det första exemplet på en “nudge” (det är ungefär att man påverkar val som människor gör genom subtila “nudger”) är nudging som man testade på Massachusetts General Hospital. I en studie försökte man göra så att de läkare och sköterskor som jobbade där skulle undvika mindre nyttiga saker i cafeterian. De använde ett färgsystem med röd, gul och grön på varorna, och satte röd på onyttiga saker som pizza och läsk, och grönt på sallader och grönsaker. Dessutom placerade de till exempel de nyttigare alternativen i ögonnivå, och de onyttiga så man måste sträcka sig efter dem. Resultatet? Gröna varor ökade i försäljning, från 41% till 46%. Försäljning av röda varor gick ner från 24% till 21%, och det skedde ännu större förändringar för läsk. 2 år efter att man implementerat förändringarna, gick försäljningarna av rödmärkta produkter ner med 39%!

 

Ett annat exempel på nudging är “the urinal fly”, som man började med på Amsterdam flygplats. Sedan dess finns de på flygplatser över hela världen. Man målade bilder på flugor på urinoarerna på flygplatsen, vilket gjorde att spillet minskade med 80%! Tänk då hur mycket mer sällan man måste städa toaletterna, vilket kommer reducera städkostnaderna. Bara för att man målade små flugor!

Det sista exemplet bygger på något som kallas för the decoy effect. Ett exempel är “The $666 Douche Burger”, alltså en burgare som på riktigt säljs i en food truck med riktigt mycket onödiga(/dyra) ingredienser, förpackad i tre $100-sedlar. Det är smart marknadsföring för food trucken som säljer burgaren men framförallt är det ett bra (om än extremt) exempel på en vanlig nudging-taktik som de flesta restauranger använder sig av. Man har högt prissatta saker på menyn för att sälja mer av den näst dyraste rätten. Detta kallas för the decoy effect, och kan nyttjas genom att ta ut högre marginaler på den näst dyraste rätten. Folk kommer ändå köpa den eftersom den anses billig i förhållande till den dyraste rätten.

Genom att subtilt märka varor, måla flugor omkring sig, och använda sig av the decoy effect, kan man förändra människors vanor. Det handlar mycket om att förstå hur människor tänker, ofta omedvetet, när de tar beslut. Genom nudging kan man effektivisera och påverka, och det är precis vad Richard Thaler har visat på i sin forskning. Det ledde dessutom till ett av världens mest eftertraktade pris.

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers om konkurs och utlöste ett börsras som blev startskottet på en global finanskris. Det är nu snart tio år sedan, och med många spekulationer kring bland annat nya bostadsbubblor är det nog många som sitter och undrar om inte nästa stora lågkonjunktur ligger och lurar runt hörnet. Mycket blir såklart just spekulation, i brist på bra instrument att ta temperaturen på marknaden med.

 

Faktum är att det finns ett bra verktyg: Google Trends. I en intressant rapport i tidskriften Nature tittar ekonomer på hur många gånger ordet debt googlades mellan 2004 och 2011. En nedgång i antalet sökningar antogs förutsäga en ökning på Dow Jones Industrial Average. De tog fram en investeringsstrategi baserat på deras antagande, och använde Google Trends för att analysera hur många sökningar som gjordes. Man kom först fram till att ordet debt var det mest pålitliga ordet som förutspådde marknadens upp- och nedgångar.

 

Strategin gick ut på att ligga kort (att blanka aktier i tron på att börsen sjunker) när sökningar på debt trendade, och, motsatt, bli aggressiv när sökningarna på debt gick ner. Resultatet gav en teoretisk avkastning på 326% under undersökningsperioden. Hur mycket hade pengarna vuxit om man bara hade köpt aktier och behållt dem? 16%.

 

Så vad betyder detta? Visar folk sitt framtida agerande på marknaden med sina sökningar?

 

Ekonomer, investerare och journalister följer och publicerar mycket baserat på den senaste ekonomiska makrodatan. Denna statistik publiceras dock med en fördröjning; statistiken för en given månad är oftast publicerad ungefär halvvägs in i nästkommande månad, och är sedan omarbetad månader senare. Google Trends statistik ger utslag i realtid, och kan generera data baserad på mängder olika sökningar och sorterad efter parametrar som geografi och sökspråk.

 

Google Trends visar hur sökningar på ordet ”skuld” utvecklats i Sverige det senaste året.

 

I Trends värderas sökningar på en skala mellan 0-100 och förhållandet för just nu jämfört med maxvärdet under en viss tid anges. Ställer man in på 12 månader och söker på ordet skuld, får man fram att antalet sökningar ökat mycket senaste tiden. Första veckan i september var index 36, jämfört med senaste veckans 76. Enligt rapportens prediktion är det kanske alltså befogat att tro på nedgång på börsen.

 

Vad tror ni?

 

/Johannes och August

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

Elins ursnygga bok

 

“Vill du hänga med på ett event mitt fackförbund anordnar på mitt jobb?”, frågade pappa. Ordet “fackförbund” skapade kanske inte de mest fantasieggande associationerna hos mig men jag frågade om vad det handlade om. “Sparande, pension och psykologi. Det är en ung tjej som ska komma och prata”. Jag fick erkänna att det faktiskt lät rätt spännande och besökte därför pappas jobb veckan därpå för att gå på eventet.

 

Det blev min introduktion till kognitionsvetaren Elin Helander och hennes ämne beteendeekonomi. Föreläsningen var väldigt intressant och jag kände mig nöjd över valet att ha sökt en kurs i psykologi kommande höst. Kopplingen ekonomi och beteendevetenskap/psykologi tycker jag är en spännande kombo och något jag tycker Elin är duktig på att lära ut samt avdramatisera med hjälp av ett lättillgängligt språk.

 

Tweet från föreläsningen som gav min första kontakt med Elin.

 

I september i år släppte Elin sin bok “Hjärnkoll på pengarna” och jag har nu äntligen fått ro på grund av en långdragen förkylning att läsa denna. Jag gillade verkligen boken, bra jobbat Elin! Förutom att vara ursnygg gillade jag främst hur lättläst den var (i slutet ges till och med ett litet investerarlexikon) samt kombinationen ekonomi/psykologi (här är jag som ekonomiintresserad psykologistudent kanske biased? 😉 ). Boken blandar forskning med vardagliga situationer detta gör det betydligt lättare för läsaren att hänga med och känna igen sig. Balansen forskning/personliga anekdoter/mänsklig vardag tycker jag verkligen förhöjer läsupplevelsen och det var inte sällan jag fann mig själv dra på smilbanden då jag håller med och kan leva mig in i de både ekonomiskt eller rent allmänt klumpiga beteenden som beskrivs.

 

Titt som tätt kände jag även igen forskning eller teorier som vi nyligen gått igenom i skolan. Här presenteras den dock på ett mycket mer lättillgängligt och roligt sätt än i vår kurslitteratur på tusen sidor… Jag tänkte faktiskt när jag läste denna bok att det blev som att plugga, att denna sorts prokrastinering var befogad! Jag pluggade ju psykologi, även om det inte var från min “rekommenderade” universitetslitteratur! Betydligt mer intressant än det jag kanske “borde” ha läst 😉 Om jag skulle ge någon “kritik” mot boken vore det att den ibland blir lite upprepande, vilket segar ner flowet något. Samtidigt kan jag tänka att det kanske är bra, forskning säger ju att hjärnan lär sig bra av upprepning!

 

Utdrag ur boken från kapitel 9 som handlar om FOMO (fear of missing out).

 

Känner du dig intresserad av psykologi och tycker att Sigmund Freuds psykodynamiska teorier är för tungt att börja med, läs istället en bok som denna! Du kommer antagligen att lära dig lika mycket (eller mer) än om du börjar på en för svår nivå. Lättillgänglig psykologi som går att relatera till sig själv och sin egen vardag är ju väldigt spännande. Om den dessutom gör oss till bättre privatekonomer är det perfekt! Har någon av er tips på liknande böcker som denna som tar upp vetenskap (gärna beteendevetenskap/psykologi) på ett roligt, vardagligt sätt så får ni mer än gärna tipsa här på bloggen eller på twitter! 😀

 

Boken “Hjärnkoll på pengarna” får höga poäng av mig och jag tycker den passar väl som julklapp till både nybörjaren och den mer avancerade.

 

/Elin

 

Livet handlar ständigt om avvägningar. Vi tvingas varje dag prioritera utifrån tillgänglig tid och ekonomiskt utrymme. Inför tiden är vi alla lika, men när det kommer till det ekonomiska är skillnaderna drastiska.

 

Här spela naturligtvis den personliga inkomsten en avgörande roll. Men sambandet är inte alls så starkt som många säkert tror. De allra flesta anpassar sitt liv till sin löneutveckling (och lite till), vilket innebär att konsumtionen stiger tillsammans med inkomstökningarna.

 

Detta gör att många har knappt om pengar vid månadens slut, oavsett om månadsinkomsten är 10 016 (som bidrag och lån från CSN) eller 60 000 kr. Att spara smart blir då en omöjlighet.

 

Jag vill dock hävda att i princip alla som har ett fast jobb skulle kunna avsätta tio procent av sin lön för sparande. Uppoffringar i dag blir nödvändiga men belöningen är att avkastningen från det smarta sparandet ger framtida frihet. Fundera över frågan:

– Vad skulle du göra i dag om din ekonomiska buffert var så stor att du hade friheten att välja bort något av dagens måsten? Hur mycket skulle den friheten vara värd?

 

Om du nu bestämmer dig för att skaffa dig denna frihet, kommer du att kunna nå detta mål snabbare om du väljer en sparform som hjälper dig på traven. Att räntespara är inte särskilt attraktivt i detta läge. Aldrig tidigare har räntan varit så låg som den är idag. Många gånger erbjuds du faktiskt en ränta som är lägre än den förväntade inflationen! Långsiktigt räntesparande får alltså placeras i kategorin osmart sparande.

 

Smartare än börsen, hävdar dock vissa. Detta speciellt efter de senaste fem årens turbulens och med finans- och skuldkris i färskt minne. Men börsen har faktiskt erbjudit bra möjligheter för den som vill spara smart de senaste åren. Sedan bottenkänningen 2009 har börsen nästan dubblerats i värde. Baksidan är att nästan ingen lyckas med det tillsynes så enkla; – att köpa på botten och sälja på toppen.

 

Eftersom alla inte är tursamma aktieexperter tänker jag visa ett exempel över en sparare med sämsta möjliga timing. Spararen bestämmer sig för att gå in på börsen i slutet av sommaren 2007, när börsen hade inlett sitt femte år av uppgång. Spararen är lyckligt ovetandes om att finanskrisen snart slår till med kraft och med branta fall i aktiekurserna som konsekvens.

 

Totalavkastningsindex från september 2007 fram till december 2012.

 

Spararen satsar 250 kronor i månaden (samma dag som lönen dimper ner på kontot) med början september 2007 och sprider riskerna över ett tiotal stora börsbolag, vilket kan liknas vid en investering i ett brett totalavkastningsindex (eller indexfond). Fram till sista december 2013 har spararen totalt avsatt 19 000 kr och faktum är att kapitalet har vuxit till nästan 23 900 kr. En avkastning på över 25 procent, trots elände på finansmarknaden och politisk oro i världen!

 

Sensmoralen i berättelsen har du säkert redan fångat. Den som sprider riskerna och investerar regelbundet kan även i oroliga tider, och med fullständigt fel tajming, tjäna bra pengar på att våga investera på börsen. Det är detta jag och Elin vill upplysa fler om; för fler ska spara och investera pengar!

 

/Johannes

Tack och lov har jag hittills i min investerarkarriär varit skonad från större misstag.

 

“Peppar, peppar, ta i trä!” 😉

 

En betydande anledning till detta tror jag beror på de förebilder jag följer och lärt mig mycket av. Framför allt Nicklas och Philip ska ha stor eloge för de viktiga lärdomar de lär ut i podden PrataPengar, i Uppesittarkväll och på Avanza Play. Tack för det! Via Unga Aktiesparare har jag också lärt mig mycket och de 5 gyllene regler som förbundet står för tycker jag är otroligt sunda och har med stor sannolikhet hjälpt mig från att göra misstag. Detta betyder såklart inte jag är felfri och aldrig gjort några misstag alls… Läs vidare!

 

Att inte sätta igång tidigare!

Detta misstaget gör nog de absolut flesta; att börja med sparande och investeringar “för sent”. Många grämer sig på Twitter eller i andra sociala medier över just detta faktum, att de var för “gamla” när de började. Jag och Johannes började båda två när vi var relativt unga – 17 år. Det är dessutom en kommentar jag ofta får på träffar med Aktiespararna, att jag ska vara glad över att jag började så tidigt. Själv önskar jag dock att jag hade börjat något tidigare, kanske i samband med mitt första jobb som 16-åring. När man kommer in i tankebanor som dessa eller när man börjar “backtradea” bör man dock bara sluta direkt. Ditt nu och din framtid kommer inte bli bättre av att du är bitter för vad som redan varit. Kom ihåg: somliga börjar ALDRIG att ta hand om sin privatekonomi. Bättre sent än aldrig!

 

Vara rädd att göra “fel” eller inte vara tillräcklig

Ett misstag jag gjorde i början var att jag konstant var rädd för att inte kunna tillräckligt. De första gångerna jag gick på företagskvällar, på event eller bara umgicks med likasinnade var jag så rädd för frågor jag inte skulle ha svar på. Tänk om jag skulle säga fel? Eller att de andra skulle tycka att jag inte kunde något? Detta ångrar jag idag. Alla är nybörjare i början och det är okej att ställa dumma frågor, att inte ha svaret på allt och att kanske ibland säga fel! Idag försöker jag alltid att ge så bra svar som möjligt men det är klart, alla svar har man ju ännu inte och det kommer man aldrig ha. 

 

Misstag kring insättning ISK

Det första konkreta misstaget jag gjort som jag kommer ta upp i detta inlägget är att jag fram tills inte alls länge sedan har använt ett ISK för att sätta in pengar i mitt sparkonto. På Avanza kan man nämligen inte sätta in pengar direkt i ett sparkonto utan måste gå via ett annat konto för att få in pengarna på sparkontot. Hur mycket man beskattas på sitt ISK beror på olika parametrar där en av dessa är hur mycket som satts in på kontot under året. Detta betyder att varje gång jag satt in pengar på ett ISK för att sedan minuter senare föra över dessa samma summor till ett sparkonto, blir jag “beskattad” på pengarna. Vidare är tanken att pengarna på sparkontot ska in på ISK senare. Detta betyder att pengarna kommer att bli beskattade TVÅ gånger. Onekligen onödigt! Ta lärdom av detta misstag och sätt alltid över pengar först på ett Aktie- och fondkonto och inte på ett ISK innan du sätter över dessa på sparkonto.

 

För stort innehav i Pandora

Ett av de mest smärtsamma misstagen jag gjort är att ha en för stor “stek” i ett enskilt bolag. I detta fallet handlar det om det danska smyckesbolaget Pandora där min position var mellan dubbelt och tre gånger så stor som i alla andra innehav. Aktien har inte gått bra alls senaste tiden och är dessutom en av de mest blankade aktierna i Danmark. Jag ligger nu ungefär -19% i bolaget vilket är min sämsta investering. Eftersom min position i bolaget var så pass stor jämfört med resten av portföljen kändes nedgången rejält. Ett tag sedan valde jag därför att sälja av hälften av aktierna och investera på andra håll. Kom ihåg! Sprid er risk och låt inget bolag få ta en alltför stor del av portföljen. Det är superkul när det går bra för just detta bolag men det svider rejält när det gör det motsatta…

 

Hävstångsprodukter

Det sista misstaget jag kommer dela med mig av i detta inlägg är något jag gjorde för ungefär ett år sedan. Jag hade hållit på med aktier och investeringar ett tag och skulle testa vingarna lite. Trump hade precis blivit president och jag ville korta OMXS30 då jag tänkte att Trumps seger skulle ha negativ inverkan även på den svenska börsen. Inget fel tänk egentligen utan så hade utfallet absolut kunna sett ut. Jag valde att korta börsen med en hävstång. Många kommer dock säkert ihåg hur starkt börsen gick efter att Trump valdes och där satt jag med min hävstångsprodukt och visste inte riktigt vad jag skulle göra nu. Behålla? Sälja? Jag hade alldeles för lite erfarenhet av hävstångsprodukter och borde inte ha köpt någon över huvud taget. Idag är jag tacksam över att jag köpte med hävstång X2 och att det var så pass lite pengar jag gick in med. Jag kom tack och lov ut ganska “oskadd” och hade inte förlorat så mycket pengar på investeringen. Det lärde mig dock en läxa; köp bara sånt du förstår dig på!

 

Som avslutning på detta blogginlägg skulle jag vilja tacka alla de som delade (och fortfarande gör!!) med sig av sina misstag i en av mina senaste tweets. Det är viktigt att dela med sig när det går bra men precis lika viktigt när det inte gör det. På så sätt lär vi oss mer och kanske kan slippa några av de vanligaste misstagen som sker ute på börsen.

 

Dela med er! Vad är det största misstaget du gjort på börsen?

 

/Elin

Många drömmer om rikedom och i de flesta fall förblir det tyvärr dock bara drömmar. Hur ska man då med högsta möjliga sannolikhet nå ett mål om rikedom? Det tänkte jag besvara genom att redovisa statistik för hur “rikingar” har byggt sina förmögenheter.

 

Vem är rik?

Först behöver jag dock definiera vad begreppet rik innebär. En lämplig gräns för definitionen av att vara rik är mer än fem miljoner kronor i tillgångar som man snabbt kan omsätta i pengar; exempelvis aktier eller fonder. Bostäder är pengar som är mer “inlåsta” och svårare att likvidera till kontanter. År 2007 hade endast 26 865 personer dessa fem miljoner kronor, vilket innebär mindre än tre personer per 1000. Anledningen till statistik från 2007 beror på avskaffandet av förmögenhetsskatten- och därmed taxeringen som var offentlig.

 

Hur blir man rik?

För några år sedan lät tidskriften Connoisseur göra en undersökning om förmögenheternas uppkomst, något DI skrev om. Svaren blev kanske inte så överraskande men de förtjänar emellertid att redovisas.

 

Så här fördelades svaren på frågan:

 

Hur har dina finansiella tillgångar primärt byggts upp?

Eget företagande eller delägande i företag 51%
Värdepappersförvaltning 21%
Hög lön, i Sverige 12%
Arv, gåva 6%
Bostadsaffärer 5%
Övrigt 5%
Idrotts- eller musikkarriär 0,3%

Avrundade procentsatser.

 

Många “self made millionaires”

Resultatet ger ett tydligt svar. Vill du bli rik – starta ett företag! Men det är lättare sagt än gjort. Att försöka bli rik genom långsiktig värdepappersförvaltning ger dock goda odds, medan rikedom via lönearbete synes vara nästan dubbelt så svårt. Vidare får argumentet att rika personer fötts in till rikedom en smäll eftersom detta bara gäller för en av tjugo rika personer.

 

Bostadsaffärer brukar också dyka upp som vanliga förklaringar till rikedom men även här är andelen låg, kanske med anledning av att de flesta bostadsmiljonärer inte realiserat sina värden, utan köper nya bostäder direkt efter att den första sålts av. Under punkten “övrigt” var det vanligaste svaret att förmögenheten byggts upp genom en kombination av flera av de ovanstående sätten. Mest troligt är att detta gäller för fler. För den som drömmer om ära, berömmelse och rikedom via musik eller idrottskarriär verkar utsikterna hopplösa. Under 100 personer har lyckats med detta om man ska tro enkäten och SCB:s statistik.

 

Sätt målet om att bli lagom rik

Det bästa man kan göra om man vill bli rik och bygga en förmögenhet är att ta sikte på en rimlig målnivå. För de flesta är inte fem miljoner i finansiella tillgångar uppnåbart (om boendet skall exkluderas). Om du regelbundet avsätter 10-20 procent av din inkomst (studiebidrag och/eller lön; Elin avsatte hela 60%(!) av sin inkomst i september) och investerar dessa i kvalitetsbolag med stabila utdelningar finns dock stor sannolikhet att du når ett par miljoner, vilket enligt mig räcker för en att känna sig “rik”.

 

Behåll målet i sikte

Avslutningsvis skulle jag vilja hävda att det är bra att sätta mål inom ens sparande, men man ska komma ihåg att vägen mot drömmen är en process i sig. Sparande tar tid och man lär sig längs vägen. Det är ändå viktigt att man ska tro på sin dröm och alltid ha målet i sikte. Det går att bli en av de med mer än fem miljoner i finansiella tillgångar, om man vågar drömma om det

 

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

 

Idag la jag upp denna bild på Twitter. Den visar min nya investeringsplan och jag kunde inte vara mer glad över att jag ÄNTLIGEN har en plan jag känner mig riktigt, riktigt nöjd över. Bilden är alltså en representation över hur jag VILL att min portfölj ska se ut och inte hur den ser ut idag. Jag beräknar dock att det kommer ta mig ungefär tills nyår för att vara där planen beskriver, vilket ju inte är om jättelång tid!

 

I detta inlägg tänker jag gå igenom de olika delarna av min framtida portfölj och förklara hur jag tänkt. Det ligger nämligen mycket eftertanke kring de olika valen.

 

Generellt kring den framtida portföljen

-uppdelad i 4 lika stora delar, alltså 25% vardera.

-alla innehav inom varje del är lika (eller ungefärligt lika) viktade.

-jag kommer månadsspara i 2 delar åt gången. T.ex. i januari i investmentbolag och räntor och sedan i februari i renodlade aktier (svenska) och indexfonder. Anledningen till detta är att det blir för “dyrt” att månadsspara i alla delar varje månad. Därför väljer jag att spara i två åt gången och sedan rotera för att iallafall investera i varje del varannan månad.

-alla innehav inom varje större del av portföljen är 1, 5 eller 10 stycken till antalet. Jag tycker helt enkelt att det känns strukturerat och gör det samtidigt enklare för mig själv att komma ihåg planen. Samtidigt känns det som ganska (för mig lagom) många innehav, och något man borde hinna ha koll på!

 

Investmentbolag

Den första delen av portföljen består av 5 investmentbolag. Ett investmentbolag är lite som en fond där ett bolag äger hela eller delar av andra bolag. Det positiva med ett investmentbolag är att det handlas direkt på aktiebörsen, inte har någon förvaltningsavgift och fungerar ofta som väldigt aktiva ägare till de företag de i sin tur äger. Risken med ett investmentbolag är dock att det precis likt en aktie handlas på börsen. Detta betyder att det kan ske väldigt snabba svängningar i aktien. Jag har emellertid stor tilltro till de investmentbolag jag valt ut och ser därför dessa som innehav man inte behöver ha lika stor “koll” på som till exempel mina egna valda aktier.

 

Renodlade aktier

Denna del består av mina egna valda aktier. Detta är bolag som jag tror på och vill följa lite extra. Inom kategorin finns två underkategorier: en svensk aktieportfölj (ISK) och en utländsk (KF). Om du känner dig osäker på de olika kontotyperna, kan du läsa Johannes inlägg om ISK/KF här. Jag har dessutom skrivit och förklarat mina kriterier kring de bolagen jag äger här.

 

Räntor

Nästa del består av en kort räntefond. När jag delade planen på Twitter fick just detta val ganska många frågor. Varför ska man som ung ha en räntefond? En kort sådan dessutom? Jo, i mitt fall vill jag ha en del av portföljen där pengarna är placerade i ett lågt riskalternativ. För mig handlar det om att kunna vara flexibel och inte låsa pengarna i exempelvis aktier, eftersom jag går i tankarna att inom snar framtid köpa en lägenhet. Då är det viktigt att kunna ha pengar “nära till hands” för en kontoinsats. Den räntefond jag valt att placera mina pengar i har en väldigt låg förvaltningsavgift (0,1%) vilket jag tycker är viktigt speciellt då denna sorts lågriskalternativ även ger låg avkastning.

 

Indexfonder

Sista delen av min framtida portfölj består av 5 indexfonder. Dessa fonder är ganska nya för mig och har bytt ut andra jag tidigare haft. Kravet på de fonder som ska få vara med i min portfölj är att de ska vara indexnära med en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. En bra fråga jag fick på Twitter var varför jag valt att inte BARA ha en globalfond – den täcker ju hela världen? Jag svarade att jag tycker att det är sunt att ha lite olika fonder, det sprider risken. En annan anledning är också att jag gärna exponerar min portfölj lite extra mot just Asien, Europa, USA och Sverige. Globalfonden jag valt att investera i består nämligen över 50% av innehaven av amerikanska sådana. Länder som Sverige får ofta en betydligt mindre del av självklara anledningar.

 

Buffert

Att jag valt att dölja hur stor jag önskar att min buffert är, har att göra med att jag anser att det är ganska ointressant för andra att veta. Alla har olika tankar och behov av en buffert helt enkelt. Det viktigaste är att man HAR en buffert och som jag tidigare skrivit kan man tänka tre månaders utgifter om man vill. Då är du trygg i tre månader utan lön om så skulle hända.

 

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa och undrar ni något (eller om något i bilden är oläsbart!) så hör gärna av er så ska jag svara på era frågor så gott jag kan!

 

/Elin

En kompis länkade detta klipp med Warren Buffet, en av världens främsta investerare, intervjuad på CNBC för ett par år sedan:

 

YouTube

 

Klippet handlar om en väldigt intressant tillgång: guld! Varför ska man inte bara investera pengarna i guld (som väl alltid kommer vara värderat högt?), istället för att köpa en massa riskfyllda värdepapper?

 

Buffet säger att om man skulle samla allt guld i världen, skulle man få en kub där sidan mäter 20,42 meter. Kuben kan inte göra någonting mer än att den står där och glimrar. Värdet skulle (2012) vara 7 biljoner dollar (en sjua och tolv nollor), lika mycket som en tredjedel av den amerikanska börsen, eller ungefär hälften av USAs jordbruksmark + sju Exxon mobil1. Warren Buffet menar att han varje dag skulle välja jordbruksmarken, för vad ska man egentligen göra med allt guld? Buffet säger om guld att “It doesn’t do anything but to sit there and look at you”.

 

Charlie Munger, vice styrelseordförande i Buffets konglomerat Berkshire Hathaway har sagt i en intervju att “civiliserade människor köper inte guld. Berkshire’s affärer gör nyttigt arbete.”.2 De vill helt enkelt inte vara involverade i ett nollsummespel där målet är att vara smartare än datorerna på marknaden. De investerar i produktiva företag för att producera värde i samhället. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är “självklart” att en styrelsemedlem i Berkshire Hathaway föredrar värdeskapande företag framför mineraler, det är ju så de tjänar pengar. Men det ligger verkligen något i att man måste fundera på varför man köper och säljer tillgångar. Jag upplever att det finns en klar fördel med att investera i företag som kan förbättra människors liv, snarare än att ha pengarna i form av guldtackor inlåsta i källaren.

 

Låt oss titta på siffrorna

Om man analytiskt jämför Berkshire Hathaway med guld, blir resultatet olika beroende på vilken period man jämför. Om man kollar på Berkshire sedan Buffet klev in i företaget, så är det fördel Berkshire Hathaways aktie jämfört mot guld.

 

Detsamma gäller om man jämför 20 år tillbaka: guld har ökat med 376 procent och Berkshire med 1330 procent (2012). Om man däremot tittar tio år tillbaka, är det motsatsen: Berkshire har ökat med 62 procent jämfört med guld som ökat 416 procent.3

 

Buffet vill se mening i det han investerar i

En av Buffets grundprinciper är att investera i sådant som är användbart, som har ett syfte och som tillfredsställer ett av människans behov. Warren Buffet har exempelvis investerat omkring 1 miljard dollar i silver (ungefär 1,3% av hans tillgångar).4 Silver används i industriella och medicinska områden; Buffet har alltså både upptäckt ett sant värde i tillgången samt en efterfrågan. Guld når inte upp till Buffets användbarhetskrav. Även om det används industriellt, är det lättare att byta ut än vad silver är.

 

Så man ska inte köpa guld?

Guld är idag värderat över 1 300 USD per 31,103 gram. På grund av en “orolig omvärld” som medierna ofta kallar det, har många flytt aktiemarknaden för kontanter eller guld. Det finns en risk om investerare fortsätter med det. Den senaste tidens upp- och nedgångar visar nämligen på att guld är allt annat än en stabil placering. Det kan vara bra som ett komplement, främst om man tror att aktiemarknaden kommer bli än mer volatil (instabil) i framtiden. Men, en guldtacka genererar ingen ränta, och ingen utdelning. Den kommer bara stå där och stirra på dig.

 

The wealth of nations is men, not silk or cotton or gold.

Richard Hovey

/Johannes

19-årig aktieälskare som pluggar i Uppsala.

 

Som investerare på börsen kan det vara en god idé att ibland reflektera över sina innehav. Står du för det du äger? För vissa investerare är etik en viktig faktor när de väljer bolag, för andra är det helt ointressant. Inför detta inlägg ställde jag just denna fråga på Twitter:

 

 

Hur resonerar du? Kommentera gärna nedanför!

 

Dilemmat kring oetiska bolag

Exempel på branscher som kan anses vara oetiska är: olja, spel (casino), tobak, alkohol och krigsmateriel. Branscher som ofta går bra, vilket jag kan tycka känns lite orättvist.

 

När jag bodde i Falun hade jag en väldigt intressant diskussion med en vän som heter Ania. Hon hävdade att oetiska bolag ofta går mycket bättre än de som anses “etiskt korrekta” och att man därför borde investera i dessa. Hon skapade en fiktiv fond som hon kallade “Anias oetiska fond” för att bevisa hennes poäng. En uppdatering på hur denna gått i år kan ses i bilden nedan:

 

 

Fonden innehåller bland annat flera spel- och alkoholbolag och jämfört med OMXS30 som presterat 4% i år har Anias fond presterat 26%. En enorm skillnad alltså. Anias fond är dock inte ett undantag. Vad som anses som oetiska bolag går nämligen ofta bra: vi som samhälle fortsätter att snusa, dricka öl, använda oss av olja eller medverka i krig. Frågan är dock: vad går bäst? Etiskt/oetiskt? Detta leder mig till nästa punkt…

 

Etik är individuellt

En viktig fråga är nämligen vad exakt som egentligen är oetiskt. Etik är ju otroligt individuellt och vad jag ser som oetiskt kan en annan se som ett måste för demokrati och frihet (exempelvis krigsmateriel). Var går gränsen? Är bolag som säljer onyttig restaurangmat (ex. McDonald’s) okej medan tobaksbolag som säljer snus (ex. Swedish Match) är mindre okej? Är bolag som utvecklar telefonspel (ex. Activision Blizzard) okej medan bolag som investerar i casinospel (ex. Net Gaming) mindre okej? Är godisbolag som Cloetta etiskt, ett bolag som säljer godis, vilket är en stor del av vår svenska kultur.  Socker i för stor utsträckning är ju skadligt för kroppen. Ta dig en funderare kring vad DU tycker är etiskt.

 

Hur gör jag själv?

Jag skulle vilja hävda att jag investerar etiskt i den mån jag kan. Med det menar jag att det kan vara svårt att aldrig indirekt (via investmentbolag eller fond) äga ett oetiskt bolag. Jag äger bland annat SAAB (som bland annat säljer krigsmateriel) via investmentbolaget Investor. Ett tips är att man innan man beslutar sig för ett visst investmentbolag eller en fond, läser på om vilka innehav de äger. Ta ställning för om dessa är något du vill stå för. Dessutom finns det fondbolag som erbjuder etiska fonder.

 

Jag brukar dock själv ha som grundregel att om bolaget säljer tjänster/produkter som inte ses som etiskt “korrekta”, ska detta iallafall vara något jag själv använder mig utav. Exempelvis äger jag Kopparbergs som är ett bryggeri. Jag dricker gärna en öl eller cider på helgen och därför känns det moraliskt rättfärdigat för mig att äga just det bolaget. Att “hålla med” om alla indirekta innehav kan som sagt dock vara svårt och för mig brukar jag därför vara mest noga med de bolag jag äger “renodlade”, alltså har direkta aktier i.

 

En disclaimer skall dock göras kring att jag äger NetEnt, ett bolag som enligt de själva säljer “helhetslösningar för casinospel över internet”. Bolaget har funnits i min portfölj sedan jag började investera och innan jag började reflektera kring vad jag vill stå för. Intressant att nämna är att utvecklingen för NetEnt är väldigt bra sedan jag köpte aktien…

 

Varför investera etiskt?

Vad är meningen med att investera etiskt? De oetiska bolagen går ju så bra? För mig handlar det om att det ska kännas bra i magen. Känns det bra i magen för dig att investera i tobaks- eller spelbolag ska du ju göra det! För mig känns det dock bäst när etiska företag utvecklas bra. Därför gläder det mig väldigt mycket att bilsäkerhetsbolaget Autoliv idag gått upp (i skrivande stund) 11,33% efter nyheten att bolaget ska delas i två.

 

Går pengar före moral eller är magkänslan viktigast?

 

/Elin

En introduktion

Jag påbörjar detta inlägg med 10 minuter kvar till augusti månads Uppesittarkväll med Unga Aktiesparare. En fantastisk organisation att tillhöra, med mycket karismatiska och trevliga människor bakom. I skrivande stund publicerade UA en omröstning på Twitter, och den fråga de ställer till sina följare är otroligt intressant och viktigt enligt mig. Ta en titt nedan.

 

Även om omröstningen inte varit publicerad så länge är det ett tydligt resultat vi ser. Fler än 8 av 10 personer lever själv, eller känner någon som lever paycheck to paycheck. Jag är inte ett dugg förvånad, och som man ser ovan har jag bockat i att jag själv vet många som lever så. Personligen skulle jag aldrig kunna leva med den stressen, men ändå är det många som gör det. Varför?

 

Vi styr våra inköp efter vår kapacitet

Det enkla svaret är att majoriteten av oss medvetet eller omedvetet väljer att konsumera för att vi har möjlighet till det, och inte för att vi måste. Även om flera av oss tror att vi behöver saker på grund av konstgjorda behov. Byggt på omvärldens materialism och förväntningar på gemeneman.

 

Nu är ju jag förhållandevis ung men jag tror att många av bloggens läsare växt upp med en typ av hets som jag upplevt i mina tidigare år. I min bekantskapskrets fick jag höra att man skulle ha en piké med en krokodil och en högteknologisk telefon med ett äpple på baksidan för att få status. Min tanke är att vi föds vi som enskilda individer och kämpar sedan för att vara som alla andra för att försöka sticka ut igen. Allt annat än rationellt. Utifrån flera aspekter.

 

Summan av kardemumman är att det materialistiska synsättet präntas in i oss under tidiga år och att det sedan följer med och intensifieras med allt högre summor med tiden. Exempelvis är det irrationellt att köpa en dyr sportbil i Sverige med tanke på att man inte kan utnyttja dess fulla prestanda på landets vägar, men ändå väljer vi att göra det på grund av statussymbolen.

 

(Jag vill däremot poängtera att om man ser sin sportbil som nödvändig och ett bra köp – då är det inte slösaktigt utan snarare minimalistiskt)

 

En liknande symbolik tas upp i den suveräna filmen ”Minimalism – a documentary” där de exemplifierar hur vi människor går in på IKEA och handlar mer och mer inredning utefter att vi expanderar vår boendeyta, även om vi inte använder det. Men det är naturligt med tanke på att varken jag eller du är mer än människa, och tyvärr utsätts för yttre påverkan var vi än vänder oss. Dock tar vi stora steg framåt genom att bli medvetna om problematiken. Nästa steg är att våga bryta oss loss från den box vi är fast i och leva vårt liv efter vad som gör oss lyckliga och strunta i sådant som drar oss tillbaka.

 

Som studenter lever vi med begränsat kapital och det är ytterst viktigt att vi inte blir någon av de 78% som lever utefter studiebidraget. Stryper vi de onödiga inköpen som inte ger oss lycka, har vi mycket mer svängrum i vår ekonomi vilket leder till en mängd olika fördelar.

 

The less you own – the less that owns you 

En stor anledning till att vi konsumerar mer än vi förbrukar är stress. Men det blir kontraproduktivt för ju mer vi spenderar desto mindre blir tillfredsställelsen. Precis som vi blir mindre och mindre tillfredsställda av varje ny godisbit vi äter i en godispåse. I längden leder det till att vi successivt ökar mängden prylar i vårt hushåll, som i sin tu leder till att vi bara får ångest av att se dem. En ond spiral med en tydlig början.

 

JUST IN CASE = NEVER.

Däremot är det enkelt att komma ur spiralen och det är aldrig för sent. Att minska sin garderob är en jättebra början för att hitta rätt mental inställning. Detta brukar kallas för ”decluttering” och handlar om att göra sig av med småsaker man stör sig på i vardagen, för att få mindre att städa, organisera, tvätta osv.  Undvik att spara kläder till ”den dag vi blir smala” eller liknande. Gör någon dag till idag!

 

För att inte bli allt för långrandig väljer jag att avrunda mitt livs första blogginlägg. Men för att först knyta tillbaka till inledningen är min main point att vi ska sluta leva efter vår lön. Eftersom lönen kontinuerligt ökar, hänger vår konsumtion på och det är anledningen till att 78% av alla amerikaner lever från lön till lön… och förmodligen är mer stressade eller deprimerade än resterande 22%.

 

Jag tycker att detta ämne är superintressant och har en del matnyttigt material om någon skulle vara intresserad av att läsa mer då jag har lite föreläsningar på g i höst. Finns massor kvar att utforska men jag ska nu försöka hänga med aktivt i slutet av #uppesittarkväll där jag hoppas vi möts i twitterfödet!

 

/@Handlarn