Nordnet genomförde för något år sedan en undersökning där man undersökte “engagerade normalsparande” kunder. Detta innebar en sparare som gör minst två affärer per år vad gäller aktier, fonder eller värdepapper. Detta fann man:

 

  • Män är mer aktiva i sitt sparande och har också ett sparkapital som är 45 procent större än kvinnors.
  • Kvinnor är bättre på att månadsspara än män och har normalt en större riskspridning med anledning av att många väljer fonder före aktier.
  • Bland kvinnor är det tre av tio som bara äger fonder vilket är nästan tre gånger fler än bland män.
  • Män är betydligt mer intresserade av att investera i utländska värdepapper.
  • Det är 40 procent vanligare att kvinnor månadssparar jämfört med männen.

 

När Framtidsfeministen skrev om ämnet förra året fann hon att för varje hundralapp män sparar investerar de 45 kr i aktier. Kvinnor investerar 37 kr per sparad hundralapp.1Fler kvinnor måste investera mer i aktier, för att få en större avkastning och ha mer pengar i framtiden. För att citera samma inlägg:

 

“Att investera i aktier är mer riskabelt än att ha pengarna på banken men ger också chans till högre avkastning. Om du till exempel investerar 41 000 kr med 2 % snittavkastning kommer du ha 61 000 kr efter 20 år. Men om du istället har en snittavkastning på 8 % kommer du ha 191 000 kr. Det skiljer alltså 130 000 kr! Sparar du långsiktigt kan det vara värt att ta mer risk med några fler kronor per hundralapp!”

 

Claes Hemberg har även jämfört män och kvinnors sparande på Avanzas blogg.2 För två år sedan gjorde Hemberg denna jämförelse. Då hade kvinnors aktier stigit med i snitt +36% mot männens som hade tappat -0,5% under de 12 föregående månaderna. Förklaringen Hemberg hade var att kvinnor sparar i mer tåliga bolag. Fler lockas att köpa “kvinnliga bolag” när börsen är ojämn vilket gör kvinnor till ännu större vinnare. Samtidigt tappar “manliga bolag” tilltro och blir extra stora förlorare. När Hemberg blickade tillbaka över de tre föregående årens avkastning var det dock väldigt jämnt, kvinnor +82% mot männens +88%.

 

Nyare statistik från Avanza visar att de tio mest populära aktierna bland kvinnor gått mycket bättre än Stockholmsbörsen på tre års sikt.3 Johanna Kull menar på att kvinnors sparplan inte bara är stabil och långsiktig, utan att favoritaktierna även stigit fyra gånger mer än genomsnittet på Stockholmsbörsen.

 

 

I dag är en majoritet av alla ekonomistuderande kvinnor. Ärvda pengar och värdepapper fördelas i stort sett jämt mellan könen samtidigt som uppfostran har blivit mer jämställd mellan könen. Generellt sett sprider kvinnor riskerna bättre, är mer långsiktiga, skaffar sig information självständigt och spar mer regelbundet.

 

Det bästa framöver är väl om fler kvinnor gör som männen och sparar i aktier, och fler män gör som kvinnor och investerar i välskötta företag, långsiktigt. Kvinnor: spara mer, och män: spara bättre!

 

/Johannes

 

Idag la jag upp denna bild på Twitter. Den visar min nya investeringsplan och jag kunde inte vara mer glad över att jag ÄNTLIGEN har en plan jag känner mig riktigt, riktigt nöjd över. Bilden är alltså en representation över hur jag VILL att min portfölj ska se ut och inte hur den ser ut idag. Jag beräknar dock att det kommer ta mig ungefär tills nyår för att vara där planen beskriver, vilket ju inte är om jättelång tid!

 

I detta inlägg tänker jag gå igenom de olika delarna av min framtida portfölj och förklara hur jag tänkt. Det ligger nämligen mycket eftertanke kring de olika valen.

 

Generellt kring den framtida portföljen

-uppdelad i 4 lika stora delar, alltså 25% vardera.

-alla innehav inom varje del är lika (eller ungefärligt lika) viktade.

-jag kommer månadsspara i 2 delar åt gången. T.ex. i januari i investmentbolag och räntor och sedan i februari i renodlade aktier (svenska) och indexfonder. Anledningen till detta är att det blir för “dyrt” att månadsspara i alla delar varje månad. Därför väljer jag att spara i två åt gången och sedan rotera för att iallafall investera i varje del varannan månad.

-alla innehav inom varje större del av portföljen är 1, 5 eller 10 stycken till antalet. Jag tycker helt enkelt att det känns strukturerat och gör det samtidigt enklare för mig själv att komma ihåg planen. Samtidigt känns det som ganska (för mig lagom) många innehav, och något man borde hinna ha koll på!

 

Investmentbolag

Den första delen av portföljen består av 5 investmentbolag. Ett investmentbolag är lite som en fond där ett bolag äger hela eller delar av andra bolag. Det positiva med ett investmentbolag är att det handlas direkt på aktiebörsen, inte har någon förvaltningsavgift och fungerar ofta som väldigt aktiva ägare till de företag de i sin tur äger. Risken med ett investmentbolag är dock att det precis likt en aktie handlas på börsen. Detta betyder att det kan ske väldigt snabba svängningar i aktien. Jag har emellertid stor tilltro till de investmentbolag jag valt ut och ser därför dessa som innehav man inte behöver ha lika stor “koll” på som till exempel mina egna valda aktier.

 

Renodlade aktier

Denna del består av mina egna valda aktier. Detta är bolag som jag tror på och vill följa lite extra. Inom kategorin finns två underkategorier: en svensk aktieportfölj (ISK) och en utländsk (KF). Om du känner dig osäker på de olika kontotyperna, kan du läsa Johannes inlägg om ISK/KF här. Jag har dessutom skrivit och förklarat mina kriterier kring de bolagen jag äger här.

 

Räntor

Nästa del består av en kort räntefond. När jag delade planen på Twitter fick just detta val ganska många frågor. Varför ska man som ung ha en räntefond? En kort sådan dessutom? Jo, i mitt fall vill jag ha en del av portföljen där pengarna är placerade i ett lågt riskalternativ. För mig handlar det om att kunna vara flexibel och inte låsa pengarna i exempelvis aktier, eftersom jag går i tankarna att inom snar framtid köpa en lägenhet. Då är det viktigt att kunna ha pengar “nära till hands” för en kontoinsats. Den räntefond jag valt att placera mina pengar i har en väldigt låg förvaltningsavgift (0,1%) vilket jag tycker är viktigt speciellt då denna sorts lågriskalternativ även ger låg avkastning.

 

Indexfonder

Sista delen av min framtida portfölj består av 5 indexfonder. Dessa fonder är ganska nya för mig och har bytt ut andra jag tidigare haft. Kravet på de fonder som ska få vara med i min portfölj är att de ska vara indexnära med en förvaltningsavgift på 0,2% eller lägre. En bra fråga jag fick på Twitter var varför jag valt att inte BARA ha en globalfond – den täcker ju hela världen? Jag svarade att jag tycker att det är sunt att ha lite olika fonder, det sprider risken. En annan anledning är också att jag gärna exponerar min portfölj lite extra mot just Asien, Europa, USA och Sverige. Globalfonden jag valt att investera i består nämligen över 50% av innehaven av amerikanska sådana. Länder som Sverige får ofta en betydligt mindre del av självklara anledningar.

 

Buffert

Att jag valt att dölja hur stor jag önskar att min buffert är, har att göra med att jag anser att det är ganska ointressant för andra att veta. Alla har olika tankar och behov av en buffert helt enkelt. Det viktigaste är att man HAR en buffert och som jag tidigare skrivit kan man tänka tre månaders utgifter om man vill. Då är du trygg i tre månader utan lön om så skulle hända.

 

Hoppas ni tyckte det var kul att läsa och undrar ni något (eller om något i bilden är oläsbart!) så hör gärna av er så ska jag svara på era frågor så gott jag kan!

 

/Elin

En kompis länkade detta klipp med Warren Buffet, en av världens främsta investerare, intervjuad på CNBC för ett par år sedan:

 

YouTube

 

Klippet handlar om en väldigt intressant tillgång: guld! Varför ska man inte bara investera pengarna i guld (som väl alltid kommer vara värderat högt?), istället för att köpa en massa riskfyllda värdepapper?

 

Buffet säger att om man skulle samla allt guld i världen, skulle man få en kub där sidan mäter 20,42 meter. Kuben kan inte göra någonting mer än att den står där och glimrar. Värdet skulle (2012) vara 7 biljoner dollar (en sjua och tolv nollor), lika mycket som en tredjedel av den amerikanska börsen, eller ungefär hälften av USAs jordbruksmark + sju Exxon mobil1. Warren Buffet menar att han varje dag skulle välja jordbruksmarken, för vad ska man egentligen göra med allt guld? Buffet säger om guld att “It doesn’t do anything but to sit there and look at you”.

 

Charlie Munger, vice styrelseordförande i Buffets konglomerat Berkshire Hathaway har sagt i en intervju att “civiliserade människor köper inte guld. Berkshire’s affärer gör nyttigt arbete.”.2 De vill helt enkelt inte vara involverade i ett nollsummespel där målet är att vara smartare än datorerna på marknaden. De investerar i produktiva företag för att producera värde i samhället. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är “självklart” att en styrelsemedlem i Berkshire Hathaway föredrar värdeskapande företag framför mineraler, det är ju så de tjänar pengar. Men det ligger verkligen något i att man måste fundera på varför man köper och säljer tillgångar. Jag upplever att det finns en klar fördel med att investera i företag som kan förbättra människors liv, snarare än att ha pengarna i form av guldtackor inlåsta i källaren.

 

Låt oss titta på siffrorna

Om man analytiskt jämför Berkshire Hathaway med guld, blir resultatet olika beroende på vilken period man jämför. Om man kollar på Berkshire sedan Buffet klev in i företaget, så är det fördel Berkshire Hathaways aktie jämfört mot guld.

 

Detsamma gäller om man jämför 20 år tillbaka: guld har ökat med 376 procent och Berkshire med 1330 procent (2012). Om man däremot tittar tio år tillbaka, är det motsatsen: Berkshire har ökat med 62 procent jämfört med guld som ökat 416 procent.3

 

Buffet vill se mening i det han investerar i

En av Buffets grundprinciper är att investera i sådant som är användbart, som har ett syfte och som tillfredsställer ett av människans behov. Warren Buffet har exempelvis investerat omkring 1 miljard dollar i silver (ungefär 1,3% av hans tillgångar).4 Silver används i industriella och medicinska områden; Buffet har alltså både upptäckt ett sant värde i tillgången samt en efterfrågan. Guld når inte upp till Buffets användbarhetskrav. Även om det används industriellt, är det lättare att byta ut än vad silver är.

 

Så man ska inte köpa guld?

Guld är idag värderat över 1 300 USD per 31,103 gram. På grund av en “orolig omvärld” som medierna ofta kallar det, har många flytt aktiemarknaden för kontanter eller guld. Det finns en risk om investerare fortsätter med det. Den senaste tidens upp- och nedgångar visar nämligen på att guld är allt annat än en stabil placering. Det kan vara bra som ett komplement, främst om man tror att aktiemarknaden kommer bli än mer volatil (instabil) i framtiden. Men, en guldtacka genererar ingen ränta, och ingen utdelning. Den kommer bara stå där och stirra på dig.

 

The wealth of nations is men, not silk or cotton or gold.

Richard Hovey

/Johannes

 

Som investerare på börsen kan det vara en god idé att ibland reflektera över sina innehav. Står du för det du äger? För vissa investerare är etik en viktig faktor när de väljer bolag, för andra är det helt ointressant. Inför detta inlägg ställde jag just denna fråga på Twitter:

 

 

Hur resonerar du? Kommentera gärna nedanför!

 

Dilemmat kring oetiska bolag

Exempel på branscher som kan anses vara oetiska är: olja, spel (casino), tobak, alkohol och krigsmateriel. Branscher som ofta går bra, vilket jag kan tycka känns lite orättvist.

 

När jag bodde i Falun hade jag en väldigt intressant diskussion med en vän som heter Ania. Hon hävdade att oetiska bolag ofta går mycket bättre än de som anses “etiskt korrekta” och att man därför borde investera i dessa. Hon skapade en fiktiv fond som hon kallade “Anias oetiska fond” för att bevisa hennes poäng. En uppdatering på hur denna gått i år kan ses i bilden nedan:

 

 

Fonden innehåller bland annat flera spel- och alkoholbolag och jämfört med OMXS30 som presterat 4% i år har Anias fond presterat 26%. En enorm skillnad alltså. Anias fond är dock inte ett undantag. Vad som anses som oetiska bolag går nämligen ofta bra: vi som samhälle fortsätter att snusa, dricka öl, använda oss av olja eller medverka i krig. Frågan är dock: vad går bäst? Etiskt/oetiskt? Detta leder mig till nästa punkt…

 

Etik är individuellt

En viktig fråga är nämligen vad exakt som egentligen är oetiskt. Etik är ju otroligt individuellt och vad jag ser som oetiskt kan en annan se som ett måste för demokrati och frihet (exempelvis krigsmateriel). Var går gränsen? Är bolag som säljer onyttig restaurangmat (ex. McDonald’s) okej medan tobaksbolag som säljer snus (ex. Swedish Match) är mindre okej? Är bolag som utvecklar telefonspel (ex. Activision Blizzard) okej medan bolag som investerar i casinospel (ex. Net Gaming) mindre okej? Är godisbolag som Cloetta etiskt, ett bolag som säljer godis, vilket är en stor del av vår svenska kultur.  Socker i för stor utsträckning är ju skadligt för kroppen. Ta dig en funderare kring vad DU tycker är etiskt.

 

Hur gör jag själv?

Jag skulle vilja hävda att jag investerar etiskt i den mån jag kan. Med det menar jag att det kan vara svårt att aldrig indirekt (via investmentbolag eller fond) äga ett oetiskt bolag. Jag äger bland annat SAAB (som bland annat säljer krigsmateriel) via investmentbolaget Investor. Ett tips är att man innan man beslutar sig för ett visst investmentbolag eller en fond, läser på om vilka innehav de äger. Ta ställning för om dessa är något du vill stå för. Dessutom finns det fondbolag som erbjuder etiska fonder.

 

Jag brukar dock själv ha som grundregel att om bolaget säljer tjänster/produkter som inte ses som etiskt “korrekta”, ska detta iallafall vara något jag själv använder mig utav. Exempelvis äger jag Kopparbergs som är ett bryggeri. Jag dricker gärna en öl eller cider på helgen och därför känns det moraliskt rättfärdigat för mig att äga just det bolaget. Att “hålla med” om alla indirekta innehav kan som sagt dock vara svårt och för mig brukar jag därför vara mest noga med de bolag jag äger “renodlade”, alltså har direkta aktier i.

 

En disclaimer skall dock göras kring att jag äger NetEnt, ett bolag som enligt de själva säljer “helhetslösningar för casinospel över internet”. Bolaget har funnits i min portfölj sedan jag började investera och innan jag började reflektera kring vad jag vill stå för. Intressant att nämna är att utvecklingen för NetEnt är väldigt bra sedan jag köpte aktien…

 

Varför investera etiskt?

Vad är meningen med att investera etiskt? De oetiska bolagen går ju så bra? För mig handlar det om att det ska kännas bra i magen. Känns det bra i magen för dig att investera i tobaks- eller spelbolag ska du ju göra det! För mig känns det dock bäst när etiska företag utvecklas bra. Därför gläder det mig väldigt mycket att bilsäkerhetsbolaget Autoliv idag gått upp (i skrivande stund) 11,33% efter nyheten att bolaget ska delas i två.

 

Går pengar före moral eller är magkänslan viktigast?

 

/Elin

Först vill vi tacka Handlarn som gästbloggade hos oss i lördags. Enligt statistiken har inlägget om minimalism delats och lästs av många, vilket gläder oss mycket! 🙂

 

Fortsättningsvis vill jag nämna att vi har bokat in vår första intervju. Den kommer ske i början av oktober och vi kommer intervjua en av Sveriges största och mest kunniga finansmän. Det ser vi verkligen fram emot!

 

Nu vill jag fortsätta med att förklara och djupdyka i de vanligaste begreppen på börsen, och ska idag förklara vad index är. Hur det är uppbyggt samt hur man kan använda det som verktyg för att lyckas på börsen. Finns det något annat du vill att vi ska förklara här på Studentspararna? Kommentera gärna nedan!

 

Vad är index?

Index beskriver hur ett värde förändras i förhållande till en viss tidpunkt. Det finns massor av olika typer av index där ett konsumentprisindex är ett exempel. Inom finansvärlden använder man sig istället av aktieindex och detta är ett användbart verktyg på aktiemarknaden.  

 

Index på börsen

Ett aktieindex visar värdeutvecklingen för ett sammansatt antal bolag över en viss tidsperiod. Ett av de index man talar mest om i Sverige är OMXS301, som mäter hur aktiekurserna förändrats, som grupp, för de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Detta följer även vissa fonder som t.ex. gratisfonden Avanza Zero.

 

Viktningen av aktier i index OMXS30 (tryck på bilden för att se mer).

 

Hur beräknar man aktieindex?

De flesta indexen bygger på bolagens börsvärde (aktiekursen multiplicerat med antal aktier), vilket innebär att bolag med högt börsvärde påverkar indexet mer än bolag med lägre börsvärde. Ett sådant index är värdeviktat, till skillnad från ett oviktat index som påverkas lika mycket av alla bolag oavsett storlek. Exempel på bolag som påverkar OMXS30 mycket är Nordea och H&M, medan bolag som Fingerprint Cards påverkar lite.

 

Index för vad som helst

Index används främst för att få en bild över börsutvecklingen och då kan man mäta hur ens egna innehav stått sig i förhållande till det. För att kunna jämföra en enskild eller ett flertal aktier gäller det att indexet man jämför med är relevant. Därför finns det en mängd olika index, för både sektorer och marknader. Man brukar kategorisera index efter nationella, globala, branschspecifika eller övriga index. Exempel på övriga index är valutor eller råvaror.

 

Att slå index!

När man bygger sin egen aktieportfölj kan man ha som mål att slå ett givet aktieindex (OMXS30 exempelvis). Annars kan man ju lika gärna köpa en gratisfond som följer just det indexet, utan att behöva göra något själv! Mitt stående mål är att årligen prestera dubbelt så bra som OMXS30, och det har lyckats varje år förutom det året jag började! Har du något mål?

 

/Johannes

En introduktion

Jag påbörjar detta inlägg med 10 minuter kvar till augusti månads Uppesittarkväll med Unga Aktiesparare. En fantastisk organisation att tillhöra, med mycket karismatiska och trevliga människor bakom. I skrivande stund publicerade UA en omröstning på Twitter, och den fråga de ställer till sina följare är otroligt intressant och viktigt enligt mig. Ta en titt nedan.

 

Även om omröstningen inte varit publicerad så länge är det ett tydligt resultat vi ser. Fler än 8 av 10 personer lever själv, eller känner någon som lever paycheck to paycheck. Jag är inte ett dugg förvånad, och som man ser ovan har jag bockat i att jag själv vet många som lever så. Personligen skulle jag aldrig kunna leva med den stressen, men ändå är det många som gör det. Varför?

 

Vi styr våra inköp efter vår kapacitet

Det enkla svaret är att majoriteten av oss medvetet eller omedvetet väljer att konsumera för att vi har möjlighet till det, och inte för att vi måste. Även om flera av oss tror att vi behöver saker på grund av konstgjorda behov. Byggt på omvärldens materialism och förväntningar på gemeneman.

 

Nu är ju jag förhållandevis ung men jag tror att många av bloggens läsare växt upp med en typ av hets som jag upplevt i mina tidigare år. I min bekantskapskrets fick jag höra att man skulle ha en piké med en krokodil och en högteknologisk telefon med ett äpple på baksidan för att få status. Min tanke är att vi föds vi som enskilda individer och kämpar sedan för att vara som alla andra för att försöka sticka ut igen. Allt annat än rationellt. Utifrån flera aspekter.

 

Summan av kardemumman är att det materialistiska synsättet präntas in i oss under tidiga år och att det sedan följer med och intensifieras med allt högre summor med tiden. Exempelvis är det irrationellt att köpa en dyr sportbil i Sverige med tanke på att man inte kan utnyttja dess fulla prestanda på landets vägar, men ändå väljer vi att göra det på grund av statussymbolen.

 

(Jag vill däremot poängtera att om man ser sin sportbil som nödvändig och ett bra köp – då är det inte slösaktigt utan snarare minimalistiskt)

 

En liknande symbolik tas upp i den suveräna filmen ”Minimalism – a documentary” där de exemplifierar hur vi människor går in på IKEA och handlar mer och mer inredning utefter att vi expanderar vår boendeyta, även om vi inte använder det. Men det är naturligt med tanke på att varken jag eller du är mer än människa, och tyvärr utsätts för yttre påverkan var vi än vänder oss. Dock tar vi stora steg framåt genom att bli medvetna om problematiken. Nästa steg är att våga bryta oss loss från den box vi är fast i och leva vårt liv efter vad som gör oss lyckliga och strunta i sådant som drar oss tillbaka.

 

Som studenter lever vi med begränsat kapital och det är ytterst viktigt att vi inte blir någon av de 78% som lever utefter studiebidraget. Stryper vi de onödiga inköpen som inte ger oss lycka, har vi mycket mer svängrum i vår ekonomi vilket leder till en mängd olika fördelar.

 

The less you own – the less that owns you 

En stor anledning till att vi konsumerar mer än vi förbrukar är stress. Men det blir kontraproduktivt för ju mer vi spenderar desto mindre blir tillfredsställelsen. Precis som vi blir mindre och mindre tillfredsställda av varje ny godisbit vi äter i en godispåse. I längden leder det till att vi successivt ökar mängden prylar i vårt hushåll, som i sin tu leder till att vi bara får ångest av att se dem. En ond spiral med en tydlig början.

 

JUST IN CASE = NEVER.

Däremot är det enkelt att komma ur spiralen och det är aldrig för sent. Att minska sin garderob är en jättebra början för att hitta rätt mental inställning. Detta brukar kallas för ”decluttering” och handlar om att göra sig av med småsaker man stör sig på i vardagen, för att få mindre att städa, organisera, tvätta osv.  Undvik att spara kläder till ”den dag vi blir smala” eller liknande. Gör någon dag till idag!

 

För att inte bli allt för långrandig väljer jag att avrunda mitt livs första blogginlägg. Men för att först knyta tillbaka till inledningen är min main point att vi ska sluta leva efter vår lön. Eftersom lönen kontinuerligt ökar, hänger vår konsumtion på och det är anledningen till att 78% av alla amerikaner lever från lön till lön… och förmodligen är mer stressade eller deprimerade än resterande 22%.

 

Jag tycker att detta ämne är superintressant och har en del matnyttigt material om någon skulle vara intresserad av att läsa mer då jag har lite föreläsningar på g i höst. Finns massor kvar att utforska men jag ska nu försöka hänga med aktivt i slutet av #uppesittarkväll där jag hoppas vi möts i twitterfödet!

 

/@Handlarn

Källa: https://www.gamereactor.se/blogs/Petter/267651/Svenska+The+Office/, hämtad den 7 september 2017

 

I förberedelse av detta blogginlägg ställde jag två frågor på Twitter: Vad är snålhet? och Varför är det tabu att prata om ekonomi? Responsen jag fick på frågorna var enorm vilket gläder mig. Det finns sannerligen mycket att säga om dessa ämnen och efter lite eftertanke kommer jag därför att skriva två olika blogginlägg istället för ett om just dessa ämnen.

 

Snålhet. Ett ord vi nog alla kan komma överens om är något nedvärderande och icke önskvärt. Ove Sundberg (Henrik Dorsin), den extremt framfusige tillika snåla karaktären från serien Solsidan är ett bra exempel på en snål person. En av mina favoritscener ur serien är när Ove och Alex (Felix Herngren) är och storhandlar på Jysk och Ove ber om att få hans och Alex saker på samma kvitto eftersom “det blir lättare så”. Alex (som vet hur snål Ove brukar vara) går med på det, om Ove betalar. Kassörskan slår in alla prylar Ove plockat på sig och säger att det blir 4950 kr. Ove känner efter i jackan men utropar snart att “plånkan is at home” vilket betyder att Alex får betala även för honom. En klassisk scen och har ni tidigare inte sett denna, gör det! Plånkan is at home: https://www.youtube.com/watch?v=s64hDosVq0Y

 

Ove Sundberg är ett tydligt exempel på en snål person. Men behöver man vara så illa för att vara “snål”? När går gränsen mellan snål och sparsam? De flesta på Twitter verkade vara överens om att gränsen där sparsam övergår till snålhet sker när handlingen påverkar någon annan än dig själv (negativt). Att inte låta sina barn få köpa glass en varm sommardag för att du själv hellre sparar pengarna kan alltså då anses vara snålt, eftersom det påverkar barnen.

 

Snål mot sig själv = sparsam?

Att vara snål mot dig själv uppfattades snarare sparsamt än snålt eftersom handlingen påverkade endast dig själv. Jag kan dock inte helt hålla med om detta utan kan tycka att det finns folk som är snåla mot sig själva också och där sparsamheten gått för långt. Att till exempel åka över hela staden för att köpa olika saker på olika ställen för att det är extrapris osv. Bara bensinen (om man inte cyklar 😉 ) kostar ju antagligen mer än vad man tjänar in för besväret! Viktigt att komma ihåg är att tid också är pengar och att man ibland kanske mår bra av att stämma av med sig själv vad som är viktigt och vad som är rimligt att “snåla” på. Något som är viktigt för mig är att alltid ha hela och rena kläder, till exempel. Jag skulle aldrig gå i strumpor med hål i eller t-shirts som blivit urtvättade. Detta leder mig till nästa fråga…

 

Hur vill du att andra ska se dig?

En annan väldigt viktig fråga inom detta ämnet kan jag nämligen tycka är andra människors bild av dig. Hur vill du att dina vänner, familj och kollegor ska se dig? Vill du att de ska se dig som en sparsam person som kan hålla igen (rimliga) kostnader när det gäller dig själv eller vill du att de ska se dig som en snål person som inte lägger pengar varken på dig själv eller andra? Kanske är sparsamhet den allra bästa när den egentligen inte märks så mycket. Att man fortfarande kan gå ut på restaurang och fira något speciellt med sina vänner för att sedan spara in på något i det egna hushållet. Ingen vill ju vara en Ove Sundberg!

 

/Elin

Avgift till banken

Courtage är den avgift man betalar sin bank när man köper och säljer aktier. Pengarna går till banken (det är ju en av deras affärsidéer) och till börsen man handlar på. Hos de allra flesta banker är avgiften baserad på storleken på ens affär och består ofta av två delar: minimicourtage och rörligt courtage.

 

Hur mycket betalar man?

Minimicourtage

Minimicourtage är den minsta avgiften du får betala för en affär. Beroende på vilken depåtyp du har (t.ex. ISK, KF eller aktie- och fonddepå) och vilken funktionalitet den innebär kan du få ett courtage från 1 kr (de två största internetbankerna har förvisso courtage från 0 kr för att värva användare). Det normala i Sverige är dock 99 kr (främst om man inte har en rörlig del), men priserna varierar däremellan. Att handla på vissa storbanker är ofta dyrare, Handelsbanken har exempelvis ett minimicourtage på 99 kr.

 

Rörligt courtage

När man köper aktier för en större summa träder det rörliga courtaget in i form av en procentsats. Här beror avgiften också på vilken typ av depå du har. Generellt är det högre när du har ett lägre minimicourtage, och lägre när du har ett högre minimicourtage. Då kan procentsatsen variera från 0,069 % vid ett minimicourtage på 69 kr, till 0,25 % vid ett lägre minimicourtage.

 

Köp aktier billigt

Eftersom courtageavgifterna varierar är det viktigt att välja den courtageklass som är mest fördelaktigt för sitt sparande. De som jobbar med miljontransaktioner bör se efter lågt rörligt courtage, medan de som jobbar med exempelvis fyrsiffriga transaktioner bör se efter ett lågt minimicourtage. Fråga därför dig själv hur stora dina normala transaktioner är och hur ofta de brukar ske. Du kan räkna ut din alternativa avgift hos olika banker och utifrån det välja det courtage som passar ditt sparande bäst. Kom också ihåg att courtage för utländska aktier kan vara olika, och detsamma för mindre listor som till exempel Aktietorget.

 

Ett tips är att använda sig av någon av de hemsidor som jämför courtage mellan bankerna. På Compricer (vi är ej sponsrade) fyller man exempelvis i hur många affärer per år man förväntas göra, den genomsnittliga storleken på affärerna och storleken på depån. Därefter rekommenderar sajten vilken bank och courtageklass som är bäst.

 

Glöm inte att det självklart är mer än kostnaderna som räknas när du väljer bank. Se även till komponenter som kundnytta, användarvänlighet och funktionalitet för bästa möjliga trivsel. Vissa banker har mervärdesfunktioner (Nordnet med Shareville och Avanza med Aktiegeneratorn exempelvis). Leta efter det bästa alternativet för dig, både vad det gäller kvalitet och pris.

Ränta-på-ränta, vad är det? Och varför pratar alla om det? Jo, ränta-på-ränta är nästan likt ett fenomen. Ett mycket bra och hjälpsamt fenomen, om du skulle fråga oss sparare. Jag ska på ett enkelt sätt försöka förklara varför…

 

Målet med ditt sparande (oavsett i vilken form) är ofta att få dina pengar att växa på tid. Detta kommer ta olika lång tid beroende på vilken sparform du sparar i. Kom ihåg korrelationen mellan risk och avkastning. Sparalternativ med låg risk kommer att ge låg avkastning och vice versa.

 

Jag väljer att förklara hur detta kan ske genom att använda en indexfond som exempel. En indexfond är en fond (finns avgiftsfria sådana!) som följer ett specifikt index (t.ex. OMXS30). Som nybörjare anser jag att indexfonder är ett bra sätt att börja spara på, eftersom de kan vara gratis och att man kan investera i en sådan utan att egentligen följa bolagen, eller inte alls. På en del internetbanker kan man dessutom ha ett autogiro kopplat till sitt lönekonto vilket gör att man kan månadsspara (vi återkommer till varför vi är förespråkare av denna spartyp i senare inlägg), helt utan ansträngning.

 

När jag sökte efter en passande graf för att lättare förklara ränta-på-ränta, hittade jag bilden nedanför på den duktige “Framtidsfeministen”s blogg. Jag tycker att den passar otroligt bra i sammanhanget, eftersom detta trots allt är en studentblogg vilket betyder att man kanske ibland inte har råd att spara mer än just 200 kr:

Källa: http://blog.framtidsfeministen.se/2017/04/19/pengasnoboll-och-ranta-pa-ranta/, hämtad den 31 augusti 2017

 

Vad säger bilden? Vi kan använda Johannes som ett exempel. Johannes sparar 200 kr i en indexfond varje månad. Eftersom indexfonden i detta fall presterar en avkastning på 8% per år (genomsnittligt över flera år: vissa år kommer gå dåligt, andra bättre) har Johannes efter det första året 2400 kr (12 x 200 kr). Dessutom kommer han att ha tjänat 8% på dessa 2400 kr vilket ger 192 kr.

 

Detta betyder att han nästa år går in med 2592 kr. Han fortsätter att spara 200 kr per månad och har i slutet av året 4992 kr (2400 kr + 2592 kr). Dessutom har han även detta år tjänat 8% på sitt sparande vilket ger 399 kr extra. Andelen intjänat på ränta är nu dubbelt så stor som första året och totalen 5391 kr. Åren går och Johannes fortsätter att spara 200 kr varje månad. På dessa pengar kommer han varje år att tjäna in ränta (8%). Dessutom kommer han hela tiden att tjäna in ränta på de pengar han redan tjänat som ränta. Detta är vad som kallas för ränta-på-ränta.

 

Begrunda exempelbilden! Den största skillnaden ges när flest år har gått. Detta är eftersom ränta-på-ränta är en exponentiell funktion över tiden. Vad innebär det för en sparare? Jo! Det innebär att det är viktigt att spara under en längre tid, eftersom det är då pengarna på det allra bästa sättet får “verka”. Det innebär också att det är viktigt att börja spara i god tid, så att man har tid att låta dessa pengarna just verka under många, många år. På 25 år har 200 kr/månad vuxit sig till 190000 kr. Hade pengarna bara fått ligga i madrassen, som man brukar säga, hade dessa endast vuxit sig till 60000 kr. Ränta-på-ränta: ett ganska kraftigt fenomen va? Som Einstein sa, världens åttonde underverk.

 

/Elin

 

OBS! Detta är en förenkling och ingen hänsyn har tagits till exempelvis skatt eller inflation.

Bostad är för många den största enskilda utgiften man har. Så är det för mig, så är det för Elin. Enligt Sveriges förenade studentkårer (SFS) har 41% av studenter boendekostnader på över 4 000 kr per månad, det med inkomster (bidrag och lån) på runt 11 000 kr1. Så hur ska man egentligen göra för att hålla nere sina boendekostnader?

 

Jag bor i en korridor som ligger centralt i Uppsala, där jag delar toalett, dusch och kök med 3 andra studenter. För mig har det hittills bara varit positivt att bo i korridor; jag slipper bo själv och jag har en förhållandevis låg hyra (3290 kr). Dessutom har jag hamnat i en bra korridor (i större korridorer där det är fest varje kväll kan jag förstå att man lätt tröttnar!). Elin hyr en bostadsrätt i andra hand. Hon har eget kök, eget badrum och till och med balkong på sina nästan 40kvm! För det betalar hon dock 4800kr, alltså mer än 1500kr per månad än vad jag gör. Det kan alltså skilja mycket i pris, beroende på hur man kan tänka sig att bo.

 

 

Men när analysföretaget Evidensgruppen har undersökt vilken boendeform som egentligen är bäst2, är den totala boendeutgiften lägre om man köper en bostadsrätt än om man bor i en hyresrätt. Man menar på att flyttningarna bland unga minskar med anledning av att det blivit svårare att etablera sig i en hyresbostad. Detta samtidigt som prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden har inneburit att unga inte kunnat köpa en bostadsrätt för att fullt ut kompensera minskad etablering i hyresrätt.

Det finns risker med bostadsrätt

Man ska komma ihåg att bostadsbyggandet kommit igång de senaste åren samtidigt som priserna på bostäder fortsatt öka i de flesta studentstäder. Det finns därmed alltid en risk för att en bubbla, då risken att bostadspriserna kraftigt kommer falla på kort till medellång sikt, ökar. Vet man att man ska plugga i 5 år är det definitivt värt att överväga att köpa en bostadsrätt om man kan. En stor nackdel med bostadsrätt som student är dock   att handpenningen om 15% behövs (det krävs för de flesta att man har föräldrar som har pengar tyvärr), och man måste kunna få ett lån från banken vilket man utan fast anställning ofta har svårt att ta. Därmed är trösklarna för lägenhet mycket höga och något politikerna måste fortsätta jobba med att sänka. I min mening bör delen handpenning man måste erlägga vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre. Samtidigt som man måste fortsätta bygga små lägenheter som inte kostar så mycket. I Oslo behöver man 15% kapital som i Sverige, men när man köper en andra lägenhet behöver man 40% kapital för att undvika spekulation eller att föräldrar köper lägenheter tills sina barn flyttar hemifrån. Detta skulle behövas i Sverige också!

 

Bostadskö för studenter

I de flesta universitetsstäder finns bostadsköer för studenter, där det både finns studentlägenheter och rum i studentkorridorer i vilka man delar kök med andra studenter. På vissa orter finns bostadsgaranti för studenter, och på andra kan det vara väldigt långa köer. I både Uppsala och Lund har nationerna egna bostadsköer, som är värda att ställa sig i när man börjar. Vissa nationer har dessutom väldigt “korta” köer (på upp till en termin). Ofta kan man ställa sig i köer redan innan man börjat studera vilket verkligen rekommenderas. I vissa köer krävs dock antagningsbesked. Ett tips är att höra med studentkåren hur det funkar där du ska plugga!

 

För att summera, finns det många olika varianter och vad som passar bäst är individuellt. Det löser sig alltid, men man kan behöva vara beredd på att bo hos en fadder i några dagar, framförallt om man blir antagen sent inpå studiestart. Kolla vad som gäller för där just du ska plugga, gärna en bit i förväg.

/Johannes