“New year, new me” brukar det heta. En klyscha förvisso men varför inte ta chansen att förbättra dig själv lite när chansen ges? Inför ett nytt skolår är det perfekt att se igenom dina vardagsvanor och hur dessa påverkar din ekonomi. Jag själv har funderat mycket på hur jag vill leva som student och hur olika sätt att leva på skulle påverka min ekonomi. Genom dessa funderingar har jag kommit fram till 6 punkter som inte bara kommer bespara dig pengar utan också gynna din hälsa och vår gemensamma miljö. Bra va!?

 

Att cykla

Den första punkten handlar om att jag medvetet valt att inte ha bil. Jag kommer inte heller köpa något busskort utan istället i största möjliga mån använda mig av min cykel. Att skippa både bil och kollektivtrafik kommer inte bara spara mig en massa pengar, utan även ge mig massa skön motion. Visst, självklart kommer det finnas undantag när även jag kommer ta bussen hem (tänker mörk novemberkväll på väg hem från nattklubben…) men cykeln kommer vara mitt “huvudtransportmedel”.

 

Att lära sig laga mat

Något annat jag bestämt mig för är att lära mig laga mat. Visst, grunderna kan jag väl men tyvärr inte så mycket mer än det… Jag funderar på att ha t.ex. söndagen varje vecka till att planera veckan som kommer, inhandla matvaror samt laga matlådor. Samma dag skulle man också kunna gå igenom vad man faktiskt redan har hemma. Att slänga mat är ju otroligt onödigt och blir samtidigt väldigt dyrt i längden. Att lära mig laga mat hoppas jag även kan bli riktigt roligt.

 

Att festa på en rimlig nivå

Bor man i en studentstad som Lund skulle man kunna festa varje dag om man hade velat göra det. Som nybliven student kan det kännas frestande att hänga med i vad alla olika nationer och föreningar anordnar. Och självklart ska man festa, socialisera sig och ha kul! Men kanske är det bäst att hålla detta till en rimlig nivå. Att försöka vara överallt på samma gång (och samtidigt behöva betala för både inträden och kanske även alkohol) kommer inte bara svida riktigt hårt i plånboken utan antagligen även tära på dina studieresultat…

 

Att undvika fåfänga

Att leva som student är inte menat att vara lyxigt. Lever man på studiemedel under sin studietid har man dessutom inte råd att leva i överflöd. Att gå och göra naglarna, slinga håret var fjärde vecka, sola solarium, förlänga ögonfransarna eller alltid hålla sig “up-to-date” klädmässigt, är det verkligen nödvändigt? Dessa saker kostar nämligen otroligt mycket pengar och ger antagligen mest en kortvarig lycka… Fundera ett varv till om du inte t.ex. kan göra naglarna hemma istället för att betala någon annan för det!

 

Att försöka undvika att köpa kurslitteratur

Kurslitteratur är dyrt. När min lista på böcker damp ner i inkorgen började jag skumma igenom titlarna och sökte upp de på diverse internetbokhandlar. Jag slutade dock abrupt. 2075kr för den första titeln. Jag skulle ha nio stycken, för endast denna termin… Istället gick jag till det biblioteket som tillhör min utbildning och lånade hem samma titlar. Visst, någon kommer antagligen ställa sig på kö på böckerna men oftast har biblioteken böcker som ska “stanna” där och som man kan låna när man pluggar där. Är det värt lite trix? Ja! Att låna kurslitteratur på ett kursbibliotek alternativt köpa böckerna begagnat kommer ju spara dig väldigt mycket pengar.

 

Att söka stipendier

Det finns massor av stipendier att söka, speciellt som student. Mitt sista spartips (för denna gång) är därför att sök! Kolla med din skola, på internet, med ditt fackförbund, din nation eller din studentförening om de har något stipendium att söka. Ofta är det faktiskt för få som söker och chansen ganska stor att få iallafall någon slags ersättning som student.

 

Jag tycker att ni studenter redan nu ska bestämma er för att leva lite smartare. Varför inte börja med dessa 6 tips? Det kommer gynna er ekonomi, hälsan och vår gemensamma miljö!

 

Ps. fler spartips kommer redan på måndag då Johannes skriver om bostad och allt däromkring, missa inte det!

 

/Elin

När man startar sitt första konto hos någon av bankerna för att spara pengar, ställs man inför vilken typ av konto man ska använda sig av. Det är viktigt att veta vilken typ av konto som passar ens sparstrategi och investerarprofil. Det finns främst tre olika typer av konton som tillåter handel i värdepapper hos de största nätbankerna. Aktie- och fonddepå, samt de två varianterna vi rekommenderar (och fokuserar på), kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK).

 

Att välja rätt bank och konto kommer hjälpa dig att minska dina kostnader. Beroende på vad du föredrar så kan det även underlätta tillvaron, t.ex. eftersom man inte behöver deklarera innehav i en KF eller ISK.

 

Avgifter ISK och KF

Skillnaden mellan de tre kontotyperna är att ISK och KF schablonbeskattas årligen baserat på statslåneräntan, medan aktie- och fonddepån beskattas med 30% vid en vinstaffär. Beskattningen av de två förstnämnda är något krånglig. ISK:s attraktionskraft styrs av schablonskattens storlek (som uppdateras från statslåneräntan) och hur portföljen utvecklas. Just nu är ISK skattemässigt bättre för allt sparande som totalavkastar mer än 0,9% per år (2015).1

 

Kapitalförsäkring är bra om man har utländska aktier

Investerar man i utländska aktier är det mer fördelaktigt med kapitalförsäkring, precis som Elin skrev i förra inlägget. Investerar man i utländska aktier med årlig utdelning är det bra med KF. Eftersom försäkringsbolaget (banken) står som ägare av aktierna kan de begära avräkning för den utländska källskatten. Försäkringsbolaget begär avräkning åt dig och man får tillbaka källskatten inom ett par år, och betalar således ingen skatt på utdelningen. Hos vissa aktörer kan dessutom utbudet av aktier vara större i en kapitalförsäkring till skillnad från andra sparformer. Det får du kolla med din bank!

 

Det finns mycket information om detta sedan tidigare på nätet, Günther Mårder förklarar det bra på Youtube, och Marcus Hernhag jämför de två kontona smidigt i tabellform här.

I första delen av denna serie kring risk, skrev jag att mina aktieinnehav är det mest riskfyllda alternativet jag äger. Att investera i aktier kan nämligen vara otroligt riskabelt. Många tar dessutom onödigt hög risk när de väljer bolag. I detta inlägg kommer jag att förklara hur jag själv gör och hur man kan tänka kring att minimera risken inom portföljen.

 

Till att börja med, har jag två aktieportföljer – en med svenska innehav och en med utländska. Anledningen till detta är att det på grund av skatteregler är mer förmånligt att äga utländska innehav i en kapitalförsäkring (KF). De svenska innehaven kan ägas på ett vanligt investeringskonto (ISK).

 

Jag väljer dock att se de två portföljerna som komplement till varandra. Den utländska portföljen skulle jag aldrig låta “stå på egna ben” eftersom den (enligt mig) innehåller för få bolag för detta.

 

Dessa två konton ser ut som följande:

Hur skapar jag mina två portföljer? För mig handlar det dels om själva bolagen i sig, men också hur sammansättningen överlag ska fungera.

 

De regler jag går efter ser ut som följande:

 

Bolaget ska gå med vinst:

Min första regel handlar om att de bolag jag investerar i ska gå med vinst. Detta betyder att förhoppningsbolag såsom bolag som forskar för att förhoppningsvis kunna komma på nya innovationer (t.ex. mediciner) i detta skede sållas bort. Jag vill inte hoppas på att det ska gå bra för ett bolag, jag vill kunna känna mig relativt säker på det.

 

Bolaget ska ge utdelning:

Alla bolag i min portfölj ska dela ut utdelning (förutom Berkshire Hathaway som själva återinvesterar denna “utdelning”). Detta innebär att bolaget antingen en, eller flera gånger per år delar ut en del av vinsten direkt till mig som aktieägare. Att bolag delar ut utdelning betyder ofta att de är av lite mognare sort, eftersom de både går med vinst samt har råd att dela ut delar av denna vinst till aktieägaren. Med denna utdelning kan jag välja att göra två saker: behålla pengarna eller återinvestera de i bolaget. Jag själv väljer alltid att återinvestera pengarna i samma bolag som jag fått utdelning från för att på så sätt få fler aktier i bolaget. Ett separat inlägg om utdelning kommer komma här på bloggen vid senare tillfälle.

 

Bolaget ska handlas på de större listorna:

Med undantag för Kopparbergs (som handlas på Nordic MTF), handlas alla de bolag jag äger på någon av de större listorna. Av de svenska innehaven handlas de alla antingen på Mid eller Large cap (alltså de två största listorna vi har i Sverige). De utländska innehaven handlas på liknande listor. Anledningen till att jag vill att de bolagen jag äger ska handlas på större listor, har att göra med vad detta säger om deras börsvärde. Handlas en aktie på Mid eller Large cap (eller liknande, utländska listor) säger det mig att bolaget är tillräckligt stort (och därmed ofta stabilt) för mig. Att köpa bolag från någon av de mindre listorna kan vara en god affär då mindre bolag växer snabbare. Men som sagt: med högre avkastning kommer också en högre risk.

 

Pilotskola:

Begreppet “pilotskola” innebär att de som driver ett bolag själva ska känna av svängningarna i bolaget. Både när det går bra och när det går mindre bra: precis som en pilot. Detta betyder mer konkret att VD och styrelse i ett bolag ofta äger aktier i det bolaget de jobbar åt. Att sin privata ekonomi korrelerar med hur väl det går för företaget, är ofta en bra morot för arbetarna. Går det dåligt för bolaget påverkas ju dessa lika illa som resterande aktieägare!

 

Bonus!

Bolaget ska sälja varor/tjänster som jag själv använder:

En bonus (men alltså inte regel) är om bolaget jag är intresserad av att ta in i portföljen är något vars produkter/tjänster jag använder eller som används i min omgivning. Ett exempel på detta är Axfood som bland annat äger Willys där jag ofta går och handlar. Ett annat exempel är Duni och Essity (“nya” SCA) vars produkter (bl.a. ljus, engångsartiklar eller pappershanddukar) vi använde på min förra arbetsplats.  

 

Att kolla på dessa faktorer innan ett bolag blir till ett innehav för dig, är redan det att sänka risken. Fortsättningsvis har jag dock även regler för hur portföljen i helhet ska se ut.

 

Bolagen ska ingå i skilda branscher:

Mina bolag ska ingå i skilda branscher. Att ett eller två bolag erbjuder liknande produkter/tjänster är dock för mig helt rimligt. I min portfölj ska nämligen en massa olika branscher representeras. Anledningen till detta är att olika branscher påverkas på olika sätt vid t.ex. ekonomiska kriser då vissa produkter/tjänster endast ses som “lyxvaror” medans andra fortfarande krävs (t.ex. det toalettpapper som Essity säljer eller maten som säljs på ICA). Att ha bolag som ingår i olika branscher har fler fördelar: vår värld utvecklas konstant och det kan vara svårt att förutspå vad exakt som vi kommer vara beroende av i framtiden. Kanske kommer vissa branscher inte finnas kvar (eller i alla fall se väldigt annorlunda ut) om bara några år och därför tycker jag det känns bra att sprida risken och ha många olika branscher i min portfölj.

 

Att ha en plan där du både granskar bolagen i sig för att sedan bestämma hur din portfölj i en helhet ska se ut, sänker risken betydligt jämfört om en sådan plan inte finns.

 

/Elin

Risk är lätt att koppla till obehag. Men man får inte glömma sambandet mellan risk och avkastning. Om man inte tar risken att fråga ut den där tjejen man har en crush på, är man heller inte den bland kompisarna som kommer gifta sig först. Ett samband som inte bara gäller i den ekonomiska världen, utan även i livet. Den som vill ha hög avkastning på livet måste också våga ta högre risk.

 

Sambandet mellan risk och avkastning är särskilt starkt inom sparande. Sparande med hög risk (exempelvis aktiesparande) bjuder på större variationer i utveckling. Därför måste vi arbeta för att kontrollera riskerna vi tar inom sparandet, och sprida risker i tillgångar (diversifiering) och tid (genom att köpa och sälja en tillgång över längre tid). Vi som är studenter, och som har chans att spara långsiktigt, kommer minska effekten av marknadens kortsiktiga svängningar och kan ta del av börsens långsiktiga värdestegring. Historiskt har Stockholmsbörsen stigit med ungefär 12 procent per år. Eftersom både inflationen och räntan är lägre idag än vad den historiskt brukar vara, kan det dock vara bäst att sänka sin förväntan på avkastning när man blickar framåt.

 

Tid bestämmer risk

Eftersom börsen kortsiktigt kan gå ner är det inte strategiskt att stoppa in en kontantinsats till bostad på börsen, om köpet av bostaden ska ske de närmaste åren. Då kan till exempel sparkonton användas istället, även om de idag knappt ger någon ränta. Ett tips här är att ju längre sparhorisont man har, desto högre risk man ta (exempelvis högre andel börssparande).

 

Mycket hög risk är ibland inte gynnsamt ens på lång tid

Man ska dock komma ihåg, att extremt hög risk ibland inte gynnar sig ens över lång tid. Självklart går det att spela roulette (allt på rött!), spela på hästar eller investera allt i en tillgångsklass (Bitcoin?). Som alltid blir riskspridning viktigt, men även om man sprider risken mellan dem är inget av de nämnda att rekommendera i syfte att ha mycket pengar i framtiden.  

 

Låg risk kan vara den största risken

För lång sparhorisont kan istället ett riskfritt sparkonto med en riskfri ränta vara det mest riskfyllda alternativet. Låter det konstigt? Att stoppa in pengar på ett sparkonto med låg ränta (idag strax över 0%), innebär att man får avkastning i linje med inflationen eller något mer. Pengarna skyddas från att bli mindre värda, men inte mycket mer. Jag tror få sparar med mål att endast behålla pengarna. Som student är detta extra viktigt att inse när man har många år av sparande framför sig. När bankerna tar ut sina avgifter och inflationen gjort sitt finns risken att avkastningen blir obefintlig. Att inte ta någon risk med långsiktiga sparpengar är därför en av de största riskerna man kan ta!

 

Vissa risker är bättre att ta

För att långsiktigt tjäna pengar på börsen är det således viktigt att använda sig av knepen som reglerar risken. På börsen är det generellt bra att investera i ett par olika branscher, och gärna med flera aktier i varje bransch. Det är att ta en bra risk. Motsatsen är att investera alla pengar i ett fåtal bolag. Det blir en stor risk, men också en större möjlig avkastning. Här är riskjusterad avkastning viktigt. Utan att ta hänsyn till detta riskerar vi att ta mängder av dålig risk. Vi skulle kanske börja bjuda ut för många tjejer samtidigt.

 

Den största risken är att inte ta någon risk alls!

 

/Johannes

Riskspridning handlar om att sänka den risk man tar genom att inte “lägga alla ägg i samma korg”, som det så fint heter. Inom sparande och investeringar är det viktigt med riskspridning, i flera olika sammanhang. I tre delar med start i detta inlägg, kommer vi att förklara risk och hur man kan sprida (och därigenom sänka) denna i sitt sparande.

 

Detta inlägg kommer fokusera på olika sorters sparande man kan ha. Del 2 kommer handla om hur riskspridning ser ut beroende på vilken tidshorisont man bestämmer sig för att ha. Slutligen kommer del 3 att handla om hur man kan använda sig av riskspridning för att sänka risken inom sin aktieportfölj.

 

Del 1 – Riskspridning
Att spara alla sina pengar på ett och samma ställe tycker jag är en dålig idé, oavsett hur “duktig” man är på att veta hur man ska placera sina pengar. Hur gör jag? Hur tänker jag kring olika sorters sparande och varför? På den här bloggen kommer vi ibland att ta upp hur vi gör och det kan ge inspiration till er som läser om hur ni vill göra. I slutändan handlar det dock alltid om att själv känna vad som känns bra för en själv.

 

De olika sorters alternativen är de jag sparar i och är listade i “risk-ordning”, med det alternativet högst upp som anses ha lägst risk:

  • en buffert
  • ett sparkonto med 0,60% ränta
  • räntefond
  • fonder
  • aktier

 

Buffert:

Innan man börjar spara i de olika alternativen jag kommer ge exempel på nedan, tycker jag att man ska ha en buffert. Hur stor ska den vara? Olika människor behöver såklart olika stora buffertar, allt handlar om utgifternas storlek vilka ju såklart varierar mellan olika människor. En tumregel kan dock vara att ha en buffert som är lika stor som tre månaders utgifter. Denna buffert tycker jag ska finnas på ett konto där man snabbt kommer åt pengarna, alltså ett konto med fria uttag. Anledningen till att ha en sparad buffert (som är lätt att komma åt) handlar om att saker och ting händer här i livet. Kylskåpet går sönder, hunden behöver akut operera bort halsmandlarna eller så vill grannarna bestämt att man ska sätta upp ett staket mot deras tomt. Att ha en sparad buffert är verkligen guld värt då man alltid har pengar som man snabbt kan betala oförutsägbara kostnader med.

 

Sparkonto:

Sparkonto skulle man kunna säga har samma risknivå som en buffert. Det beror dock på, skulle jag vilja hävda. Vissa sparkonton har nämligen en bestämd bindningstid då pengarna är “låsta” till banken. Detta innebär i de fallen att du som sparare inte kan ta ut dessa pengar när du vill, utan bara efter att bindningstiden gått ut. Andra sparkonton (t.ex. det jag själv använder mig utav på Avanza) har fria uttag och kan därför liknas vid en buffert. Personligen tycker jag dock om att skilja på min buffert och mitt sparkonto eftersom de är menade att gå till två helt skilda ändamål.

 

Räntefond:

Nästa del av mitt egna sparande har jag valt att placera i en räntefond. Dessa går bland annat att placera i via nätmäklare som Avanza (som jag själv använder) eller Nordnet. Jag sparar i en räntefond som heter “Spiltan Räntefond Sverige” eftersom den har en låg förvaltningsavgift på 0,10%. Att spara i en räntefond är mer riskfritt än att spara i t.ex. en vanlig fond och ger därför också lägre avkastning än en sådan, eftersom risk och avkastning korrelerar.

 

Fonder:

Utöver min buffert, mitt sparkonto och min räntefond sparar jag dessutom i några fonder. Dessa är följande:

Anledningen till att jag sparar i både fonder och aktier är helt enkelt för att sprida risken, i min mage känns det bäst. En fond förvaltas av någon annan och kan ha olika “teman” (t.ex. teknik) där flera bolag ingår. Olika fonder kostar olika mycket och vissa fonder är mer aktiva än andra. Mina fonder kan jag känna mig trygg över att någon annan har hand om och känner därför inte behovet att kolla dessa lika ofta som mina aktier. Vi återkommer till fonder i ett framtida inlägg där vi förklarar lite mer ingående hur man kan tänka kring ämnet!

 

Aktier:

Det alternativ med störst risk i mitt sparande är mina aktier och dessa är följande:

Att spara i aktier kan vara att ta stor risk eftersom det i ett enskilt bolag kan hända otroligt mycket bara på några få timmar. Ett exempel på detta är när ett bolag släpper en rapport om hur det går för dem. Är rapporten under marknadens förväntningar kan aktien falla rejält. Pengar som du kan behöva inom det närmsta ska därför ALDRIG investeras i aktier eftersom mycket kan hända på kort tid. Detta kommer Johannes förklara mer i del 2 av denna serie om risk.

 

Aktier är alltså ett relativt riskfyllt sätt att spara sina pengar på men det finns knep för att minimera den risken. I del 3 kommer jag förklara mer om detta.

 

Sammanfattningsvis vill jag säga att riskspridning är något som görs för att minska den där “magonten” man lätt skulle kunna få genom att t.ex. enbart ha ett sparande i några få aktier. Riskspridning kan dock även handla om att ta olika sorters risker, vilket jag förklarat genom att visa hur jag själv gör. Somliga läsare av detta inlägg kan komma att tycka att den risk jag tar är onödigt låg, då jag sprider den ganska rejält. Andra läsare kanske tycker att risken jag tar är för hög, då jag till exempel sparar i aktier. Hur man väljer att spara, alltså i vad samt hur mycket i varje del, är dock upp till var och en. Jag gillar helt enkelt att kunna sova riktigt gott om natten samtidigt som jag tar en större risk med delar av mitt sparande.

 

/Elin

Innan man börjar en resa måste man sätta mål. Sedan måste man ha en strategi, en handlingsplan, för att nå dessa mål. Det behöver inte vara komplicerat, men att ha något till grund när man tar beslut gör det väldigt mycket lättare när man står inför nya situationer. Förra året skrev Elon Musk en uppdaterad version av Teslas master plan. En uppdatering eftersom de fyra målen satta tio år tidigare var uppfyllda. Sedan de målen sattes har det gått rätt bra för Tesla (nåväl, de går inte med vinst än), så jag bestämde mig för att skriva en egen master plan. 

 

Här är min ekonomiska master plan:

  • Införskaffa mycket kunskap från människor som är rika och ekonomiskt oberoende. Benjamin Franklin ska ha sagt att “Investment in knowledge pays the best interest”. Detta tror jag starkt på. Kan det vara så att vi har intervjuer med sådana personer på gång här på bloggen? 🙂
  • Investera i allt som ger ett positivt kassaflöde
  • Minimera passiva utgifter
  • Omge mig med människor jag får energi av, som har mål som liknar mina; och som är beredda att jobba för det
  • Utmana mig själv och ofta gå utanför min comfort-zone. Man ska testa på det mesta och behålla det bästa!
  • Jag ska vara generös mot andra 

 

Jag är väldigt säker på att det inte finns genvägar till rikedom. Visserligen är det till viss del tur, men man kan faktiskt utsätta sig för tur.1 Hårt arbete, envishet och mycket lärande är det som gäller. För mig är det även viktigt att njuta maximalt av livet. Jag vill vara generös och unna mig saker. För att citera en stor förebild, Steve Jobs:

 

“Remembering that I’ll be dead soon is the most important tool I’ve ever encountered to help me make the big choices in life. Because almost everything — all external expectations, all pride, all fear of embarrassment or failure – these things just fall away in the face of death, leaving only what is truly important. Remembering that you are going to die is the best way I know to avoid the trap of thinking you have something to lose. You are already naked. There is no reason not to follow your heart.”

 

Låter det intressant? Skriv din egen master plan. Så kan vi tillsammans jobba hårdare mot att uppnå våra drömmar!

 

/Johannes

Av de investerare jag lärt känna via mitt sparintresse (jösses, det lät nördigt!!) så har jag insett att det finns mer eller mindre sparsamma människor. Somliga nöjer sig med att spara några få procent av lönen (vilket är en superbra start, så heja er som gör det!). Andra sparare verkar springa ett helt eget lopp. Det näst intill skryts om att 40, 50 eller till och med 75% av inkomsterna sparas varje månad, vilket ju såklart är en prestation. Men måste man spara så mycket för att komma någon vart? Självklart inte. Att spara 10% av sin inkomst räcker gott och väl. Pröva dig fram. Hur mycket behöver du egentligen för att klara dig varje månad?

 

Personligen har jag ingen specifik procentandel som jag sparar varje månad. Kanske blir det skillnad på det nu när jag kommer få en lika stor inkomst varje månad (CSN-bidrag samt lån) som student. Under gymnasiet har jag sparat det som blivit över, helt enkelt. Detta har till stor del varit på grund av att jag vissa månader endast haft som inkomst att få studiebidrag (1050kr) medan jag andra månader extrajobbat väldigt många timmar (t.ex. under lov) och då kunnat spara under flera tusenlappar.

 

En del av ämnet handlar alltså hur mycket man faktiskt känner att man kan avvara till ett sparande. Den andra delen kan jag tycka handlar om vad man vill avvara. Jag själv brukar tänka att “jag vill inte leva snålt – jag vill leva smart!”. Vad menar jag med det? Jo… Jag vill kunna unna mig att ta ett glas vin för att fira något speciellt eller köpa något jag verkligen vill ha. Jag vill alltså inte snåla med saker och ting och bara köpa det allra mest nödvändiga. Men då försöker jag att leva smart istället och struntar i de där slentrianmässiga köpen. Ni vet, allt det där godiset man köper eftersom man är hungrig när man handlar eller den där hämtpizzan som beställs för att man inte orkar laga mat? Den sortens köp försöker jag att skippa så gott jag kan.

 

Sammanfattningsvis, kan man säga att min strategi för hur mycket jag sparar varje månad handlar mycket om att “jag sparar det som blir över”. Eftersom jag dock försöker leva smart så blir det inte sällan en ganska stor del över, även om jag inte direkt “snålar”. Det är en strategi som passar mig och jag kan ofta känna en lättnad över att de pengar som jag via mitt sparande investerar faktiskt är pengar jag inte behövt och därför inte borde ha lika stor “magont” över.

 

Det ska bli otroligt spännande att se hur ens ekonomi och vanor förändras i och med att jag ska börja plugga och bo hemifrån. Om några månader tänker jag skriva en uppdatering om hur det går, samt om jag då tänker annorlunda kring just hur mycket man ska spara egentligen. 

 

/Elin

Så är det dags för mitt första inlägg på Studentspararna! Vi har fått fantastisk respons på det första inlägget som Elin skrev i torsdags och hade 1001 unika besökare de första 24h efter lansering. Otroligt! Tack!

 

Följ oss på Twitter, spara länken till oss på hemskärmen på mobilen och kom ihåg att vi i fortsättningen publicerar inlägg måndagar och torsdagar klockan 18:00. Vi lär medan vi skriver och nu vill jag reda ut varför man ska börja spara tidigt.

 

I en djungel av aktier, optioner, fonder, björnar och tjurar, kan det vara svårt att veta var man ska börja spara. När jag öppnade ett konto på en av internetbankerna (vi återkommer till vilken som vi tycker är den bästa samt varför), började jag köpa några aktier i Ericsson och några i Apple. Ericsson föll 10% på en vecka efter att jag köpt och Apple gick plus några procent under samma tid. Jag hade köpt aktier i företag jag gillade men hade inte läst på och visste inte vad jag gav mig in på. Jag sålde givetvis Ericsson när det gick så dåligt som det gjorde (tänk om det skulle fortsätta!) och tänkte aldrig mer ge mig in i aktier. Men jag behöll Apple och fick då se att de investerade pengarna blev mer pengar och jag kunde då köpa mer aktier. Jag var fast!

 

Sedan jag började investera har börsen gått upp och ner och jag har inte behövt ta ut pengar (än) från sparkontot. Däremot har jag kontinuerligt satt in pengar och köpt aktier. Om man kan köpa och behålla aktier en längre tid, kan man få nytta av den så kallade ränta på ränta-effekten (återkommer till den också i senare inlägg). Titta på den här bilden som vi retweetade förra veckan:

Den jämför Ben som avsätter 2000 dollar per år i 8 år till investeringar som växer med 12% per år (det är en ganska hög siffra, Warren Buffet brukar mena på att man kan vänta sig 6-7% per år i avkastning från index) med Arthur som börjar investera 8 år senare, samt sparar fram till 65 års ålder (totalt i 38 år). Ben har då drygt 700 000 dollar mer att åka på härliga golfsemestrar för som pensionär, trots att han avsatt mindre pengar. Han har låtit börsen göra jobbet, detta tack vare ränta på ränta-effekten. Är inte detta det bästa beviset på att man ska börja tidigt?

 

/Johannes

Det här blir vårt allra första inlägg, kul! Stafettpinnen börjar hos mig, Elin, och jag vill börja denna blogg med frågan “varför?”. Varför sparar jag och anser att detta är något alla borde göra?

 

Det kan låta klyschigt, men för mig har mitt sparande aldrig handlat om att bli “rik”. För mig handlar sparande om att kunna skapa en framtida trygghet där jag själv ska få bestämma över mig och mitt liv. Vad menar jag med det? Jo, i mitt liv ska ingen annan få bestämma över mig. I mitt liv ska jag kunna säga upp mig från ett jobb eftersom jag inte tycker om min chef, jag ska kunna lämna ett förhållande som jag inte trivs med och jag ska kunna få driva PRECIS de projekt jag vill.

 

Och visst, dessa saker går att genomföra UTAN ett sparande men MED ett sparande blir saker och ting så himla mycket mer enkla:
-med ett sparande behöver man inte tänka på ekonomin den dagen man säger upp sig från sitt jobb med den där chefen man inte kommer överens med.
-med ett sparande kan man lämna ett förhållande och inte alls behöva tänka på att man inte egentligen har råd att gå isär (exempel att man inte har råd att bo kvar i sin bostad utan den andra…).
-med ett sparande kan man faktiskt ta ett sabbatsår mitt i livet, eller gå i pension tidigare, för att göra precis de där projekten men alltid längtat efter att få göra!

 

Av bland annat de anledningarna sparar jag. Jag vill helt enkelt kunna vara chefen i mitt liv och det hoppas jag att du också vill vara! Ingen ska kunna säga till oss vad som är rätt eller fel i våra liv, hur vi borde leva det eller vad som är normen. Det är det viktigaste för mig och grundanledningen till varför jag började spara.

 

Att spara är inte svårt. Jag skulle tvärtom hävda att det kan vara ganska kul, speciellt när man når nya mål man tidigare aldrig vågat drömma om. Genom vår blogg vill vi visa på detta och jag hoppas att du vill hänga med på vår väg!

 

Följ oss på @studentspararna på Twitter för att inte missa något inlägg! 🙂

 

/Elin

 

ps. varje måndag och torsdag släpps nya inlägg, vi ses!